Vad är det för byggnadsingenjörsutbildning där man inte får omsätta beräkningar i att göra konstruktionsritningar? En sådan utbildning skulle jag inte ha gett mycket för. Det borde helt klart ingå att göra olika konstruktionsritningar som sedan granskas av någon som är specialist, där en sakkunnig bedömning görs så att den studerande får återmatning på att den gjorda beräkningen kan fungera i det praktiska arbetet på en byggarbetsplats. Det går ju inte att först börja bygga och sedan göra ritningarna utifrån det, utan det första som måste finnas för att börja bygga är godkända ritningar.
Skolsystemet/arbetsmarknaden som vi har idag var aldrig någonsin tänkt att fungera som den nu gör, däri ligger större delen av ditt problem.
2-åriga gymnasieingenjörer skulle styra produktionen/serva och reparera, 4-åriga Gymnasieingenjörerna skulle konstruera. Civilingenjörerna skulle "tänka stort" komma på nya idéer och det viktigaste kontrollräkna att gymnasieingenjörens konstruktioner var matematiskt korrekta. De med forskarutbildning skulle ta fram nya teknologier.
I praktiken så har allt förskjutits ett steg nedåt (och gymnasieingenjörsutbildningarna har totalt förstörts) så alla är frustrerade och har en utbildning som inte är adekvat för jobbet dom verkligen gör. För de flesta så funkar det efter några år på jobbet då dom fått lära sig det de borde lärt sig innan dom kom ut på arbetsmarknaden inom områden som de inte borde jobba med. Detta är också orsaken till att lönebildningen på ingenjörssidan ser ut som den gör. De flesta är överkvalificerade för sitt jobb som de verkligen utför, och det gäller inom alla ingenjörsdiscipliner. Efter 10 till 15 år så finns kunskaperna där eller så har dom blivit chefer eller säljare...
2-åriga gymnasieingenjörer skulle styra produktionen/serva och reparera, 4-åriga Gymnasieingenjörerna skulle konstruera. Civilingenjörerna skulle "tänka stort" komma på nya idéer och det viktigaste kontrollräkna att gymnasieingenjörens konstruktioner var matematiskt korrekta. De med forskarutbildning skulle ta fram nya teknologier.
I praktiken så har allt förskjutits ett steg nedåt (och gymnasieingenjörsutbildningarna har totalt förstörts) så alla är frustrerade och har en utbildning som inte är adekvat för jobbet dom verkligen gör. För de flesta så funkar det efter några år på jobbet då dom fått lära sig det de borde lärt sig innan dom kom ut på arbetsmarknaden inom områden som de inte borde jobba med. Detta är också orsaken till att lönebildningen på ingenjörssidan ser ut som den gör. De flesta är överkvalificerade för sitt jobb som de verkligen utför, och det gäller inom alla ingenjörsdiscipliner. Efter 10 till 15 år så finns kunskaperna där eller så har dom blivit chefer eller säljare...
Du skall inte blir stressad av detta. Många, kanske de flesta, utbildningar på tre år eller mer slutar med en teoretisk kunskap i form av en bred, men inte så djup, verktygslåda. Om detta sedan är rätt eller borde reformeras, är en annan fråga.
Jag har själv läst på KTH och arbetat efter det, för att senare gå över till vården. För att nämna det senare - Sjuksköterskornas utbildningar är i regel så teoretiska att trots praktik förväntas de lära sig de flesta praktiska handlag på första anställningen. Tex sårvård. Läkare är lite av ett undantag, men tänk då på att 3 av 5,5år är praktik (packad med teori ovanpå). Så är det dock inte för läkare från resten av Europa (och dessa har en mycket längre väg att gå innan de klarar sig själva).
Jag förstärker alltså - det var inte meningen att du direkt efter utbildningen skulle kunna klara dig på egen hand. Även om ditt yrke saknar lärlingssystem (läkare - allmäntjänstgöring, specialisttjänstgöring) formellt, så kommer det behövas i praktiken.
Jag har själv läst på KTH och arbetat efter det, för att senare gå över till vården. För att nämna det senare - Sjuksköterskornas utbildningar är i regel så teoretiska att trots praktik förväntas de lära sig de flesta praktiska handlag på första anställningen. Tex sårvård. Läkare är lite av ett undantag, men tänk då på att 3 av 5,5år är praktik (packad med teori ovanpå). Så är det dock inte för läkare från resten av Europa (och dessa har en mycket längre väg att gå innan de klarar sig själva).
Jag förstärker alltså - det var inte meningen att du direkt efter utbildningen skulle kunna klara dig på egen hand. Även om ditt yrke saknar lärlingssystem (läkare - allmäntjänstgöring, specialisttjänstgöring) formellt, så kommer det behövas i praktiken.
Jag är evigt tacksam för dina tips!F FruB skrev:Kul att mitt lilla bidrag blev uppskattat.
När det gäller BH90 så kan jag nog inte säga vilken del som är viktigare än den andra. Jag har själv en företagsanpassad rithandbok som jag tar till om ngt behöver fräschas upp. Men spontant så är installationer, ombyggnad och anläggning kanske ngt som du inte kommer ha användning för direkt. Men jag tycker inte du ska sätta dig och stressplugga ritteknik planlöst. Du har förmodligen lärt dig lite grunder i skolan och resten lär du dig under tiden som du jobbar. Ha då BH90 eller företagets rithandbok till hjälp när du känner dig osäker. (De företag jag jobbat på har haft BH90 antingen i bokform eller digitalt så spring inte iväg och köp för dyra pengar.) Du kan även i detta läget be en kollega om en referensritning som du kan ha att snegla på under skapandeprocessen.
Gällande kunskapsnivån i byggfysik så är det inte fel om du har lite förståelse för daggpunkt, diffusion, konvektion etc. Det kommer hjälpa dig i din utveckling, men att kräva att en nyexaminerad högskoleingenjör ska kunna snickra ihop fulländade byggdetaljer är i min värld inte rimligt. Det vanligaste är, som sagt, att man börjar i ngt av tidigare nämnda 3D-program med modellering. Efter det kan det vara lämpligt att gå vidare med tex tillverkningsritningar av stål- eller prefabelement eller kanske bjälklagsplaner och huvudsektioner.
Skillnaden mellan BH90 och AMA är att det ena, BH90, är en handbok i ritteknik. Den finns till för att alla ritningar som skapas i Sverige ska se likadana ut. Ett kryss i en fyrkant/cirkel betyder exempelvis alltid hål. Om alla körde sitt eget race skulle det bli väldigt svårjobbat på byggarbetsplatsen.AMA Hus däremot är en sammanställning av regler för hur husbyggnadsarbeten ska utföras. Exempelvis hur högt upp man ska dra tätskikt för att det ska räknas som fuktsäkert.
När du ska rita byggdetaljer som nyexaminerad byggnadsingenjör så skulle jag säga att det vanligaste förfarandet är att någon äldre och mer rutinerad skissar fram lösningar på ett papper som du ritar upp. Bra om du tänker till och försöker lite själv innan. Låt dig inte stressas in i ett ansvar som du inte känner dig mogen för. Hamnar du i ett läge där du ska göra detaljer självständigt så fråga massor och se till att någon granskar grundligt. Påtala din osäkerhet så gör granskaren ett mer omfattande jobb. Håll inte på dina frågor till sista stund utan var tydlig tidigt om du har svårigheter med uppgiften. Då finns det fortfarande tid att sätta till åtgärder. Och viktigast av allt..alla gör fel. Upp med det till ytan bara. Ju tidigare ett fel upptäcks desto bättre, så även om det känns frestande att mörka ett misstag så är det alltid bättre att inte göra det.
När det gäller CAD-slaveriet så tror jag att det är på den vägen du lär dig mest. Det är liksom oundvikligt om du ska kunna driva ett projekt självständigt. Det är först när du ska rita exempelvis en anslutning mellan tak och vägg som du ser problemen. Du tvingas tänka till kring saker som du inte annars skulle konfronterats med och det är det som gör att du utvecklas. Jag tror, som jag sa tidigare, på att påminna din chef lite då och då om din önskan om att få räkna. Det händer att en och annan bara håller på med beräkningar, men det är väldigt ovanligt nuförtiden. Du stagnerar lite och blir beroende av att andra kan rita åt dig. Din strävan ska alltid vara att kunna behärska alla delar i ett projekt och kunna jobba självständigt. Då pratar vi steg i karriären och extra pengar i lönekuvertet, men du gör dig också mer oumbärlig för företaget, vilket är bra i kristider.
Det var ett litet skämt det där med att plugga Eurocode. Men har du inget bättre för dig så kör på.
