Information från Örebro kommun:
"För ett en- eller tvåbostadshus kan du ibland inreda en vind med en ny bostad som en så kallad Attefallsåtgärd. Då behövs inget bygglov men däremot krävs en anmälan."
"Om vindsinredningen inte innebär någon ytterligare separat bostad eller lokal behöver du inte ansöka om bygglov. Det kan vara om du gör om en befintlig lägenhet till en så kallad etagelägenhet eller lokal i etage. I dessa fall behövs istället ofta en anmälan."
"Ibland finns bestämmelser i detaljplanen om en vind får inredas eller inte. Om du i samband med en vindsinredning planerar att göra balkonger eller takkupor eller andra tillbyggnader kan vinden bli våningsskapande och istället räknas som en våning istället för vind."
https://www.orebro.se/bygga-bo--trafik/bygglov/behover-jag-bygglov/vind-inreda.html
Så jag tolkar det som att en detaljplan visst får hindra att en vind inreds, men i så fall får man enligt attefallsreglerna inreda en ny bostad på vinden. Däremot så tolkar jag det som att man inte får inreda vinden om man inte gör en till bostad av den utan bara tänker använda den för att utöka bostadsytan. Har man dessutom balkonger eller takkupor så kan det även bli så att den inte längre räknas som en vind utan som en ny våning.
Så enligt hur du har beskrivit det och min tolkning av texten ovan är att grannens hus strider mot detaljplanen då de inreder en vind för att öka bostadsytan och att vinden kan komma att räknas som en till våning. Ska de inreda en extra våning så måste de ha slutbesked innan de kan få ett startbesked vid anmälan om attefallsåtgärd så allt som ingår i attefallsåtgärden ska inte finnas med i bygglovet.
Kan tilläggas att vi bara har hört en sida av myntet och att informationen på Örebro kommuns hemsida är förenklat utdrag ur PBL så att uttala sig tvärsäkert är svårt, men det är i alla fall så jag tolkar det med den information vi har
"För ett en- eller tvåbostadshus kan du ibland inreda en vind med en ny bostad som en så kallad Attefallsåtgärd. Då behövs inget bygglov men däremot krävs en anmälan."
"Om vindsinredningen inte innebär någon ytterligare separat bostad eller lokal behöver du inte ansöka om bygglov. Det kan vara om du gör om en befintlig lägenhet till en så kallad etagelägenhet eller lokal i etage. I dessa fall behövs istället ofta en anmälan."
"Ibland finns bestämmelser i detaljplanen om en vind får inredas eller inte. Om du i samband med en vindsinredning planerar att göra balkonger eller takkupor eller andra tillbyggnader kan vinden bli våningsskapande och istället räknas som en våning istället för vind."
https://www.orebro.se/bygga-bo--trafik/bygglov/behover-jag-bygglov/vind-inreda.html
Så jag tolkar det som att en detaljplan visst får hindra att en vind inreds, men i så fall får man enligt attefallsreglerna inreda en ny bostad på vinden. Däremot så tolkar jag det som att man inte får inreda vinden om man inte gör en till bostad av den utan bara tänker använda den för att utöka bostadsytan. Har man dessutom balkonger eller takkupor så kan det även bli så att den inte längre räknas som en vind utan som en ny våning.
Så enligt hur du har beskrivit det och min tolkning av texten ovan är att grannens hus strider mot detaljplanen då de inreder en vind för att öka bostadsytan och att vinden kan komma att räknas som en till våning. Ska de inreda en extra våning så måste de ha slutbesked innan de kan få ett startbesked vid anmälan om attefallsåtgärd så allt som ingår i attefallsåtgärden ska inte finnas med i bygglovet.
