17 365 läst · 103 svar
17k läst
103 svar
Husägare fick nej till att sälja elen eftersom nätet är fullt
Ja, det finns en logik i detta.TRJBerg skrev:En kommentar jag har sett i sammanhanget när det gäller påståendet från nätbolagen om att (det lokala) nätet inte har kapacitet att ta emot strömmen från den enskilda (solcells-)produktionsanläggningen är att det ju uppenbarligen går utmärkt att leverera samma/motsvarande kapacitet till samma enskilda konsument. Så därför pratar nätbolagen skit när de påstår det.
Finns det logik i det här resonemanget?
En person nära mig har gamla luftledningar till fastigheten. När de drar igång något stort, t.ex. vämepumpen, dimmas belysningen någon sekund men återgår när anläggningen kommit upp i fart. Det blir alltså spänningsförluster i ledningarna vid hög, kortvarig belastning. Möjligen även vid lägre belastning, men inget som märks och har någon praktisk betydelse. Kablarna och säkringarna klarar det.
Men när de ville sätta upp solceller fick de en begränsning på utmatad effekt, tills ledningarna är utbytta. Förklaringen är att när växelriktaren går för fullt ligger den nära maxkapaciteten på säkringen och på alla tre faser under längre tid. Växelriktaren ger 230V men det har då sjunkit en del när det når transformatorn. Transformatorn är också av en äldre modell som har förluster när el matas ”uppåt” i systemet, vilket trafon inte är byggd för. Om den redan låga spänningen går till grannen, som också har gamla ledningar blir det ännu lägre där, och konstant. Om flera i grannskapet har solceller kommer de att generera hög effekt samtidigt. Men åt det andra hållet är belastningen utspridd; även om alla har elvärme står inte alla element på samtidigt.
Om du tänker lite mer på detta så kanske du inser att det finns många parametrar inblandade och att det inte är helt givet att man ska ha batterier.M maria01 skrev:
Hade allt varit rätt så skulle vi varken behöva solceller eller batterier som konsumenter.
En kommentar om nätnyttan:
Det har inget att göra med att elbolagen skulle slippa bygga om lokala nät. Solelen är ju tillfällig.
När solcellsägare säljer el får de några ören i ersättning från nätägaren för ”nätnytta” då elen normalt transporteras långa sträckor och med flera omvandlingar, totalt med rätt stora förluster. Men om elen tillverkas lokalt nära förbrukare försvinner en hel del av förlusterna.
Det har inget att göra med att elbolagen skulle slippa bygga om lokala nät. Solelen är ju tillfällig.
När solcellsägare säljer el får de några ören i ersättning från nätägaren för ”nätnytta” då elen normalt transporteras långa sträckor och med flera omvandlingar, totalt med rätt stora förluster. Men om elen tillverkas lokalt nära förbrukare försvinner en hel del av förlusterna.
Medlem
· Sverige
· 5 383 inlägg
Ang nätnytta, så här förklaras det från mitt lokala elnätsbolag VEAB:
MIKROPRODUKTION
- Anläggningar med säkringsabonnemang på högst 63 A och en effekt på max 43,5 kW
Gäller från och med 2023-04-01
Ersättning för inmatning av el - Sol Anslutningsspänning 0,4 kV och 10 kV
Ersättning 10,1 öre/kWh exkl. moms
Ersättning = Ersättning för nätnytta, baseras på den minskning av förluster som uppstår i ledningsnätet vid anslutning av producentens anläggning jämfört med om den inte hade anslutits
- Så enkelt (eller svårt) är det.
MIKROPRODUKTION
- Anläggningar med säkringsabonnemang på högst 63 A och en effekt på max 43,5 kW
Gäller från och med 2023-04-01
Ersättning för inmatning av el - Sol Anslutningsspänning 0,4 kV och 10 kV
Ersättning 10,1 öre/kWh exkl. moms
Ersättning = Ersättning för nätnytta, baseras på den minskning av förluster som uppstår i ledningsnätet vid anslutning av producentens anläggning jämfört med om den inte hade anslutits
- Så enkelt (eller svårt) är det.
Elvärme är sällan på när solpanelen ger en ansenlig produktion.O Ove Fredriksson skrev:Ja, det finns en logik i detta.
En person nära mig har gamla luftledningar till fastigheten. När de drar igång något stort, t.ex. vämepumpen, dimmas belysningen någon sekund men återgår när anläggningen kommit upp i fart. Det blir alltså spänningsförluster i ledningarna vid hög, kortvarig belastning. Möjligen även vid lägre belastning, men inget som märks och har någon praktisk betydelse. Kablarna och säkringarna klarar det.
Men när de ville sätta upp solceller fick de en begränsning på utmatad effekt, tills ledningarna är utbytta. Förklaringen är att när växelriktaren går för fullt ligger den nära maxkapaciteten på säkringen och på alla tre faser under längre tid. Växelriktaren ger 230V men det har då sjunkit en del när det når transformatorn. Transformatorn är också av en äldre modell som har förluster när el matas ”uppåt” i systemet, vilket trafon inte är byggd för. Om den redan låga spänningen går till grannen, som också har gamla ledningar blir det ännu lägre där, och konstant. Om flera i grannskapet har solceller kommer de att generera hög effekt samtidigt. Men åt det andra hållet är belastningen utspridd; även om alla har elvärme står inte alla element på samtidigt.