Fyra anställda är en ganska tunn styrka, men med rätt personer så kan det funka hur bra som helst. De försöker förmodligen expandera och då kan det droppa in mer folk inom kort. Det var inte ett nyöppnat kontor, som kanske har andra kontor i Sverige eller utomlands? Då kan man ha mycket samarbeten med kollegor på annan ort. Har du bara varit ärlig med dina kvalifikationer och de är någorlunda rutinerade så kommer det gå fint. Annars kan man alltid byta jobb.
Försök också att hålla en sund nivå på din arbetstid. Det är lätt att man vill visa framfötterna när man är ny och man kan lätt jobba ihjäl sig i den här branschen. Toppar av ökad arbetsbelastning är rimligt i samband med leveranser men om det blir ett typ av normaltillstånd så är det dags att bryta, vilket kan vara svårt när man väl hamnat i ett ”han-ställer-alltid-upp-fack”. Då kanske det är dags att söka sig vidare.
Just nu så ser arbetsmarknaden ganska mörk ut pga situatuonen med corona. Jag var på flera jobbintervjuer i våras men de var tvungna att avbryta alla rekryteringsprocesser när situationen med corona förvärrades. Det har inte tyvärr inte blivit bättre sen dess. Nästintill inga företag anställer nu och när de väl lägger upp en enstaka annons, så är det typ 150 pers som söker samma tjänst. Så nu söker man alla jobb som finns. Även de som man är totalt ointresserad av. Så jag har inget annat val än att ta vilket jobb jag än får även om jag inte trivs. Det är bättre än att vara arbetslös och rulla på tummarna i soffan hemma. Just nu hade jag tur med att hitta det här lilla företaget. Det var ingen annons utan jag råkade hitta de på LinkedIN och skickade en spontan intresseanmälan. Bara någon timme senare blev jag kallad på intervju. Företaget är nystartat med bara 4 anställda med ett kontor i Göteborg. De är inte större än så. Jag tycker ändå att det kan vara kul eftersom man är någon där. På ett stort företag så är man ingen. Man är bara en i mängden bland tusentals andra. Men här skulle jag vara 20% av hela företaget haha. Skulle dessutom vara mäktigt om man företaget blev stort i framtiden och man var en de som var där när det var nystartat. Annars ser jag större ansvar som ett sätt utvecklas ganska mycket jämfört med att ha en mentor bredvid sig på ett större företag som säger när man ska dra upp byxorna om du förstår vad jag menar.
Det är inte jag som är ansvarig för hur upplägget av utbildningen ska se ut. Utbildningen verkar ju vara ganska meriterande för arbetsgivare trotts allt. Alla byggingenjörer som har gått klart den utbildningen har ju inga problem i arbetslivet, så det verkar inte vara något större problem. Som många tidigare har skrivit så lär man sig det mesta på jobbet och inte i skolan.B Bengt Svejdur skrev:
Redigerat:
Jag har själv gått bara 8-årig grundskola men slutade ändå mitt yrkesverksamma liv innan pension som underhållsingenjör inom flygindustrin på Saab i Linköping viket jag kunde gör genom intern utbildning i ritningsläsning (dock ej konstruktion) och visat stort kunnande efter 20 år som montör/tekniker på flygplan. Där handlade mycket om att förstå ritningar från konstruktionsavdelningen när det exempelvis gällde att bocka rör, vilket ibland visade brister hos konstruktionsingenjörer då det inte gick att göra som de hade tänkt. Så det praktiska lärandet sker naturligtvis även inom byggnads ute på arbetsplatsen men det går kanske inte att där komma på missar i konstruktionsritningarna när halva bygget är klart om exempelvis hållfasthets beräkningarna inte är kontrollerade och godkända.B byggingenjören97 skrev:
Fan va nice! Jo självklart är det bra med praktisk erfarenhet! Den kunskapen är oslagbar. Det går dock åt båda hållen. Det finns saker man inte bara kan lära sig praktiskt. Som exempelvis hur man ska räkna. Där kommer ingenjörerna och räddar dagen. Alla har sina roller. Alla har bristande kunskaper på något sätt. En byggare skulle inte fatta någonting om jag började prata om finita elementmetoden med honom. Det betyder inte att det är dåligt eller att han inte har koll. När det kommer till husbyggnation så kan man inte börja bygga om beräkningarna inte redan är kontrollerade och godkända. Man räknar först. Sen när allt är klart och godkänt osv så bygger man. Därför kan man inte hitta missar när det redan har börjats bygga. Det händer väldigt sällan och är isåfall en extremt stor tabbe av företaget om det inträffar.B Bengt Svejdur skrev:
