42 902 läst · 281 svar
43k läst
281 svar
Hur känns 15 000 kr/mån mer i er ekonomi?
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Ska inte säga bu eller bä. Men det går självklart att räkna fram enligt någon modell med medianlöner osv. Är det så illa att folk måste plocka av sina besparingar/ta blancolån i allt större utsträckning, dvs. man går back varje månad, enkom för att betala elräkningen, och allt annat som blivit snordyrt. Då vette fasen om inflationen påverkas i så stor grad. Det är ju skillnad på att ha tusentals kronor över varje månad som man kan shoppa för till att gå back istället. Jag tror inte folk som går back varje månad shoppar loss pga. att dom slipper amorteringskravet.Aaake37 skrev:
Men som sagt, det finns säkert nån modell för att räkna ut detta. När Covid kom så plockades det väl bort ganska omgående, eller man fick uppskov från banken, utnyttjade inte det själv så jag vet inte 100. Idag känns kostnadsläget som betydligt allvarligare än vid Covid, eller känner ni annorlunda?
M Markarbetaren skrev:Ska inte säga bu eller bä. Men det går självklart att räkna fram enligt någon modell med medianlöner osv. Är det så illa att folk måste plocka av sina besparingar/ta blancolån i allt större utsträckning, dvs. man går back varje månad, enkom för att betala elräkningen, och allt annat som blivit snordyrt. Då vette fasen om inflationen påverkas i så stor grad. Det är ju skillnad på att ha tusentals kronor över varje månad som man kan shoppa för till att gå back istället. Jag tror inte folk som går back varje månad shoppar loss pga. att dom slipper amorteringskravet.
Men som sagt, det finns säkert nån modell för att räkna ut detta. När Covid kom så plockades det väl bort ganska omgående, eller man fick uppskov från banken, utnyttjade inte det själv så jag vet inte 100. Idag känns kostnadsläget som betydligt allvarligare än vid Covid, eller känner ni annorlunda?
Exakt så.E EB2 skrev:
Har man så dålig ekonomi att man måste låna pengar för att betala elräkningen får man ju redan amorterkngsfritt direkt idag så varför ens diskutera det? Thedeen och Ingves påpekar gång på gång att ytterligare lättnader enbart leder till högre räntor.M Markarbetaren skrev:Ska inte säga bu eller bä. Men det går självklart att räkna fram enligt någon modell med medianlöner osv. Är det så illa att folk måste plocka av sina besparingar/ta blancolån i allt större utsträckning, dvs. man går back varje månad, enkom för att betala elräkningen, och allt annat som blivit snordyrt. Då vette fasen om inflationen påverkas i så stor grad. Det är ju skillnad på att ha tusentals kronor över varje månad som man kan shoppa för till att gå back istället. Jag tror inte folk som går back varje månad shoppar loss pga. att dom slipper amorteringskravet.
Men som sagt, det finns säkert nån modell för att räkna ut detta. När Covid kom så plockades det väl bort ganska omgående, eller man fick uppskov från banken, utnyttjade inte det själv så jag vet inte 100. Idag känns kostnadsläget som betydligt allvarligare än vid Covid, eller känner ni annorlunda?
Under covid var man rädd för deflation. Nu har vi 10% inflation. Det är som att jämföra Grönland med Sahara ungefär.
Du har helt klar en bra poäng i det där men min poäng är att många saker som folk tar som självklara inte är det.K Krille4 skrev:Jag gillar dina inlägg då du ger ytterligare ett perspektiv i många diskussioner. Ibland känns det dock som att du saknar lite förståelse för andras perspektiv?
Bara för att du anser det vara lyxkonsumtion behöver det inte vara så för alla. Han verkar ju också räkna med att kunna lämna 2-3 mkr till sina barn så jag förstår inte hur du kan påstå att barnen får börja sina liv med tomma händer?
Allt är inte svart eller vitt. Man kan prioritera tid och upplevelser med sina barn med ett bra sparande och rimlig amortering.
/Krille
Jag kunde till exempel inte få en anställning överhuvudtaget utom i ockerföretag. Jag räknar inte under 1000 euro i månaden för heltid som en anställning. Orsakerna har jag förklarat i andra sammanhang men slutsumman är att det var omöjligt. Jag är långt ifrån den ända. I en verklighet där ekonomin inte i samma utsträckning är dopad med lånepengar som spenderas och ger arbete finns det oftast personer som både kan och vill men inte får en normal anställning.