Kan tilläggas att vi bara har hört en sida av myntet och att informationen på Örebro kommuns hemsida är förenklat utdrag ur PBL så att uttala sig tvärsäkert är svårt, men det är i alla fall så jag tolkar det med den information vi har
Oavsett så finns detaljplan för att dels ge stöd till handläggaren men också vägledning till den som söker av vad som är görbart. Länsstyrelsen granskar direkt om det finns en DP, de avgör om kommunen tagit beslut i enlighet med det regelverk som finns dvs DP PBL och i vissa fall miljöbalk. Många tror att det bara är och skicka in handlingar så är saken klar men det kan löna sig att exempelvis mäta in tomten för att få rätta höjder o avstånd till grannar. Det finns en hel del ärenden som får avslag på grund av ofullständig dokumentation...,det är jätteenkelt att läsa sig till i kommunernas protokoll om varför många får avslag, oftast är det avslagen som tas upp och inte allt som beviljas. Ex i vår kommun får man inte ha pentry i komplementshus men det är typ varje månad några sådana avslag för att man inte kollar innan. Det kan vara bra att ta hjälp av ex arkitekter o lantmätare för att slippa handläggare som kräver kompletteringar/ändringar.
Pernilla C skrev:
Om det blir en våning beror på hur byggnadshöjden förhåller sig till bjälklaget.
Det stämmer nog att kommunen i praktiken inte kan hindra inredning av vinden. Men att godkänna dörrar och fönster i ett utrymme som man säger inte får inredas går ju inte ihop.
Gäller inte det längre ska ju detaljplanen ändras.
Det stämmer nog att kommunen i praktiken inte kan hindra inredning av vinden. Men att godkänna dörrar och fönster i ett utrymme som man säger inte får inredas går ju inte ihop.
Gäller inte det längre ska ju detaljplanen ändras.
Då överklagar inte hos kommunen, du överklagar kommunens beslut till Länsstyrelsen. Du skickar däremot överklagan till kommunen som gör en rättidsprövning och skickar överklagan med beslutsunderlag till Länsstyrelsen som gör prövningen.J Jriksson skrev:
Dialog och samförstånd är den justaste början är mitt tips. Det är inte ovanligt att det finns en hel del missförstånd.
Det är där man börjar.
Det går aldrig att kolla vad någon gör innanför väggar och tak när det väl finns där. Det går aldrig att komma efteråt och säga att det stör då det inte ens syns vad som döljer sig bakom en vägg eller under ett tak med lagakraftvunnet bygglov.
Det här är ju uppenbart medvetet att de vill bygga högt för att inreda när det själva vill i en ev. andra etapp. Tjänster och gentjänster kan man inte utesluta på kommunal nivå. Tyvärr inte allt för ovanligt. Går det så går det. Oftast knyter folk handen i fickan och går vidare det får aldrig någon konsekvens. Så får den nya grannen som han önskade. I värsta fall får man sälja och flytta till ett bättre ställe om det blir för jobbigt att leva med sitt missnöje.
Skall man klaga är det också bra om man själv har klara papper på det man gjort med stödmurar, uthus och altaner mm. Annars kan det bli dyrt om man tvingas ändra eller i värsta fall riva. Grannsämjan skall man inte tala om? Det är kanske inte helt fel att försöka få igång en dialog med din nya granne och förklara vad du ser för problem och din oro med deras projekt. Gör man det snyggt kanske de förstår och kan ändra. Det bästa är att ni kommer överens/går halva vägen var och kan leva med det i några år utan sura miner. Dålig grannsämja kan vara betydligt värre än överträdelse av detaljplanen och kommunal korruption. Dålig grannsämja har oftast ett väldigt lågt utgångsbud, då det inte behövs så mycket för att starta ett sådant litet krig. Blir det vida känt kan det till och med bli problem att sälja sitt hus till ett bra pris om eller när man måste.
