Hur har alla råd?

[Suhagg]

När timpriserna hela tiden slår nya rekord och det ansamlas allt fler klåpare och lycksökare i branchen, så är det väl inte så konstigt att folk börjar göra mer själv.
När det börjar bli lätt att hitta en nål i ett torvmagasin jämfört med att finna en duktig hantverkare som dessutom har tid över det närmaste året, så inser man snabbt att lägga om taket själv går fortare än leta, hitta och finna någon som gör det - och eventuellt få ta tvisten om det dåliga utförandet in till tingsrätten innan man kan låta nästa få pröva.

Så är det nog helt klart. Hade en grund som skulle muras upp och jag hade helt enkelt inte tid även fast jag ville göra det själv. Till slut gav jag upp i jakten på en vettig hanterkare och fick tokstressad göra det själv.

 

[Suhagg]

Vill väl bjuda på en story, med inget direkt syfte. Bara en erfarenhet som kanske hjälper någon annan att göra bättre beslut.

Vi bestämde oss 2008 för att bygga nytt, och nu i efterhand inser vi att vi var lite för ovetande om byggbranschen och kostnader, speciellt markarbete på en stor stenig tomt med mycket sprängning.

Jag, i huvudsak, tog mig råd för att bygga ett stort fint hus för familjen. 245 kvm inkl inbyggd garage på 45 kvm, Eksjöhus. Allt gjort av hantverkare. Även tomt och runtomkring av hantverkare. Dock målade vi själva huset på 5 dagar. Hyrde ställning och familjen hjälpte till. Vi var 5 man som jobbade hela dagarna. Vi sparade väl 100.000 kr på det, minst! Gick på ca 35.000 i färg och ställning. Totalt gick detta hus på 5 millar med färdig tomt, asfalterad uppfart, allt allt allt (har allt i Excel-fil). Galet mycket. Färdigt höst 2009. Vi tyckte när det var färdigt att det hade kostade mer än det smakade. Man blir så fokuserad på utgifterna att man inte ser huset. Så vi försökte sälja 1 år senare i dåliga tider och det gick inte. Fick alldeles för låga bud. Men lyckades som tur var hyra ut det i 3 år. Efteråt hyrde vi ett hus i 6 månader medan vi sökte nytt att bo i.

Vi har nu köpt ett annat hus för 2,2 och det är från 60-talet och krävde totalrenovering tyvärr. Återigen pga dålig förundersökning av oss (besiktning fanns o var gjord av säljare, men den ska man ALDRIG lita på... tydligen!). Denna renovering har gått på en 500-ing till. Varav 90% är hantverkare som rensade allt inuti: golv, vägg, tak, el, nytt kök, vitvaror etc etc. Massor av problem som föregående ägare gjort. T.ex bytt fönster, iofs bra, men kapat bärande väggar / bjälkar ovan stora fönster så takstolarna hängde. Jag själv tog på mig att göra allt utvändigt, vilket är att byta fasaden. Irriterande nog hade föregående ägare lagt ny fasad ovanpå den gamla = som att riva två hus. Efter extremt mycket slit, är jag nu klar med fasaden. Även bytt vindskivor och rännor. Har byggt en förbättrad entrealtan och även gräv ut och anordnat en grusad uppfart. Bygger nu ett skjul för soptunnorna. Huset är nu som nytt inuti, och utanpå. Vi har nu fått en riktigt bra värdering på huset.
Dock har detta 60-talshus fortfarande känslan av gammalt i stil.

Så, slutklämmen och våra känslor idag.

Med 1 år borta från vårat andra nybyggda hus, så har vi börjat inse hur fint det var och börjat längta tillbaka dit igen för att fortsätta vår dröm vi ändå en gång hade. Vi hann inte färdigställa alla våra planer, som balkonger, tak över altan, mur etc etc och bara bo och njuta!

Även fast vi gillar vårat nya hus mycket oxå, så måste vi när hyresgästerna flyttar göra ett ekonomiskt beslut som rättar till hushållsekonomin. Den är tungt ansträngd nu med dubbla huslån och utgifter av alla möjliga slag.

Vi har turen att vi får pengar över från uthyrningen, samt vid försäljning av nuvarande hus kommer få en skvätt pengar över så vi kan pynta av våra massiva lån på nybygget. Vi har iaf inga topplån längre. Så vi kommer på det nybyggda huset kunna beta av en god portion av lånet, samt få det fortsatt amorteringsfritt. Men fortfarande högre lån än vi kanske vill ha. Men så får det vara.