Jag tröttnade på ockret och bidragen matköerna och och blev frilansande timmerman men eftersom ryggen inte håller för timmermansarbete på heltid blev det snickeriföretag i bisyssla.
Omsättningen är för liten och ekonomin för svag för att berättiga till startbidrag eller någon form av företagslån. Tjänstemännen säger bara att jag skall sälja den lilla bit skog och verktygen som jag äger och leva upp pengarna och när de är slut så jag är egendomslös passar jag bättre in i bidragssystemet. Fy fan.
Tack vare föräldrarnas tomt och uthus och verktyg och utrustning som gick att improvisera och samla ihop så rullar verksamheten och småningom förbättras ekonomin.
Hur många andra seriösa byggföretagare använder hakiställningar från 60-talet inköpta som skrot. Riktade och svetsade med en hoplappad sticksvets från samma årtionde? Hur många seriösa byggföretag kör med en 1500 euros paketbil? Hur många snickerier är baserade på en Stenberg kombimaskin från 50-talet och en bandsåg från 1910-talet?
Jag har bottenskrapat alla resurser och riskerar allt men jag blev bara så förbannat trött på bidrag och matköer och socialtanter.
Andra som har försökt gå samma väg har tvingats pressa sina priser för att få upp omsättningen för att kunna bli heltidsföretagare med tillgång till krediter och stöd. Efter att ha hållit på något år och arbetat långt under självkostnadspris och investerat lånepengarna i ny utrustning har företaget gått omkull och utrustningen sålts med förlust och skulderna varit kvar. Jag har sett flera sådana fall på nära håll och också sett siffrorna.
Därav går jag min egen väg. Jag vet vika förutsättningar som är absolut nödvändiga och är mycket tacksam för dem. Jag hade tur som inte behövde börja riktigt från noll.
På samma sätt skall ni som har kunnat få en anställning uppskatta den nytta ni har haft av den stora förmånen ni hade!
Jag är väl medveten om att vi alla föds med olika förutsättningar och har mer eller mindre tur i livet. Livet är helt enkelt inte rättvist och därför tycker jag det är onödigt att döma andra helt utifrån sin egen situation.H heimlaga skrev:Du har helt klar en bra poäng i det där men min poäng är att många saker som folk tar som självklara inte är det.
Jag kunde till exempel inte få en anställning överhuvudtaget utom i ockerföretag. Jag räknar inte under 1000 euro i månaden för heltid som en anställning. Orsakerna har jag förklarat i andra sammanhang men slutsumman är att det var omöjligt. Jag är långt ifrån den ända. I en verklighet där ekonomin inte i samma utsträckning är dopad med lånepengar som spenderas och ger arbete finns det oftast personer som både kan och vill men inte får en normal anställning.
Jag tröttnade på ockret och bidragen matköerna och och blev frilansande timmerman men eftersom ryggen inte håller för timmermansarbete på heltid blev det snickeriföretag i bisyssla.
Omsättningen är för liten och ekonomin för svag för att berättiga till startbidrag eller någon form av företagslån. Tjänstemännen säger bara att jag skall sälja den lilla bit skog och verktygen som jag äger och leva upp pengarna och när de är slut så jag är egendomslös passar jag bättre in i bidragssystemet. Fy fan.
Tack vare föräldrarnas tomt och uthus och verktyg och utrustning som gick att improvisera och samla ihop så rullar verksamheten och småningom förbättras ekonomin.
Hur många andra seriösa byggföretagare använder hakiställningar från 60-talet inköpta som skrot. Riktade och svetsade med en hoplappad sticksvets från samma årtionde? Hur många seriösa byggföretag kör med en 1500 euros paketbil? Hur många snickerier är baserade på en Stenberg kombimaskin från 50-talet och en bandsåg från 1910-talet?
Jag har bottenskrapat alla resurser och riskerar allt men jag blev bara så förbannat trött på bidrag och matköer och socialtanter.
Andra som har försökt gå samma väg har tvingats pressa sina priser för att få upp omsättningen för att kunna bli heltidsföretagare med tillgång till krediter och stöd. Efter att ha hållit på något år och arbetat långt under självkostnadspris och investerat lånepengarna i ny utrustning har företaget gått omkull och utrustningen sålts med förlust och skulderna varit kvar. Jag har sett flera sådana fall på nära håll och också sett siffrorna.
Därav går jag min egen väg. Jag vet vika förutsättningar som är absolut nödvändiga och är mycket tacksam för dem. Jag hade tur som inte behövde börja riktigt från noll.
På samma sätt skall ni som har kunnat få en anställning uppskatta den nytta ni har haft av den stora förmånen ni hade!
Utifrån det du beskrivit var det säkert helt rätt både för dig och dina föräldrar att amortera huslånen.
Det innebär dock inte att det är rätt för alla att satsa alla sina pengar på att amortera av hela bolånet. Vi är många som skulle kunna göra det men väljer tid och upplevelser med familjen istället. Det innebär dock inte att vi låter barnen starta livet tomhänta som du påstår.
/Krille
Jag tänkte mig nog att en jättetomt var åtminstonde 1500-2000kvm.Aaake37 skrev:
En Stockholmstomt och >180kvm verkar ju dock möjligt för 12M. Jag är dock skeptisk till att spekulanterna på hus i Näsbypark är riktigt oroade över sin ekonomi.
Däremot att det Svenskgnälls över skatt och räntor kan jag mycket väl tänka mig och även höra från flera håll...
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Jag tillhör gruppen som köpte hus 2016! Vi sålde 2 bostadsrätter som på de 5-6 år vi hade de rusade upp över 100% i vinst. Har alltid prioriterat att ha ca en årslön före skatt på sparkontot/börsen, vi är belånade till ca 39%, har hyfsat med sparpengar så vi skulle kunna minska det till 26-30% och har inga andra lån förutom ett räntefritt billån till min svärfar.. Jag är inte orolig för våran egen del, men jag förstår att folk är oroliga! Speciellt om ens arbetssituation förändras t.ex. sen beror det ju på hur man lever också såklart. Min sambo var på mig rätt ofta förr och tyckte det var konstigt att folk hade råd med allt, tyckte vi var fattiga och inte hade råd med något.. alla andra byggde ju om badrum, kök, köpte två nya bilar, åkte utomlands jämt, nya barnvagnar och ungar med märkeskläder. Jag försökte förklara för henne att de människorna hon pratar om faktiskt inte heller har råd med det.. men det handlar om deras prioriteringar. Jag är glad över min prioritering, speciellt i nuläget.
om du kan påvisa att du får svårt att få ihop sin kalkyl pga ett oväntat högts kostnadsläge så ja. Men om du fortfarande har råd att flyga till Maldiverna kommer de inte tycka synd om digM Markarbetaren skrev:
Näsbypark är ju Täbys i särklass dyraste område tillsammans med sjösidan av Viggbyholm. I andra delar av Täby kan du hitta 200 kvm med 1500kvm eller mer för runt 12 msek.Unikt namn skrev:Jag tänkte mig nog att en jättetomt var åtminstonde 1500-2000kvm.
En Stockholmstomt och >180kvm verkar ju dock möjligt för 12M. Jag är dock skeptisk till att spekulanterna på hus i Näsbypark är riktigt oroade över sin ekonomi.
Däremot att det Svenskgnälls över skatt och räntor kan jag mycket väl tänka mig och även höra från flera håll...
den här kåken hade du nog fått för mindre än 12 idag;
https://www.hemnet.se/salda/villa-8rum-gribbylund-taby-kommun-ungdomsvagen-8-4324172575925242089
1800 kvm tomt och 320 kvm boyta
Elbolagen terminssäkrar när dom avtalar om bundet.J Jonathan Wahlgren skrev:
Någon motpart är det som går back just nu. Men dom har å andrasidan gått plus tidigare. Och kommer gå plus i framtiden. Ni behöver inte starta någon hjälpinsamling.
En jeppe på FI säger det. Bankerna som är de reglerade säger att så tolkar dom inte tvånget.M Markarbetaren skrev:
Det där behöver förtydligas. Och det kommer ske.
Och allt tyder på att den som hamnar under en disponibel inkomst på x kr när boende och mat (och el) är betalt kommer slippa tvånget. Sedan var x är, är oklart.