Hantverkare i bostadsrätten

[Claes Sörmland]

Precis, det är det jag menat hela tiden, i praktiken spelar det ingen roll eftersom Brf aldrig tar något ägaransvar för exempelvis köksinredning ändå.

Vad bra att vi är överens!

Ibland så går ju dock föreningen in och gör underhållsåtgärder i lägenheterna trots att det normalt åligger bostadsrättshavaren enligt bostadsrättslagen. T ex vid stambyten så bekostar ofta föreningen ett helt nytt kök eller ett nytt badrum. Eller som i min förening där man bytte husets uråldiga elsystem och passade då också på att byta elcentralerna i lägenheterna, trots att dispositionsrätten och underhållet av dessa åligger bostadsrättshavaren enligt förenings stadgar. En sorts "ägaransvar" kanske.

 

[cpalm]

Du får specificera vad du menar att jag drar för stora växlar på för att jag ska förstå ditt inlägg.

Låter som att vi är av exakt samma åsikt och att missförståndet ligger i att #23 kan misstolkas som att t.ex. köksinredning alltid skulle vara byggnadstillbehör och därmed ägas av föreningen även om den tillförts av bostadsrättsinnehavaren.

 

[Claes Sörmland]

Låter som att vi är av exakt samma åsikt och att missförståndet ligger i att #23 kan misstolkas som att t.ex. köksinredning alltid skulle vara byggnadstillbehör och därmed ägas av föreningen även om den tillförts av bostadsrättsinnehavaren.

Och så är det väl nästan alltid eftersom föreningen har försett lägenheten med ett kök före upplåtelsen. Och i de fall man t ex har köpt en råvind och senare har installerat köket så lär det i alla fall vara ett byggnadstillbehör p g a accession som finns i HD-praxis. T ex redogjort för i dessa domskäl från NJA 2015 s. 961 (där för övrigt Televerkets gamla telefonledningar inte ansågs vara BRFens egendom i form av fastighetstillbehör p g a att de föll utanför denna princip):

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

https://lagen.nu/dom/nja/2015s961

 

[cpalm]

Och så är det väl nästan alltid eftersom föreningen har försett lägenheten med ett kök före upplåtelsen.

Ja, handlar det om inredning som fanns där vid upplåtelsen är det ju inte mycket att diskutera, annat än att föreningen även i sådant fall knappast har fullständig handlingsfrihet vad gäller sådan inredning.

Kommer man in på accession är man nog inne på rätt djupt vatten då jag förstått att det är en ganska abstrakt princip som inte är direkt förankrad i lagtext.

 

[ZipLock]

Den dagen det blir dags att logga ut från arbetslivet så skall jag sälja av alla tillgångar och hyra mitt boende. Bra pension, bankkontot överfyllt och problemfritt (underhållsfritt) boende. 😊

Bo i hyresrätt som skötsam nettoskattebetalare i Sverige är ju jättebra! Först köar du minst 20 år, sedan får du grannar som aldrig köat, inte jobbar, skräpar ned och för oljud hela natten.

 

[Nissens]

Bo i hyresrätt som skötsam nettoskattebetalare i Sverige är ju jättebra! Först köar du minst 20 år, sedan får du grannar som aldrig köat, inte jobbar, skräpar ned och för oljud hela natten.

Nja, vi får se vad det blir man hyr. Det finns ju ofta hus att hyra oxå. Den dagen den sorgen.

Vi pratar alltså om tiden efter förvärvsarbete. 😊

 

[Claes Sörmland]

Ja, handlar det om inredning som fanns där vid upplåtelsen är det ju inte mycket att diskutera, annat än att föreningen även i sådant fall knappast har fullständig handlingsfrihet vad gäller sådan inredning.

Nej och det är det ju heller ingen som har hävdat. Handlingsfriheten ges av bostadrättslagen och stadgarna. Och stadgarna går ju att ändra av stämman om de står i vägen.

Kommer man in på accession är man nog inne på rätt djupt vatten då jag förstått att det är en ganska abstrakt princip som inte är direkt förankrad i lagtext.

Men väl förankrad i praxis och anledningen till detta är ju att lagstiftaren när jordabalken skrevs lämnade detta till domstolarna att utforma. Men visst innebär det tolkningsproblem. Men särskilt djupt vatten behöver det inte vara.

