- När jag byggde 1984 bestämde jag mig för att inte ha några genomgående reglar och att ha 240mm isolering i väggarna.
- Har lagt på isolering på taket i omgångar, är nu uppe i ca 100cm vilket får bli det sista.
- Har byggt värmeåtervinning med egen värmeväxlare på 64m2 värmeväxlaryta (behövs ingen av-isare med så stor yta).
- Satte upp solfångare och byggde en 6m3 vattentank. Har numera avinstallerat solfångarna av estetiska skäl. Vattentanken är kvar och håller förvånansvärt värmen i krypgrunden (ståhöjd) lång över vad det var utan tank fast den inte värms upp mer.
- Har installerat solceller sedan 6-7år och har sedan dess inte fått någon elräkning.
- Plus en del småsaker till.
Jag har använt överblivet material för nästan allt. Mineralull har jag köpt en rulle varje gång jag var hos bygghandlaren. Känns inte som någon utgift på det sättet. Lade upp all mineralull samma dag när jag sparat ihop tillräckligt med rullar.
Jag hade pengar på banken som jag inte fick ränta på. Flyttade dem till solcellsbanken (= köpte och satte upp solceller) som nu ger mig avkastning motsvarande 10-15% samtidigt som husets värde ökade rejält. Jag ser det som att solcellerna inte kostade något eftersom jag redan hade pengarna. Skulle ändå inte använda dem till något annat. Om jag skulle använda avskrivningsmetoden för att räkna av på kostnaden betalade de sig på ca 5år. Bästa investeringen jag gjort någonsin! Efter ett tag (2 år) fick jag till och med tillbaka 30% av kostnaden. Kom som en glad överraskning.
När jag flyttade in i huset förbrukades ca 16.000kWh/år.
När jag isolerat vinden och satt in värmeåtervinning sjönk det till 12.000kWh/år.
Solfångarna sänkte ytterligare förbrukningen till ca 10.000kWh/år (togs senare bort).
Solcellerna gör att jag sedan 7år inte har haft någon elräkning alls.
- Har lagt på isolering på taket i omgångar, är nu uppe i ca 100cm vilket får bli det sista.
- Har byggt värmeåtervinning med egen värmeväxlare på 64m2 värmeväxlaryta (behövs ingen av-isare med så stor yta).
- Satte upp solfångare och byggde en 6m3 vattentank. Har numera avinstallerat solfångarna av estetiska skäl. Vattentanken är kvar och håller förvånansvärt värmen i krypgrunden (ståhöjd) lång över vad det var utan tank fast den inte värms upp mer.
- Har installerat solceller sedan 6-7år och har sedan dess inte fått någon elräkning.
- Plus en del småsaker till.
Jag har använt överblivet material för nästan allt. Mineralull har jag köpt en rulle varje gång jag var hos bygghandlaren. Känns inte som någon utgift på det sättet. Lade upp all mineralull samma dag när jag sparat ihop tillräckligt med rullar.
Jag hade pengar på banken som jag inte fick ränta på. Flyttade dem till solcellsbanken (= köpte och satte upp solceller) som nu ger mig avkastning motsvarande 10-15% samtidigt som husets värde ökade rejält. Jag ser det som att solcellerna inte kostade något eftersom jag redan hade pengarna. Skulle ändå inte använda dem till något annat. Om jag skulle använda avskrivningsmetoden för att räkna av på kostnaden betalade de sig på ca 5år. Bästa investeringen jag gjort någonsin! Efter ett tag (2 år) fick jag till och med tillbaka 30% av kostnaden. Kom som en glad överraskning.
När jag flyttade in i huset förbrukades ca 16.000kWh/år.
När jag isolerat vinden och satt in värmeåtervinning sjönk det till 12.000kWh/år.
Solfångarna sänkte ytterligare förbrukningen till ca 10.000kWh/år (togs senare bort).
Solcellerna gör att jag sedan 7år inte har haft någon elräkning alls.
Redigerat:
Jag har drygt 30 år i energibranschen med allt ifrån att projektera, praktiskt bygga, drifta & underhålla till att följa upp & göra energideklarationer, på allt ifrån villor till kvarters & stadsdelscentraler inkl kommersiella lokaler/centrum.J Jan Young skrev:
Jag försöker att alltid ha teorin klar för mig innan jag uttalar mig, och här har du en av undersökningarna.