Jag hörde om ett fall i Karlshamn från en kompis förra veckan där det har väl gått två-tre vändor och några år vad jag förstod med anmälan till kommunen för div. fel och brister på resp fastighet. Den som har fått betala klart flest tusenlappar och riva och göra om massa eftersatt underhåll mm är den som började att klaga på en lite sak han inte gillade på grannens tomt. Veckan efter fick han ett föreläggande att rätta till en stödmur ut mot gatan som var på väg att rasa. Vilket han själv hade missat att kolla så noga. Någon fredsflagga får vi nog vänta på ett bra tag innan den börjar vaja på något av de husen.
Det är där man börjar.
Det går aldrig att kolla vad någon gör innanför väggar och tak när det väl finns där. Det går aldrig att komma efteråt och säga att det stör då det inte ens syns vad som döljer sig bakom en vägg eller under ett tak med lagakraftvunnet bygglov.
Det här är ju uppenbart medvetet att de vill bygga högt för att inreda när det själva vill i en ev. andra etapp. Tjänster och gentjänster kan man inte utesluta på kommunal nivå. Tyvärr inte allt för ovanligt. Går det så går det. Oftast knyter folk handen i fickan och går vidare det får aldrig någon konsekvens. Så får den nya grannen som han önskade. I värsta fall får man sälja och flytta till ett bättre ställe om det blir för jobbigt att leva med sitt missnöje.
Skall man klaga är det också bra om man själv har klara papper på det man gjort med stödmurar, uthus och altaner mm. Annars kan det bli dyrt om man tvingas ändra eller i värsta fall riva. Grannsämjan skall man inte tala om? Det är kanske inte helt fel att försöka få igång en dialog med din nya granne och förklara vad du ser för problem och din oro med deras projekt. Gör man det snyggt kanske de förstår och kan ändra. Det bästa är att ni kommer överens/går halva vägen var och kan leva med det i några år utan sura miner. Dålig grannsämja kan vara betydligt värre än överträdelse av detaljplanen och kommunal korruption. Dålig grannsämja har oftast ett väldigt lågt utgångsbud, då det inte behövs så mycket för att starta ett sådant litet krig. Blir det vida känt kan det till och med bli problem att sälja sitt hus till ett bra pris om eller när man måste.
Jag hörde om ett fall i Karlshamn från en kompis förra veckan där det har väl gått två-tre vändor och några år vad jag förstod med anmälan till kommunen för div. fel och brister på resp fastighet. Den som har fått betala klart flest tusenlappar och riva och göra om massa eftersatt underhåll mm är den som började att klaga på en lite sak han inte gillade på grannens tomt. Veckan efter fick han ett föreläggande att rätta till en stödmur ut mot gatan som var på väg att rasa. Vilket han själv hade missat att kolla så noga. Någon fredsflagga får vi nog vänta på ett bra tag innan den börjar vaja på något av de husen.
Nu handlar det väl snarare om att man vill få klart vad som gäller i området. Det är inte grannen man anmäler. TS kanske också har ett intresse av att inreda vinden. Då är det ju bra om frågan är tydligt utredd, är det tillåtet eller inte.
Det här är mera ett svar till dem som tycker att man skall överklaga. Dvs processa. Alla tvister eller utslag i domstolar och annat handlar sällan om vem som har rätt. Det handlar om vem som får rätt. Tyvärr får det nästan alltid konsekvenser om man sedan är tvingad att bo grannar.D Daniel 109 skrev:
I det här fallet förutsätter jag att ett domstolsutslag på något blir producerande, så att det är det som gäller i fortsättningen.
Högsta förvaltningsdomstolen beslut är prejudicerande. Dvs vägledande.M MetteKson skrev:
Då krävs det ett närmast unikt fall för att få det prövat.
Jag tror han menar lagakraftvunnen dom.
Men varje ärende har rätt att prövas som ett nytt fall och rätt till eget beslut eller dom.
Så om en får rätt är det inte säkert att nästa får samma beslut.
För det handlar vilka underlag som finns till beslutet. Det är alltid underlaget som avgör hur det blir dömt.