 

[cpalm]

Nej och det är det ju heller ingen som har hävdat.

Nej kanske inte, men om man skall försöka förstå hur accession är relevant för ämnet måste man ju fundera på kopplingen till föreningens ingrepp i lägenheten i det aktuella fallet. Eller har vi helt seglat iväg från ämnet?

Men väl förankrad i praxis och anledningen till detta är ju att lagstiftaren när jordabalken skrevs lämnade detta till domstolarna att utforma.

Tja, jag vet inte. Menar du att JB 2 kap. 4 § är en av de typiska "gummiparagrafer" där man ger domstolarna ett särskilt stort utrymme att utforma rättspraxis? Själv tycker jag den är rätt konkret.

Det är inte heller särskilt klart hur åtminstone den rättspraxis som hänvisas till i NJA 2015 s. 961 är relevant för köksinredning i en bostadsrätt. De fallen berör helt andra frågeställningar där det enligt min mening skulle bli absurt att tillämpa JB 2 kap. 4 §.

 

[Claes Sörmland]

Nej kanske inte, men om man skall försöka förstå hur accession är relevant för ämnet måste man ju fundera på kopplingen till föreningens ingrepp i lägenheten i det aktuella fallet. Eller har vi helt seglat iväg från ämnet?

Tja, jag vet inte. Menar du att JB 2 kap. 4 § är en av de typiska "gummiparagrafer" där man ger domstolarna ett särskilt stort utrymme att utforma rättspraxis? Själv tycker jag den är rätt konkret.

Det är inte heller särskilt klart hur åtminstone den rättspraxis som hänvisas till i NJA 2015 s. 961 är relevant för köksinredning i en bostadsrätt. De fallen berör helt andra frågeställningar där det enligt min mening skulle bli absurt att tillämpa JB 2 kap. 4 §.

Vi har nog seglat iväg rätt rejält från trådens ämne. Äganderättsdiskussioner i BRF-sammanhang har av någon anledning lätt den effekten.

Vill man förstå praxis så får man läsa HDs domskäl och utifrån att de har en bredare betydelse än just den tvist som målet gäller. Utan en bredare läsning så finns ju ingen praxis utan bara isolerade HD-mål utan sammanhang. Och det skulle vara emot den rättstolkningstradition som vi har.

2 kap. 4 § jordabalken går väl rätt väl att förstå om man läser domskälen i NJA 2015 s. 961. HD gör en genomgång av gällande rätt och förarbetena samt praxis som har utvecklats.

 

[cpalm]

Vill man förstå praxis så får man läsa HDs domskäl och utifrån att de har en bredare betydelse än just den tvist som målet gäller.

Absolut, så är det. Men se bara punkt 16 i domskälen du själv citerade tidigare. Redan i första meningen påpekar man ju att det inte går att generalisera. Och man kan, enligt min mening, verkligen diskutera om det är praktiskt omöjligt att särskilja t.ex. en köksinredning eller en hatthylla från en lägenhet. Eller om det ens är förenat med svårigheter eller väsentlig värdeförstörelse.

 

[Claes Sörmland]

Absolut, så är det. Men se bara punkt 16 i domskälen du själv citerade tidigare. Redan i första meningen påpekar man ju att det inte går att generalisera. Och man kan, enligt min mening, verkligen diskutera om det är praktiskt omöjligt att särskilja t.ex. en köksinredning eller en hatthylla från en lägenhet. Eller om det ens är förenat med svårigheter eller väsentlig värdeförstörelse.

Tänker som sagt att det nästan alltid är föreningen som har tillfört lägenheten köket respektive hatthyllan så där behöver vi inte ens diskutera den saken. Det är föreningens egendom.

Men låt oss säga ett fall där lägenheten uppläts oinredd (exempel råvind) och kök senare installerades av en bostadsrättshavare, där kan diskussionen eventiuellt vara aktuell. Att då riva hela köket skulle jag se som solklart värdeförstörelse. Där tycker jag också det är klart att syftet med att installera köket är att göra lägenheten beboelig och att det görs för föreningens räkning av bostadsrättshavaren.

 

[brfbo]

DIN lägenhet ? du äger väl ingen lägenhet ? du menar bostadsrättsföreningens lägenhet som du äger rätten att bo i ?


😏

Men samtidigt är ju Bostadsrättsföreningen jag och mina grannar som bor i vår brf,
så alla brf boende äger väl indirekt sin andel av tomt och byggnader?

 

[cpalm]

Tänker att man inte får glömma bort den förmodligen vanligaste situationen där det funnits en köksinredning vid upplåtelsen, som med tiden bytts ut av BR-innehavaren. Potentiellt inklusive en väsentlig standardhöjning.

Där uppstår en i mitt tycke intressant frågeställning kring huruvida ägandeskapet är kopplat till funktionen eller objektet.

 

[Claes Sörmland]

Tänker att man inte får glömma bort den förmodligen vanligaste situationen där det funnits en köksinredning vid upplåtelsen, som med tiden bytts ut av BR-innehavaren. Potentiellt inklusive en väsentlig standardhöjning.

Där uppstår en i mitt tycke intressant frågeställning kring huruvida ägandeskapet är kopplat till funktionen eller objektet.

Jag har alltid utgått från att det handlar om underhåll av det befintliga köket i de situationerna. Vi kan ju ta ett ännu mer reducerat exempel. Den ursprungliga kylen som lägenheten uppläts med går sönder och lägenhetsinnehavaren köper en ny. Min förståelse är att den nya kylen är ett byggnadstillbehör som ägs av bostadrättsföreningen. Men man kan ju argumentera för att den nya kylen skulle vara lös egendom som tillhör bostadrättsinnehavaren som installerar den. Låter krystat.

 

[brfbo]

Det Här är troligtvis intressant att veta för dig som bor i Brf och som betalar försäkring för att vara skyddad vid vattenskada.
Ang vattenskada i min brf.
Jag har en vattenskada i mitt nygjorda badrum.
Vattenskadan beror på bristande underhåll av den boende ovan mig och den beror också på att Brf inte underhållit sina rör i väggarna.
Läckage från golvbrunn och pvc matta från 1970 som fuktspärr under kakel.
Hål i avloppsrör(gråvatten) i väggen.
Jag har i flera år varnat Brf och denna ovan för att detta riskerade att ske.

ENLIGT HSB BRF OCH MITT FÖRSÄKRINGSBOLAG FOLKSAMS UPPGÖRELSE SÅ HAR BRF UTREDNINGS OCH RIVNINGSANSVARET Torka mm fram till att jag kan sätta fuktspärr !?
och jag ska genom mitt försäkringsbolag sen se till att återställa badrummet.

Här betalar jag en premie till mitt försäkringsbolag Folksam för att i god tro vara skyddad vid ex vattenskada.
Här ska HSB Brf SOM HAR SKULD I VATTENSKADAN utreda om det är vattenskada och vad som behöver åtgärdas.
KAN DET VERKLIGEN VARA JURIDISKT RIKTIGT ATT FOLKSAM TAR PENGAR FRÅN MIG FÖR ATT JAG SKA VARA SKYDDAD OCH SAMTIDIGT LÅTER DEN SOM HAR SKULD I SKADAN Hsb Brf UTREDA? Det är frågan jag ställer här.
och det är Brf utredning som ska gälla för om mitt badrum blir återställt, eller om jag får lov att fortsätta bo i vattenskador.

Till saken hör också att jag under 26 år har kämpat mot min Brf pga fukt och mögelproblem upp i min bostadsplatta och väggar pga fukt från krypgrund,med bla mål i miljödomstol x flera,Hsb Brf anlitat många fulfiskar, son opererad i andningsvägar mm,
har fått ventilerat golv i lägenheten, Brf har blivit dömda att sanera vissa innerväggar, Brf Har genom domar tidigare fått göra fram tom fuktspärr i badrum pga fukt underifrån.
Jag har fortfarande mögel i vissa innerväggar plus att förutom vattenskadan uppifrån grannen ovan och brf rör så har fuktproblemen underifrån krypgrunden troligtvis börjat om(Enligt min egna GVK besiktning nu 1 1/2 år efter upptäckt av vattenskadan ovanifrån, var det för höga fuktvärden över hela golvplattan plus på vägg plus flera bomplattor på vägg och golv(min plattsättare som satt plattorna i mitt badrum har vunnit sm guld i plattsättning).

Jag hade inte råd att bo i hus därav valde jag Bostadsrätt,
med facit i hand är det det sämsta val jag gjort i livet.