Som synes så ger korta sänkningar ingen/liten effekt (är de för korta kan de tom kosta), medans naturligtvis sänkningar som omfattar 1 dygn eller mer ger en god effekt.
Teorin är att du sänker framledningen under xh och att temperaturen direkt påverkas, nu är det ju dock så att vi bor i byggnader som lagrar energi (värmetröghet) och att under sänkningsperioden så utnyttjas den energin som är lagrad i huset. Hur mycket temperaturen sjunker beror på värmetrögheten i huset.
Efter yh så vill du återställa temperaturen på ½-1h. För att då återställa den energin som är uttagen ur byggnadskroppen & höja temperaturen snabbt, så behöver du tillföra en högre effekt(mer energi) än vad som behövts för att bara höja temperaturen, du behöver ju också återställa den uttagna energin ur byggnadskroppen. Är då sänkningsperioden för kort ~<8h så uppnås ingen eller minimal besparing, däremot ett onödigt högt effektuttag.
Hade byggnaden haft ingen eller väldigt liten värmetröghet (typ som ett hus av frigolit) så hade det dock varit en bra ide.
Oavsett tröghet så säger fysiken att värmeutstrålning är beroende på tempersturskillnad. Desto större skillnad, desto större förluster. En nattsänkning minskar utstrålningens hastighet.
Men visst så påverkar verkningsgraden hos värmesystemet och det kan ju såklart motverka vinsten.
Men visst så påverkar verkningsgraden hos värmesystemet och det kan ju såklart motverka vinsten.
Jag önskar jag hade något mer djupgående att tillföra.
Men när vi installerade luft-luft-pump för femton år sedan minskade förbrukningen. Inte väldigt mycket men så det märktes.
Vi har bytt några fönster.
Förbrukningen har gradvis minskat flera år i följd men under pandemitiden då fyra barn och en fru var hemma mycket gick förbrukningen upp igen.
Nu är alla barnen hemma under ett par veckor (en dotter studerar utomlands) och jag kunde jämföra dagarna innan vi alla åkte till stugan. Förbrukningen halverades de dagar vi var borta (värmen stod fortfarande på 20-21 grader när vi var borta).
Jag försöker ta reda på hur mycket duschandet påverkar men det verkar stå för en märkbar del av förbrukningen under korta delar av dagen. Igår kom vi hem sen eftermiddag och vi använde inte spis eller ugn (kall mat). Men när två döttrar tog en dusch vid sjutiden fick vi en tydlig ökning av förbrukningen.
Men när vi installerade luft-luft-pump för femton år sedan minskade förbrukningen. Inte väldigt mycket men så det märktes.
Vi har bytt några fönster.
Förbrukningen har gradvis minskat flera år i följd men under pandemitiden då fyra barn och en fru var hemma mycket gick förbrukningen upp igen.
Nu är alla barnen hemma under ett par veckor (en dotter studerar utomlands) och jag kunde jämföra dagarna innan vi alla åkte till stugan. Förbrukningen halverades de dagar vi var borta (värmen stod fortfarande på 20-21 grader när vi var borta).
Jag försöker ta reda på hur mycket duschandet påverkar men det verkar stå för en märkbar del av förbrukningen under korta delar av dagen. Igår kom vi hem sen eftermiddag och vi använde inte spis eller ugn (kall mat). Men när två döttrar tog en dusch vid sjutiden fick vi en tydlig ökning av förbrukningen.
Redigerat:
Nu glömde du räkna med kostnad för resa till och från affären, faktisk återbetalningstid är nu 8 år och 5 månader.T Thomas_Blekinge skrev:
Det står klart för mig att det börjar bli komplicerat att "spara pengar" på uppvärmning med alla ingående variabler som nu etablerats. Särskilt om man som jag bor i ett gammalt hus med olika former av uppvärmningssystem (direktverkande el, luftvärmpepump, solceller och vedeldning). Att ta hänsyn till energiförbrukning över året, spotpris på nordpol, effekt (mht effekttariff) genom temperatursänkning blir en utmaning.
Naturligtvis blir det enklare med ett homogent värmesystem (exvis BV/LVVP) men ändå inte helt enkelt när hänsyn ska tas till både energi, effekt och ett varierande elpris över dygnets timmar. Håller ändå med om att styrning är A och O. Frågan är bara om det är möjligt att räkna hem kostnaden för ett system och om system utformade för konsumenter har en tillräcklig mognadsgrad. Dessa måste ju vara anpassningsbara till den förändring som sker på elmarknaden med olika prissättningsmodeller och avtalsformer.
Naturligtvis blir det enklare med ett homogent värmesystem (exvis BV/LVVP) men ändå inte helt enkelt när hänsyn ska tas till både energi, effekt och ett varierande elpris över dygnets timmar. Håller ändå med om att styrning är A och O. Frågan är bara om det är möjligt att räkna hem kostnaden för ett system och om system utformade för konsumenter har en tillräcklig mognadsgrad. Dessa måste ju vara anpassningsbara till den förändring som sker på elmarknaden med olika prissättningsmodeller och avtalsformer.
Du får köra nattsänkning på vedklabbarnaJ jasula01 skrev:
Vi bor i ett hus från Smålandsvillan sedan 2016J Jan Young skrev:
Det finns inget hus från Smålandsvillan som har så låg total förbrukning. Bara hushållsel ligger på den nivån för en normal barnfamilj som är just Smålandsvillans målgrupp. Nu har vi deras största husmodell i norra Sverige och ligger på över 20 000 per år trots luftvärmepump på övervåningen. Själva uppvärmning kan säkert gå på 6800 per år i södra Sverige men att landa på den förbrukningen totalt är tyvärr i stort sett omöjligt.
/Krille
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 364 inlägg
hoppas inte att du förespråkar ett tidur på cirkulationspumpen, lär ju inte bli kanon bra att nattsänka genom att slå av allt...J Jan Young skrev:
man brukar jobba med att sänka framledning vid en nattsänkning.
Alt. Sänka tryck i frånluft i högre hyreshus för skortensverkan. Helst via kurva mot utetemp om man skall få det något snyggt...
ger ett något behagligare klimat att sänka mjukt, än on/off, var länge sedan öka/minska tiden försvann som reglerande funktion, säger ändå något!
Absolut - vi har en mätare på pumpen men det är extremt svårt att jämföra över åren så vädret varierar så mycket. Men jag är ändå övertygad om att vi sparar lite i slutändan. Om vi gör det eller inte beror i huvudsak på hur länge pumpen håller.J Jan Young skrev:
Jag tänkte mer på om man egentligen sparar något på att sänka temperaturen när det gäller den vattenburna värmen? T ex att vi sänker tempen de 8 tim när vi är på jobbet? Systemet är så trögt att jag inte ens märker av en sänkning eller höjning på så kort tid som 8 tim men man kanske sparar ändå?
/Krille
Då har du nog något mätfel. Detta eftersom all energi från elektriska ljuskällor inomhus värmer upp lokalerna de sitter i. Det betyder att om du släcker alla lampor så måste värmesystemet avge den värme som ljuskällorna tidigare gav.M Martin Lundmark skrev:Hej Johan456
Du skriver; ”Att byta till LED-lampor är ett bra exempel som generellt gör lite nytta”
Har du belägg för det du påstår? Mätningar?
Jag bytte till LED-lampor i dec 2012 (ca 60 ljuskällor) Jämfört med medelvärdet av elanvändningen 6 åren innan minskade elbehovet ca 1350 kWh.
Jag mäter vad de flesta elapparater använder (värme o varmvatten, frys o kyl, diskmaskin o tvättmaskin, dator etc. och kan därigenom se skillnaden i elanvändning.
Rimligen så ökade elbehovet något till min bergvärmepump, men det syns inte med den noggrannhet jag kan mäta, elbehovet till min bergvärmepump har snarare minskat något under åren troligen p.g.a. det varmare årsmedelvärdet.
Detta är elementärt.
Eftersom man mest använder belysning på vinterhalvåret som är den mörka perioden, så har man inte mycket lampor tända när värmesystemet går på sparlåga på sommarhalvåret.
Det skulle vara intressant att höra din teori om hur dina siffror kan stämma.
Jag på visning under utbildningen i ett av deras visningshus i Småland. Kommer inte ihåg vilken ort. Den ena versionen förbrukade 6800 och det andra 7500. Totalt all el.K Krille4 skrev:Vi bor i ett hus från Smålandsvillan sedan 2016
Bara hushållsel ligger på den nivån för en normal barnfamilj som är just Smålandsvillans målgrupp. Nu har vi deras största husmodell i norra Sverige och ligger på över 20 000 per år trots luftvärmepump på övervåningen. Själva uppvärmning kan säkert gå på 6800 per år i södra Sverige men att landa på den förbrukningen totalt är tyvärr i stort sett omöjligt.
/Krille