Jag känner motstånd mot att principen skatt efter förmåga inte fungerar alls, eftersom vi beskattar arbete bland de högsta i världen men är rena skatteparadiset för de med tillgångar. Det är inte derivatan på tillgångarna som bäst beskriver förmågan att betala skatt.J J Vos skrev:
Men, fastighetsskatt under boende är struligt. Liksom att betrakta kapital i arbete som möjlig att beskatta i större utsträckning. Jag tycker att det skulle vara okej att skjuta upp den likvida betalningen tills man avflyttar eller avlider.
Arvsskatt och gåvoskatt vore bra om vi kunde normalisera till andra EU-länder och sluta gynna kapitalkoncentrationen som näst efter klimatkrisen är vår största globala utmaning. Den måste stoppas och tryckas tillbaka.
Jag känner extremt få som lånat på bostaden för att köpa dessa saker, i nåt enstaka fall har folk köpt bilar, men annat är ovanligt.S JockeEinarson skrev:
Visst, man kan argumentera att om man amorterar mindre och lägger dessa pengar på konsumtion istället så finansierar man det med bolånet, men då blir det ju en ganska fånig nivå på det hela.
De allra flesta ser ränta+amortering+driftskostnader som boendehostnad helt enkelt, sen struntar man egentligen i de inbördes förhållandena mellan dessa.
Jo, men det är väl inte riktigt vad jag skulle säga är konsumtion.Unikt namn skrev:
Jag har f.ö en kollega som tidigare jobbade som byggare som berättade att dom flera gånger fick renovera kök inför försäljningar, inkl vitvaror.. Sedan några månader senare fick dom komma och riva ut köket och bygga om allt som den nya köparen ville ha, ofta skulle dom bara kassera alla vitvaror dessutom, så killarna på byggfiorman bytte vitvaror hemma ofta..
Pappas hus kostade 350 000 nä'r de köpte det 1975. Givetvis inga lån kvar, men det blir nog inte mer än 1-1,5 miljoner för det när det ska säljas om ett par år eller så. Ett hus i närheten som är betydligt större och fräschare ligger ute nu, aktuellt bud 1,6 miljoner.J JohanLun skrev:
Handlar ju inte om bra eller dåliga affärer utan om var jobbet finns och vad man därigenom har att välja på för att få rimligt avstånd till jobbet.
Jo, då är det nog på en liten ort. På ett bra läge i någon av sveriges 4-5 största städer skulle jag säga att det huset hade kostat 10-20MSEK. Enl grafen är det ju ca 10ggr upp sen 1980 i snitt.Inflationen var rätt brant på 70-talet också...Anna_H skrev:
Ja, precis mitt intryck. Men, när man åker runt i Småland ser man på husen om det finns jobb i närheten. Om det finns är husen normalt skötta. Sedan kommer man till någon trakt utan arbetstillfällen. Där har fasaderna inte sett en målarpensel sedan Palmes dagar och stuprören hänger på trekvart.J JohanLun skrev:
Ja, det tror jag. Jag driver företag och visst satsade jag pengar i det. Men jag är störd över att det av någon anledning är förmånligare att ta ut pengar som avkastning istället för lön. Även för en anställd med låg lön går lika mycket till staten som till den anställde. Det anser jag vara fel. Arbete ska både löna sig och belönas.S JockeEinarson skrev:
Ja anser du att dina barn är värda det så visst. Personligen så anser jag att allt som handlar om att ge sina avkommar pengar utan motprestation är en björntjänst.P Pligg85 skrev:
Nej, den som har lagfart på en fastighet är ägare.Mrs Flyte skrev:
Om man ska hårdra det så äger varken du eller banken din fastighet. Den ägs av staten och du hyr den genom att betala årlig fastighetsavgift. Med en hel del begränsningar. Du får t.ex. inte utnyttja mineraltillgångar på ”din” mark och myndigheter kan när som helst tvångsinlösa den av olika anledningar.
Ska man faktiskt äga mark och fastigheter måste det vara med allodial äganderätt, och det förekommer vad jag vet inte i Sverige.
Sen brukar man i dagligt tal säga att man ”äger” sin fastighet. Vilket är på samma nivå som att säga att banken äger den.
Ska man faktiskt äga mark och fastigheter måste det vara med allodial äganderätt, och det förekommer vad jag vet inte i Sverige.
Sen brukar man i dagligt tal säga att man ”äger” sin fastighet. Vilket är på samma nivå som att säga att banken äger den.
Det blir ett väldigt hårddraget och felaktigt sätt att betrakta ägandet också. Staten kan inte tvångsinlösa mark hur som helst. Alltså äger de inte heller marken eller fastigheten enligt ditt resonemang.Kilrain skrev:
Att alla aspekter av ägandet av vår gemensamma mark inte odelat kan tilldelas enskilda personer är ganska betryggande och sunt.
De flesta som jag känner har använt utökade bolån till att köpa kapitalvaror, så det ligger inbakat i dina 82,5% bolån. En del banker har t o m uppmuntrat sådant beteende tidigare.K Kane skrev:
Orelaterad vardagsspaning om ekonomi: Var på Lidl för första gången på typ 2-3 år förra veckan. En stor del, för att inte säga majoriteten av de varor jag brukade handla har ökat 50-100% i pris, ibland ännu mer. T o m äggen var lite dyrare än min lilla lokala lanthandlare som annars brukar ligga minst 25% över Willys, det säger rätt mycket. Är inte priset fördubblat är vikten minskad. Under tiden jag levt och studerat matpriser har jag aldrig sett något liknande. Det var väl Lidl som startade en kampanj tidigare om att de skulle sänka priserna, om än relativt lite? Det märks inte. Inte jämfört med t ex Willys heller.
Jag som är fattig handlade väldigt lite då det mesta var för dyrt. Karré med kort datum på 30% var ändå dyrare än senast jag var på Willys. Svenskt kött båda. Ändå är jag någon som aldrig hamnat hos fogden eller drabbats av inkasso, men har stenkoll på ekonomin. Umbärandena måste vara många ute i landet hos de som lever på marginalen och alla pengar som blir över efter fasta räkningar redan innan denna prisexplosion, gick till mat.
Den oätliga delen av Lidl:s sortiment (kan ju förvisso diskuteras vad som bör inkluderas där 😁 ), dvs verktyg och övrigt sådant märkte jag inte alls samma prisökningar på, men där har jag inte lika exakt koll som med maten, så möjligen missbedömer jag detta något.
Edit: Tillägg om matprisspaning
Redigerat: