Mikael_L
Mattlasse skrev:
Om inte folk klarar av att betala sina lån (gäller inte bara hus) så går det att ansöka om skuldsanering, en kostnad som drabbar alla skattebetalare. Bankerna borde ta ansvar för en del och begränsa till 70 % vad de kan få tillbaka.
Här har du fel.
I den direkta skuldsaneringen så ställer inte staten upp med mer än lite kostnader för kronofogdemyndigheten och tingsrätten, iom att skuldsaneringen inbegriper lite arbetstid från dessa två myndigheter. Sen själva skuldsaneringen är en ren affär mellan gäldenären och borgenären. Borgenären mister helt enkelt de belopp som gäldenären inte kan betala, staten går inte in med några pengar.

I långa loppet betalar dock alla givetvis för skuldsaneringen, för bankerna tar givetvis hem sina kreditförluster på den fortsatta verksamheten istället.
På samma sätt som vi alla, hela kollektivet, i slutänden får betala för alla dåliga saker som sker i samhället, trafikolyckor, byggfusk, korruption, klotter och skadegörelse osv osv
 
Mattlasse skrev:
På sätt och vis är det bankernas girighet som har ställt till detta ekonomiska kaos. När det bestämdes att lånen skulle begränsas till 85 % så var bankerna kvicka med att erbjuda topplån på resten. Det verkar som att om det inte finns några lagar som styr bankerna så struntar de i dom här moraliska aspekterna. Om inte folk klarar av att betala sina lån (gäller inte bara hus) så går det att ansöka om skuldsanering, en kostnad som drabbar alla skattebetalare. Bankerna borde ta ansvar för en del och begränsa till 70 % vad de kan få tillbaka. Det är fel åt helvete att bankerna alltid ska stå skadelösa, det är ju deras våghalsighet och dåliga rådgivning som ligger till grund om det går åt helvete. Det brukar heta att en bank inte kan gå i konkurs. Och att staten går in och täcker förlusterna. Det skulle vara så att det skulle vara samma regler för bankerna som för Aktiebolag, när en del av Aktiekapitalet är förbrukat ska de slå vantarna i bordet.
Jag hänger inte riktigt med, är det ekonomiskt kaos nu och vad innebär det i så fall? Det är inte särskilt enkelt att bara ansöka om skuldsanering så fort man inte kan betala utan för att få det så ska ett antal kriterier vara uppfyllda. På vilket sätt drabbar skuldsanering skattebetalarna?

Om inte någon kan betala så drabbas banken av en kreditförlust. Menar du att staten idag går in och täcker bankens förlust om en person inte kan betala sina lån???
 
Hockhult skrev:
Har uppmärksammat att väldigt många stora fina hur är tillsalu inom ett till två år efter byggnationen.
Även de som bygger nytt skiljer sig eller får jobb på ny ort.
 
Peter2400 skrev:
I exemplet ovan har du inte räknat med avkastningen på det lösa kapitalet som jag antar är samma
i båda räkneexemplen, då skulle kalkylen se helt annorlunda ut.
EN bra observation. De pengar man amorterar med är på inget sätt gratis.
 
mr Bygg:) Ja, det är ekonomiskt kaos på det viset att bankerna lånar ut vidlyftigt, finns liksom inga gränser. I värsta fall kan det bädda för en ekonomisk kris om inte kalkylerna håller
Skuldsanering/ Det går åt folk och många arbetstimmar till att ge folk skuldsanering, det är väl kronofogden som sköter det hela och de jobbar inte gratis.
Staten går in och täcker förlusten/ I början på 90 talet fick staten gå in med C.a 65 miljarder till bankerna, visserligen får de betala tillbaka. Men det är inte betalt ännu. Alliansen räknar med att de ska få tillbaka pengarna när de säljer Nordea. Men det är inte säkert att det går igenom. De andra partierna vill nog ha ett ord med i laget, Alliansen lär ha haft en del bakslag sista veckorna, SD och övriga partier gick emot deras förslag och det kan bli bakslag igen. Här i Sverige tillåter inte staten att bankerna går i konkurs, därför går de in och stöttar bankerna. Det beror väl antagligen på att det skulle drabba alldeles för många människor annars. Men jag tror att det är annorlunda i USA.
 