Hur vet du detta, du som inte har jobbat? Fel i beräkningar och på ritningar förekommer , trots intern och extern granskning. Både små, lite större och "katastrofala". De sista är inte så ofta som de händer, men det händer...B byggingenjören97 skrev:
Redigerat:
Ja det är därför jag menar att det under utbildningen måste ingå att göra konstruktionsritningar utifrån de beräkningar den studerande har gjort som sedan granskas av en specialist så att studenten får feedback på att denne tänker rätt, allt för att undvika så mycket missar som möjligt, vi är ju bara människor så fel kan det bli ändå, men det är ju bra om de är eliminerade så långt det är möjligt.B byggingenjören97 skrev:
Jo men det är det jag också menar. Jag har exjobbat på ett stort företag i typ ett halvår där jag pratade med beräkningsingenjörer dagligen om deras arbete osv. Klart det kan förekomma fel men det är precis som du säger små fel. Ju allvarligare fel, desto sällsyntare att det inträffar. Man har riktlinjer man följer efter när man jobbar.R roli skrev:
När vi har räknat så har vi fått färdiga konstruktionsritningar att utgå ifrånB Bengt Svejdur skrev:
Vi skapade aldrig konstruktionsritningar själva. Det var mer "Såhär ser konstruktionen ut för ytterväggen/taket/källarväggen. Kolla om det finns risk för fuktskador". Då satt vi och räknade på fuktflöde osv och drog sedan en slutsats utifrån det.
Det första som väl måste bedömas på en konstruktionsritning är hållfasthetsberäkningarna både vad det gäller snölaster och vindlaster för det som ska byggas. Håller inte det så spelar det ju ingen roll att räkna på fuktflöde och risken för fuktskador.B byggingenjören97 skrev:När vi har räknat så har vi fått färdiga konstruktionsritningar att utgå ifrån
Det var mer "Såhär ser konstruktionen ut för ytterväggen/taket/källarväggen. Kolla om det finns risk för fuktskador". Då satt vi och räknade på fuktflöde osv och drog sedan en slutsats utifrån det.
Det där låter allt för bra för att vara sant. Måhända att det är sällan det är fel på beräkningen. Men projektering av ett hus är så mycket mer än beräkningar. Och tro mig det finns nog inte ett projekt där det inte förekommer någon form av fel i de projekterade handlingarna. Även om det finns kvalitetssystem och riktlinjer så kan fel begås.B byggingenjören97 skrev:
Välkommen till verkligheten
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den här tråden börjar närma sig filosofiska nivåer. Det finns få saker som är så svåra i vårt samhälle som mötet mellan teori och praktik, och samtidigt så viktiga. Teori har av hävd status. Praktik är något som katten släpat in. Mycket av de praktiska momenten kan inte teoretiseras. En vägg ska vara möjlig att bygga oavsett dess byggnadsfysikaliska egenskaper. Lösningar som återkommer underlättar för många aktörer. Man kan läsa @Fru B s insiktsfulla (och välformulerade) inlägg många gånger.
AMA (utkom första gången 1950) och BH 90 (har många äldre föregångare) är ansträngningar att systematisera och normera för att underlätta mångas arbete. De har dock inga teoretiska avsikter utan är snarare exempel på ständiga anpassningar. Bakom viktiga steg i utvecklingen ligger enligt min erfarenhet ofta entreprenörinsatser och någon gång myndighetskrav. Jag önskar att jag kunde skriva projektörinsatser, men har svårt att hitta exempel.
AMA (utkom första gången 1950) och BH 90 (har många äldre föregångare) är ansträngningar att systematisera och normera för att underlätta mångas arbete. De har dock inga teoretiska avsikter utan är snarare exempel på ständiga anpassningar. Bakom viktiga steg i utvecklingen ligger enligt min erfarenhet ofta entreprenörinsatser och någon gång myndighetskrav. Jag önskar att jag kunde skriva projektörinsatser, men har svårt att hitta exempel.
Ja det vet jag redan. Så dum är jag inte haha. Vi har pluggat hållfasthetslära.B Bengt Svejdur skrev: