Har folk inga lån?

[Markarbetaren]

Om man ska hårdra det så äger varken du eller banken din fastighet. Den ägs av staten och du hyr den genom att betala årlig fastighetsavgift. Med en hel del begränsningar. Du får t.ex. inte utnyttja mineraltillgångar på ”din” mark och myndigheter kan när som helst tvångsinlösa den av olika anledningar.

Ska man faktiskt äga mark och fastigheter måste det vara med allodial äganderätt, och det förekommer vad jag vet inte i Sverige.

Sen brukar man i dagligt tal säga att man ”äger” sin fastighet. Vilket är på samma nivå som att säga att banken äger den.

Det är lika fel som att säga att du inte äger ditt egna liv. Mannen i öst kan när han så önskar skicka en liten nuke och plocka bort oss allihopa från planeten. Juridiskt definerat äger jag min fastighet. Att det sedan finns inskränkningar i detta som servitut osv. spelar ingen roll för äganderätten ur juridisk synpunkt. Likväl äger jag mina fordon, juridiskt sett, men polisen kan vid en olycka konfiskera dom för utredning. Men juridiskt äger jag dom och min fastighet med det ansvar som följer. Banken eller staten klipper inte min gräsmatta när jag åker på semester.

 

[JanneJanne123]

De flesta som jag känner har använt utökade bolån till att köpa kapitalvaror, så det ligger inbakat i dina 82,5% bolån. En del banker har t o m uppmuntrat sådant beteende tidigare.

Orelaterad vardagsspaning om ekonomi: Var på Lidl för första gången på typ 2-3 år förra veckan. En stor del, för att inte säga majoriteten av de varor jag brukade handla är fördubblade i pris, ibland ännu mer. T o m äggen var lite dyrare än min lilla lokala lanthandlare som annars brukar ligga minst 25% över Willys, det säger rätt mycket. Är inte priset fördubblat är vikten minskad. Under tiden jag levt och studerat matpriser har jag aldrig sett något liknande. Det var väl Lidl som startade en kampanj tidigare om att de skulle sänka priserna, om än relativt lite? Det märks inte. Inte jämfört med t ex Willys heller.

Jag som är fattig handlade väldigt lite då det mesta var för dyrt. Karré med kort datum på 30% var ändå dyrare än senast jag var på Willys. Svenskt kött båda. Ändå är jag någon som aldrig hamnat hos fogden eller drabbats av inkasso, men har stenkoll på ekonomin. Umbärandena måste vara många ute i landet hos de som lever på marginalen och alla pengar som blir över efter fasta räkningar redan innan denna prisexplosion, gick till mat.

Den oätliga delen av Lidl:s sortiment (kan ju förvisso diskuteras vad som bör inkluderas där 😁 ), dvs verktyg och övrigt sådant märkte jag inte alls samma prisökningar på, men där har jag inte lika exakt koll som med maten, så möjligen missbedömer jag detta något.

Edit: Tillägg om matprisspaning

Vill mena att ett känt tv-program för ekonomiskt handikappade (eller ekonomisk variation kanske det kallas numera) hade det som deras första tips för de deltagare som hade ett bolån att de skulle försöka få banken att baka in blancolånen där. Så jag tror absolut det är vanligt.

 

[JohanLun]

Vill mena att ett känt tv-program för ekonomiskt handikappade (eller ekonomisk variation kanske det kallas numera) hade det som deras första tips för de deltagare som hade ett bolån att de skulle försöka få banken att baka in blancolånen där. Så jag tror absolut det är vanligt.

Det är dumt att låna till konsumtion men om man har bolån så gör man ju det på ett sätt så fort man unnar sig icke nödvändig konsumtion istället för att amortera max på bolån.

Att utöka lånet för konsumtion eller bilköp är urdumt om man sen amorterar långsammare än värdet på det man köpt sjunker.

Att utöka bolån för att göra en nödvändig renovering, tex byta tak eller montera bergvärme tycker jag är klokt.

 

[Unikt namn]

Man kan väl sammanfatta det med att "nollränta" skapar incitament att, ur ett långsiktigt perspektiv, göra väldigt dåliga ekonomiska val.