Ungefär som jag skrev. Men bra att få det klargjort. Men formuleringen ställer ändå en del nya frågor...H Harald Blåtumme skrev:Ang nätnytta, så här förklaras det från mitt lokala elnätsbolag VEAB:
MIKROPRODUKTION
- Anläggningar med säkringsabonnemang på högst 63 A och en effekt på max 43,5 kW
Gäller från och med 2023-04-01
Ersättning för inmatning av el - Sol Anslutningsspänning 0,4 kV och 10 kV
Ersättning 10,1 öre/kWh exkl. moms
Ersättning = Ersättning för nätnytta, baseras på den minskning av förluster som uppstår i ledningsnätet vid anslutning av producentens anläggning jämfört med om den inte hade anslutits
- Så enkelt (eller svårt) är det.
- Betalar elnätsbolaget för förlusterna? Är det i så fall procentsats på all konsumtion eftersom man inte vet vilken el som används vart? (Jämför gärna med de som köper el från vindkraft och får kärnkraft eller kolkraft eller...) Hur stora är typiskt dessa förluster? Vattenfall säger 2,35 i lokalnätet och regionnäten. Jag har sett andra siffror som ligger på 2%. Ersättningen för nätnytta är alldeles för hög för att kompensera för detta även om förlusterna skulle ligga uppåt 7-8% som jag sett någon påstå (jag tror dock detta även inkluderar andra typer av förluster i elnäten).
- Får man betalt även när el måste matas uppåt i nätet? Då får man väl förluster åt motsatt håll? De är ju dessutom större lokalt eftersom man får förluster när det matas utåt igen också.
- nätförlusterna är oftast högst längst ut i näten i klena nät (exempelvis gamla sommarstugeområden), bör inte förlusterna i elkablarna då gälla även när en granne matar till en annan? Då blir ju nätnyttan mycket lägre. Samtidigt så är det ju i sommarstugeområden som elförbrukningen är som störst på sommaren. Men man gör ju ingen indelning av vilka områden som är lönsamma att få solenergi i och inte.
Ju mer jag lär mig, desto svårare har jag att förstå nätnyttan...
Rörande batterier och familjen i artikeln. Så som det ser ut för dem så hade ju faktiskt batterier "lönat sig". Eller rättare sagt, de hade förlorat mindre pengar om de också haft batterier.
Nibe 730 sköter värme och ventilation.X xLnT skrev:
Jag håller 21-22 grader varmt och sen toppar jag med min braskamin till behagliga 25-27 grader när jag känner för det
149 kvm i ett plan med garage i källaren på 70 kvm golvvärme både uppe och nere mitt i Skåne.
Hej pacman42pacman42 skrev:Ungefär som jag skrev. Men bra att få det klargjort. Men formuleringen ställer ändå en del nya frågor...
- Betalar elnätsbolaget för förlusterna? Är det i så fall procentsats på all konsumtion eftersom man inte vet vilken el som används vart? (Jämför gärna med de som köper el från vindkraft och får kärnkraft eller kolkraft eller...) Hur stora är typiskt dessa förluster? Vattenfall säger 2,35 i lokalnätet och regionnäten. Jag har sett andra siffror som ligger på 2%. Ersättningen för nätnytta är alldeles för hög för att kompensera för detta även om förlusterna skulle ligga uppåt 7-8% som jag sett någon påstå (jag tror dock detta även inkluderar andra typer av förluster i elnäten).
- Får man betalt även när el måste matas uppåt i nätet? Då får man väl förluster åt motsatt håll? De är ju dessutom större lokalt eftersom man får förluster när det matas utåt igen också.
- nätförlusterna är oftast högst längst ut i näten i klena nät (exempelvis gamla sommarstugeområden), bör inte förlusterna i elkablarna då gälla även när en granne matar till en annan? Då blir ju nätnyttan mycket lägre. Samtidigt så är det ju i sommarstugeområden som elförbrukningen är som störst på sommaren. Men man gör ju ingen indelning av vilka områden som är lönsamma att få solenergi i och inte.
Ju mer jag lär mig, desto svårare har jag att förstå nätnyttan...
Enkelt beskrivet. De som äger elnät (Svenska Kraftnät och de olika elnätsbolagen) mäter den effekt som matas in och den effekt som tas ut ur elnäten. Skillnaden däremellan är förlusten i elnäten. Den effekten köper de som äger elnäten in. Kostnaden för den köpta elenergin fördelas sedan på de som är anslutna till elnäten.
Vi elabonnenter hittar den kostnaden på våra elräkningar, som en rörlig kostnad, i överföringsavgiften.
https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elrakningen/
Det är ingen exakt och helt ”rättvis” metod men den är enkel och hanterbar.