A
Peter2400 skrev:
Så länge spar och låne räntorna är lika stora spelar det ingen roll om man amorterar eller inte.
Kapitalbindningen i en investering kommer man inte undan bara för att man betalar kontant.

I exemplet ovan har du inte räknat med avkastningen på det lösa kapitalet som jag antar är samma
i båda räkneexemplen, då skulle kalkylen se helt annorlunda ut.
Ja, det är klart att får man högre alternativavkastning på pengarna ska man inte amortera, så det kanske var dumt av mig att sätta upp en kalkyl för att försöka förstå. Men då väntar jag fortfarande på svar på hur inflationen amorterar åt en?
 
Redigerat av moderator:
Mattlasse skrev:
Det pratas vitt och brett om här på forumet att inflationen ska äta upp lånet så att det så att säga betalar
sig själv. Vad är det som garanterar att arbetslönerna följer med inflationen. .
Om inte lönerna följer prisökningarna så är det ingen inflation.
 
Henri skrev:
Man kan naturligtvis göra en ekonomiskt sett dålig villaaffär och ändå få ett bra permanent boende. Men i en diskussion som denna om huspriser och övervärdering är det väl i sin ordning att tala om "en dålig affär" utan att i första hand tänka på spekulationsobjekt. .
Jo, visst har du rätt i enstaka fall, men det kan väl inte vara "dåliga lägen" som förklarar varför svenska hus anses övervärderade?
Eller har jag fundamentalt missat något.
 
A
motorfot skrev:
Om inte lönerna följer prisökningarna så är det ingen inflation.
Måttet på inflationen bestäms av KPI och där finns väl inga löner representerade, utan endast varor och tjänster?
 
motorfot skrev:
Om inte lönerna följer prisökningarna så är det ingen inflation.
Jodå, det är det. Inflationen är hur mycket priserna på en varukorg ökar under en viss tidsperiod. Det finns inget som säger att detta ska kompenseras av stigande löner, även om så oftast är fallet.

I det förhoppningsvis extremt osannolika fallet att Reinfeldt och Juholt slår sina påsar ihop och inför ett styre av Khadaffi-modell så ska du nog få se på inflation utan lönehöjning. :p
 
drömkåken på berget skrev:
Det går att komma undan billigare!
Bygger du själv, jagar bra priser och köper en del begagnat och "bortskänkes" (överblivet byggmaterial) kan du bygga ett litet hus för 700 000 kr.
Jag var ensamstående när jag fick bygglov för 2 år sedan. Nettoinkomst på 18 000. Nu har jag mitt drömhus på ca 120 kvm nästan färdigt.!
Jag tagit lån på endast 350 000 (lika mycket som jag lyckades spara och investera i bygget under dessa två år). Att det gick beror på att jag bodde i en sommarstuga på samma tomt och inte behövde betala hyra.
Nu har jag ett välisolerat hus med låga driftkostnader och räntan för mina lån är för nuvarande 1 procent, dvs 3500 per år.
Så ge inte upp, det mesta ordnar sig på vägen.
Wow vad fint! Inte som de där lådhusen folk smäller upp överallt! Little boxes made of ticky tacky little boxes and they all look just the same
 
medlem motorfot har nog missuppfattat vad som menas med inflation. Löneökningar har inget med inflation att göra egentligen. Vi säger t. ex om priserna på varor och tjänster höjs har inget att göra med lönerna , det kanske är ett önskemål av den anställde. Det som styr löneökningar är tillgång och efterfrågan i en viss bransch. Är det ingen efterfrågan på arbetskraft är väl inte arbetsgivaren särskilt intresserad att höja lönen.
Prishöjningar på varor kan bero på många olika anledningar, valutaförändringar, förändringar i politiken som höjning av skatter på t.ex el bensin, sprit cigaretter med mera.
 
Inflation är ökning av mängden pengar i samhället.
Det går inte att sätta likhetstecken mellan inflation och prisökningar.
Prisökningar kan tex bero på svag valutakurs, detta kan skapa ett utflöde av pengar ur systemet och liknar devalvering.
Inflation kräver att det hela tiden finns mer pengar att betala högre priser med.
 
När hade vi senast två år i rad med reallönesänkningar i Sverige?
 
-mh- skrev:
när hade vi senast två år i rad med reallönesänkningar i sverige?
1990-1991
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.