Varenda bank jag är kund hos har under hela 2010-talet bokstavligen bombarderat min mailkorg med erbjudanden om att låna mer till shopping, resor eller bilköpande.

 

[Krille4]

Sverige är ett undantag när det gäller fastighetsskatt. Den brukar vara en viktig skatt i de flesta länder. Fastighetsskatten har många fördelar för samhället som att den är svår att smita undan och skapar ökad rörlighet på bostadsmarknaden eftersom det kostar att bo för stort. Till exempel betalar amerikaner i snitt 1.1% i fastighetsskatt, trots att det är ett lågskatteland.

Med återställd fastighetsskatt, slopat ränteavdrag och moms på räntorna skulle skulle man dramatiskt kunna sänka de sjukt höga skatterna på arbete i Sverige.

Vilken slump att alla skatteändringar du anser ska genomföras råkar gynnar just dig 😉

/Krille

 

[HenrikHuslöse]

Vilken slump att alla skatteändringar du anser ska genomföras råkar gynnar just dig 😉

De skulle gynna alla med ett arbete och missgynna alla som lever på kapital.

 

[SkåJocke]

Ja, det tror jag. Jag driver företag och visst satsade jag pengar i det. Men jag är störd över att det av någon anledning är förmånligare att ta ut pengar som avkastning istället för lön. Även för en anställd med låg lön går lika mycket till staten som till den anställde. Det anser jag vara fel. Arbete ska både löna sig och belönas.

Vilken helt galen utopi. Jag hoppas verkligen inte att någon med din övertygelse lyckas få till några politiska anhängare (det är nog iofs ganska osannolikt, det är väl bara VP som har i sitt partiprogram att ”kapitalismen ska bekämpas”). Du nämner dig själv som föregångare och då undrar jag hur många anställda du har och om du känner några fler företagare med din övertygelse. Det skulle krävas väldigt många som skulle vara beredda att ta risk med lägre avkastning. En ekonomisk kollaps av aldrig skådat slag skulle slå ut svenskt näringsliv och arbetsmarknad på väldigt kort tid. En helt samhällsomstörtande tanke således, usch, jag får kalla kårar. Vi har ju yttrandefrihet i det här landet och jag respekterar ditt uttryck även om det verkligen gör mig mörkrädd…..men sådana är ju dessa tider tyvärr.
Sen delar jag din uppfattning om att det måste till skattelättnader för arbete!

 

[Krille4]

Det är väl ett ypperligt sparande i lagom takt att kunna efterlämna sig mångmiljonbelopp i form av betalt boende till barnen.

Själv ser jag det bättre att spara pengarna till barnen i fonder och aktier än att låsa in alla pengarna i huset. Tänker mig att barnen kan ha nytta av de pengarna vid andra tillfällen än när jag säljer huset eller går bort.

Kan tillägga att mina föräldrar gjort likadant vilket hjälpt oss mycket i livet.

/Krille

 

[Markarbetaren]

Det är dumt att låna till konsumtion men om man har bolån så gör man ju det på ett sätt så fort man unnar sig icke nödvändig konsumtion istället för att amortera max på bolån.

Att utöka lånet för konsumtion eller bilköp är urdumt om man sen amorterar långsammare än värdet på det man köpt sjunker.

Jag tycker allt handlar om balans, det är min filosofi i livet. När någon enskild del i min ekonomi växer sig för stor så upplever jag obalans. Som när fastighetens värde bara ökade och ökade till en nivå där skuldkvoten gick under 7%. Husets äggkorg blev alldeles för stor. Att sitta med en sån stor andel av privatekonomin i en enskild tillgång känns inte bra, speciellt inte med vanlig svenneinkomst. Så jag bjöd in banken att vara med på risken i mitt fastighetsägande.

Ditt andra påstående så ser jag inte heller det självklara i skuldhantering. Om en belåningsbar tillgång ökar i värde med (hypotetiskt) 500.000kr/år och du belånar tillgången för att köpa en bil, vad finns egentligen incitamenten till att amoretera den belånade tillgången i samma takt som bilen sjunker?

Inom aktiesparande så brukar man ibland diskutera när det är dags att sluta spara för att det har inte längre nån signifikant betydelse, avkastningen överstiger med råge det månatliga sparade beloppet. Det blir lite samma sak med fastighetsekonomin. Att belåna en fastighet med typ 3% för att köpa en ny bil gör inte så otroligt mycket för privatfinanserna jämfört med att t.ex. privatleasa en bil för 5-6-7000kr/mån.

Och innan ni börjar gapa att era grannar har belånat huset upp till taknocken för att köpa en V70 eller åka på charter till kanarieöarna så vill jag åter igen påpeka att det handlar om balans. Det handlar inte om att krama ur dom sista 2-3%'en för att nå max nivå på bolånet.

 

[Pligg85]

Själv ser jag det bättre att spara pengarna till barnen i fonder och aktier än att låsa in alla pengarna i huset. Tänker mig att barnen kan ha nytta av de pengarna vid andra tillfällen än när jag säljer huset eller går bort.

Kan tillägga att mina föräldrar gjort likadant vilket hjälpt oss mycket i livet.

/Krille

Låsa alla pengar i huset var det inte tal på. Sparar ju på flera former utöver också.
Eget sparande och till barnen samt amorterar av huset på 15år.

När man dör så står väl huset för en liten del av tillgångarna i dödsboet

 

[Markarbetaren]

Man kan väl sammanfatta det med att "nollränta" skapar incitament att, ur ett långsiktigt perspektiv, göra väldigt dåliga ekonomiska val.

Varenda bank jag är kund hos har under hela 2010-talet bokstavligen bombarderat min mailkorg med erbjudanden om att låna mer till shopping, resor eller bilköpande.

Jag är hyffsat intresserad av ekonomi men jag hade uppriktigt svårt att förstå nollräntepolitiken. Visst vi fick ett problem på halsen runt 2015 med bostadsbrist och det byggdes bostäder efter detta i ganska god takt. Men jag tänkte under ganska lång tid att detta kommer inte fungera. Jag hade bekanta som köpte nya bostadsrätter i spekulation. Tecknade kontrakt, byggde, la ut till försäljning, 1m i vinst utan att lyfta ett finger, helt galet. Varför började man inte höja räntan tidigare är något som jag inte förstår än idag.

Vi har väl några stycken i landet som inte borde ha hand om sin privatekonomi personligen. Privatleasade bilar är ju en sån vansinnig grej som kan sätta vem som hellst i klistret. Det borde ju gälla samma kreditregler som om man tar ett billån kan jag tycka. Pengar har varit för billiga alldeles för länge.

 

[sjoberga]

Vilken helt galen utopi. Jag hoppas verkligen inte att någon med din övertygelse lyckas få till några politiska anhängare (det är nog iofs ganska osannolikt, det är väl bara VP som har i sitt partiprogram att ”kapitalismen ska bekämpas”). Du nämner dig själv som föregångare och då undrar jag hur många anställda du har och om du känner några fler företagare med din övertygelse. Det skulle krävas väldigt många som skulle vara beredda att ta risk med lägre avkastning. En ekonomisk kollaps av aldrig skådat slag skulle slå ut svenskt näringsliv och arbetsmarknad på väldigt kort tid. En helt samhällsomstörtande tanke således, usch, jag får kalla kårar. Vi har ju yttrandefrihet i det här landet och jag respekterar ditt uttryck även om det verkligen gör mig mörkrädd…..men sådana är ju dessa tider tyvärr.
Sen delar jag din uppfattning om att det måste till skattelättnader för arbete!

Problemet är att vi har en accelererande kapitalkoncentration, och det behövs reglerande faktorer som reglerar tillbaka kapitaltillgångar till kollektivet för att få ett stabilt system, som vilket reglersystem som helst. Eftersom vi har väldigt höga skatter på arbete och rena skatteparadiset för tillgångar, så är det dags att växla en del för att hejda den accelererande kapitalkoncentrationen och samtidigt gynna arbete.

Arvsskatt och gåvoskatt är ett koncept som de allra flesta länder i världen använder som del av den reglering som bidrar till stabilitet.