Vad vi har lärt oss, den halvhårda vägen:
Se för f-n till att ha råd och inse att nybyggen (även äldre hus) kostar alltid mer än man tänkt. Det är en sak att bygga ett hus, men sen ska ju allt runtomkring göras: uppfart, altan, nya möbler, lite ny teknik, garage, garagebänkar etc etc.
Gör ett gediget förarbete, räkna in alla kostnader och lägg till 10-30% per moment beroende på typ.
Att se ens pengar sina och ta slut, för att fortfarande se massa kostnader... det tar kål på känslorna för huset och huset blir då bara ett stort besvär.

Hoppas nån finner mitt inlägg värt något. Tack o hej

Tack!
Intressant att höra storyn. Undrade just hur det gått då jag läste lite om ditt bygge förut och sen vips var du över i renovering av något gammalt hus.

10-30% per moment kan jag själv bekräfta när man gör mycket själv eller inte har stenkoll är rimliga siffror. Alltid något man har glömt eller som blir överraskning.

 

[Johnny Viking]

Man har nog ansetts knäpp av en o annan vän, släktning, "internetvän" osv för att man bygger ett nytt hus och sen flyttar. Men stressen av att bygga hus, pengar som bara pumpas ut från kontot är tungt och jobbigt att bära i längden. Sen fick vi en dotter oxå som har ett handikapp. Samma dag vi kommer hem, halkar frun i trappan. Vi fick en stark känsla av att vi behövde ett 1-planshus. Framtiden var mörk, jobbig med mera. Nu har vi börjat landa lite av att ha en handikappad dotter, även en ny på väg om 1 månad (behöver syskon), så kan vi börja se lite positivare på saker och ting och en trappa är inte allt i världen, när huset i övrigt är fantastiskt.

Jag har börjat tänka aningen mer restriktivt och planerar mer, gör mer undersökningar om hur man får mest ut av pengarna etc. Ja, man försöker ju iaf!

Hursomhelst, vill man något och det kostar, ja då "tar man sig råd". Tyvärr är dock inte huvudet alltid med i det beslutet...

 

[BTGLOVER]

Tycker verkligen synd om dig, Jonny Viking. Mycket ska man veta för att bygga ett hus. En sån dröm är ju även min dröm och jag, som är nitisk när det gäller ekonomin, har fattat att ett sånt projekt som drömhusbygge kräver en hel del förberedelse. Man måste ha tid på sig att göra mycket själv, att ha tid att läsa på. Att vara intresserad av allt som ingår, från betong, gips till vilka tvättställsarmaturer som är bäst. För egen del jobbar jag då och då med upphandlingar av olika slag och även förfrågningsunderlag inom VVS (mestadels). Vet att det kostar hiskliga summor och att kombinera sådana summor med ens egen ekonomi skulle ju fullkomligt få en att dö inombords. Allt borta liksom. Du har ju fått en läxa av det här och du har säkert lärt dig av den, men så mycket pengar och så stor läxa behövs sällan för att man ska fatta att man var fel ute. Gjort är gjort, så du får blicka framåt istället. Kan du måla, så kan du lösa det här med lite tid och disciplin!

Btw, denna tråden har ju inte varit öppen på länge, men nu i dagarna så hade jag ett snack med en kille, som förövrigt inte hade tummen mitt i handen som förklarade varför man ska göra saker och ting själv och inte köpa in tjänsten.
Det bygger på att man inte ska ha exempelvis ett badrum klart nästa vecka, utan man kan dra ut på det lite och lära sig hur det fungerar själv. Denna kunskap kommer med stor sannolikhet att behövas igen, om inte till en själv, så till någon annan man känner. Denna andre person kan på sitt håll något som man kan ha nytta av. Så länge man inte tjänar mer än 500 SEK efter skatt i timmen, på ett jobb där man kan jobba hur mycket man vill, tjänar man alltså på att vara händig. Det man kan göra själv - ska man göra själv.

Jag tänker direkt att: men om en yrkesman gör detta jobb på en tredjedel av tiden och man dessutom får en garanti på att jobbet är rätt utfört, så håller inte argumentet ovan.

Jo, det gör det. För så länge man ska bo i sitt hus och inte köper detta på spekulation, så lönar det sig. Ett hus där man själv bor är ju aldrig en investering, då en investering betecknas av "något som ger en pengar i fickan". Det gör ju inte direkt ett hus, tvärtom. Därför gäller det att få huset så billigt som möjligt, men precis som man vill ha det dock. Man binder ju annars upp kapital på något som man inte, på överskådlig tid, kan få tillbaka. Dessutom är ett hus inte speciellt "likvid".

En sak kan ju tilläggas. Det finns massor av byggare där ute som är certifierade och har allt rätt på pappret, men de gör inte jobbet rätt för det. Detta är allt från personal på de riktigt stora företagen till de mindre med 20 anställda. Dessa människor, är så trötta på att jobba och så oengagerade att de bara går till jobbet för att få ut sin lön till minsta möjliga ansträngning. De förstår heller inte varför det är viktigt att ritningar följs för fukt o.s.v, utan gör som de alltid har gjort trots att systemen idag är hela annorlunda (t.ex. ventilation).Det slarvas och fuskas hela tiden och jag ser det varenda dag. Vem som helst som är engagerad kan själv, med en "säker vatten"-kurs på ett par dagar göra ett badrum minst lika bra som hälften av alla yrkesverksamma. Varför då betala? Det andra badrummet man gör är ju ren vinst!

Har man inte för avsikt att flytta från sitt hus är detta inlägg definitivt värt att begrunda. Jag vill inte dra hela branschen över samma kant, men det är en rutten bransch och så fort pengar är inblandat så är det "billigt är bäst" som gäller. Å andra sidan finns det massor av människor som förstört sina hus "á la förstör det hemma", men detta bygger på okunskap.

 

[Blindnit]

Egentligen har vi väl inte råd att bo i ett dåligt isolerat 50-talshus med självpåtvingad renovering på ovanplan vilket gjort att vi har och har haft ett halvt hus i två år nu.
Var tar tiden vägen?
Borde varit klart förra året vid denna tiden men det är det ju det här med att gånga tid och pengar med pi som nån sa och det verkar stämma bra
Men sen skiter man i allt och går ut och sätter sig i solstolen med en kall öl och tittar på hur fin gräsmattan är( nåja) som man precis klippte och då känns allt rätt bra ändå

 

[Johnny Viking]

Tack btglover. Jag ser det som bra erfarenheter. Jag är inte 30 än faktiskt. Farfar kallade mig inte johnny viking för intet... lite utmaningar ska man ha och ta sig an. Det är inte mycket jag inte ser mig kunna göra alldeles själv, som jag bara för nått år sedan absolut skulle leja bort o betalat dyrt för. Idag vill jag vara mer effektiv med mina pengar och det innebär att göra mycket av jobbet själv.

 

[BTGLOVER]

Precis! Öser man bara på och ska ha allt på en gång, snabbt och lätt, är det också lätt att missa delar som är desto viktigare för att man ska kunna leva också. Många människor idag gör som alla andra ock det där flockbeteendet kommer enligt mig att stå dem dyrt. Vi har ju gått över till en tidsålder där man inte kommer äga något, utan i princip hyra det av sin bank. Stor skillnad mot förr. Det blir svårare och svårare att skapa sig ett eget värde, men vägen dit kan gå via intresse, engagemang, låga passiva utgifter under en tid och jävlaranamma. Bara att kötta på.

Ha det bra/PP

 

[Swetrot]

Vill väl bjuda på en story, med inget direkt syfte. Bara en erfarenhet som kanske hjälper någon annan att göra bättre beslut.

Tack för en ärlig story direkt från verkligheten. Just det här med marginaler tycker jag är väldigt viktigt i allt man gör, och din berättelse understryker att det kan hända mycket saker. Hoppas att ni landar mjukt och kan börja se framåt.

 

[Johnny Viking]

Jo tack. Kan sen förresten berätta att huset var budgeterat till ca 4.3-4.5 men landa alltså på 5 fullt fätdigt o beboerligt. Se bild under min profil.

 

[Tokyoboy]

Haller helt med det BTGLOVER skriver har ovan. Kan man gora det sjalv skall man gora det sjalv. Kan man det inte sa far man lara sig. Den kunskapen gar namligen (ratt forvaltad) i arv likaval som ett valbyggt hus. Handiga foraldrar far handiga barn.

Nar det galler tid och ekonomi har jag lart mig tva saker: ju mindre media vi konusumerar desto mindre habegar far vi, desto mindre pengar gor vi av med. Samt: TVn ar den varta tidsboven som finns. Det finns manga mannsikor som slosar bort en kvart, en halvtimme, en timmer eller mer varje dag pa att titta pa dumburken. Tid som man skulle kunna anvanda till att berika sitt eller andras liv.