Den riktiga kollapsen kommer när kapitalkoncentrationen är så stor att det stora kollektivet inte längre tolererar situationen och då kommer revolutionerna. Med den kunskap vi har så kan vi istället skapa ett system som har inbyggd stabilitet. Där tillgångar som skapats i förutsättningar i ett gemensamt byggt samhälle, delas på ett rimligt sätt mellan individ och det samhälle de skapats i. Att låtsas som att riskbenägna individer med kapital är allt som krävs är inte korrekt. Det viktiga är att stabilitetsfaktorn flyttas från sin absoluta nollpunkt som den ligger på idag. Kanske är en arvsskatt på något tiotal procent alldeles tillräckligt. Då är vi fortfarande betydligt lägre än de flesta andra länder, men avviker från den instabila nollpunkten.

Om man känner att man inte hängt med i hur extrem svensk skattepolitik blivit så rekommenderar jag att lyssna på Andreas Cervenkas Sommarprogram i år:
https://sverigesradio.se/avsnitt/andreas-cervenka-sommarpratare-2023

Men nu håller jag med om att ämnet avviker från trådämnet, så försöker avsluta där.

 

[Pligg85]

Stor bidragande orsak till att kronan också är i botten. 12 kronor för euron.

Pengarna är inte värd något längre. Hur ska vi få folk att vilja göra något för en femhundring längre?

I storstaden kan man låna till sin villa i 12 timmar för en femhundring.

 

[HenrikHuslöse]

Vilken helt galen utopi. Jag hoppas verkligen inte att någon med din övertygelse lyckas få till några politiska anhängare (det är nog iofs ganska osannolikt, det är väl bara VP som har i sitt partiprogram att ”kapitalismen ska bekämpas”). Du nämner dig själv som föregångare och då undrar jag hur många anställda du har och om du känner några fler företagare med din övertygelse. Det skulle krävas väldigt många som skulle vara beredda att ta risk med lägre avkastning. En ekonomisk kollaps av aldrig skådat slag skulle slå ut svenskt näringsliv och arbetsmarknad på väldigt kort tid. En helt samhällsomstörtande tanke således, usch, jag får kalla kårar. Vi har ju yttrandefrihet i det här landet och jag respekterar ditt uttryck även om det verkligen gör mig mörkrädd…..men sådana är ju dessa tider tyvärr.
Sen delar jag din uppfattning om att det måste till skattelättnader för arb

Problemet är att vi har en accelererande kapitalkoncentration, och det behövs reglerande faktorer som reglerar tillbaka kapitaltillgångar till kollektivet för att få ett stabilt system, som vilket reglersystem som helst. Eftersom vi har väldigt höga skatter på arbete och rena skatteparadiset för tillgångar, så är det dags att växla en del för att hejda den accelererande kapitalkoncentrationen och samtidigt gynna arbete.

Arvsskatt och gåvoskatt är ett koncept som de allra flesta länder i världen använder som del av den reglering som bidrar till stabilitet.

Den riktiga kollapsen kommer när kapitalkoncentrationen är så stor att det stora kollektivet inte längre tolererar situationen och då kommer revolutionerna. Med den kunskap vi har så kan vi istället skapa ett system som har inbyggd stabilitet. Där tillgångar som skapats i förutsättningar i ett gemensamt byggt samhälle, delas på ett rimligt sätt mellan individ och det samhälle de skapats i. Att låtsas som att riskbenägna individer med kapital är allt som krävs är inte korrekt. Det viktiga är att stabilitetsfaktorn flyttas från sin absoluta nollpunkt som den ligger på idag. Kanske är en arvsskatt på något tiotal procent alldeles tillräckligt. Då är vi fortfarande betydligt lägre än de flesta andra länder, men avviker från den instabila nollpunkten.

Men nu håller jag med om att ämnet avviker från trådämnet, så försöker avsluta där.

https://www.dn.se/ledare/jesper-ahl...kor-sliter-inte-mindre-an-fastighetsmagnater/

Titta, någon som håller med oss. Men du har rätt, tillbaka till ämnet.

 

[Krille4]

Låsa alla pengar i huset var det inte tal på. Sparar ju på flera former utöver också.
Eget sparande och till barnen samt amorterar av huset på 15år.

När man dör så står väl huset för en liten del av tillgångarna i dödsboet

Håller med om att man ska ha flera sparformer. Tror dock att huset står för en betydande del av dödsbon för många runt de större städerna där hus kostar 5-10 mkr.

/Krille