Sag upp tidningsprenumerationen, slang ut TVn. Borja leva.

 

[Blindnit]

Du glömde internet

 

[Suhagg]

Precis! Öser man bara på och ska ha allt på en gång, snabbt och lätt, är det också lätt att missa delar som är desto viktigare för att man ska kunna leva också. Många människor idag gör som alla andra ock det där flockbeteendet kommer enligt mig att stå dem dyrt. Vi har ju gått över till en tidsålder där man inte kommer äga något, utan i princip hyra det av sin bank. Stor skillnad mot förr. Det blir svårare och svårare att skapa sig ett eget värde, men vägen dit kan gå via intresse, engagemang, låga passiva utgifter under en tid och jävlaranamma. Bara att kötta på.

Ha det bra/PP

Jag tror denna stress och extrema tempo framåt gör oss fartblinda.
Man ska ha allt direkt eller helst innan det finns på marknaden.
Är själv ivrig men jag har sparat xx.xxxkr på flera olika poster i mitt bygge just för jag inte haft bråttom och tagit mig tid och undersöka och utvärdera mina val.
Det är ju inga små summor som jag lätt skulle ha brännt iväg om jag haft för bråttom.

Är ändå lite orolig för att ha 65% belåning på huset. Se detta lån som jag kommer kunna minska lite genom livet men inte bli av med.
Visst det är en månadskostnad för ett boende men det är mycket pengar som ska ut varje månad oavsett vad som händer. Vill absolut inte bara sälja och flytta.

 

[Workingclasshero]

Otroligt intressant tråd detta. Känner igen mig i alla resonemang om ekonomin.
Som den "Worklasshero" jag är så har jag gjort det mesta själv på mitt hus.
http://www.byggahus.se/forum/social...men-om-att-bygga-ett-timmerhus-blev-sann.html
Saker händer i livet, så nu bor jag själv med 3 barn imellanåt.....
Med en lön på netto på 20k så amorterar jag 6500:- och räntan är ca 2000:-.
Jävligt tufft att leva, men jag är (nästan) fri och har mat i kylen.
Jag ser räntan sjunka varje månad och gnetar för att skapa ett varaktigt och hållbart förhållande med mitt hus.
Som ni ser så har jag en rejäl marginal om jag slutar amortera.
Att det hela går ihop beror på att jag ifrågasatt varenda onödig utgift, och har upptäckt att ingen resturang slår min matlagning, och så är det kul också.

 

[Zeke_Varg]

Vi har följt 20 hus och budgivningar. Vissa mer intressanta än andra att själva köpa in sig på. Mycket intressant att se hur många som kommer på visningar som faktiskt inte ens lägger bud. Är det för dyrt? Är det för mycket fel och brister? Lycksökare som tror de kommer hitta drömhuset för ett lågt pris? Såg det bättre ut på bilderna än på riktigt? Har de inte sålt ännu och kan därför inte buda? Antagligen alla är möjliga scenarion.. Vi själva ville veta vad man fick för pengarna att byta från bostadsrätten till hus.

Vi fastnade till slut för ett hus byggt 2012. 4,2M, lånar 3,5. Sjukt mycket pengar. Jag tror vi ligger på eller strax över snittet i lön både jag och min fru.

Bostadsrätten vår såldes för 3M. Föreningen har lån 330M (varav 1% har/hade vi).

Jag kan tänka mig att vi som bor i storstäder blir förblindande och avtrubbade av den sjuka prisutvecklingen. Ogillar den men vet inte hur ett alternativ skulle se ut. Visst, vi kan bo i en hyreslägenhet och tryggt veta att vi kan flytta ut i skogen och tälta om vi blir arbetslösa båda två utan att ha skulder. Barnen skulle säkert tycka att det var kul ett tag dessutom.. Men vi har haft turen att gå plus på senaste och har en förhoppning att amortering och vinsten ser till att vi inte står i personlig konkurs. Vi klarar ekonomin om räntan går upp till 6-7% och en arbetslös men det är inte kul att sälja med en mille back dessutom.

Har vi råd? Om inte, antar att vi och många andra isf sitter med svarte petter. Konstigt resonemang men så ser det tyvärr ut. Den dag man blir pensionär vill man inte hamna fel i bostadscirkusens sinuskurva på priserna... Ingen lön som täcker upp direkt.