216 567 läst · 425 svar
217k läst
425 svar
Handräckning - granne försöker använda min privata väg
Nu är ju detta helt OT, men var tänker du dig att man får plocka bär om man inte får plocka på mark som ägs av någon? Endast på kommunal mark, eller hur menar du?K Kirre2 skrev:
Nej, jag menar att man inte får plocka bär på mark som ligger i direkt anslutning till ett bostadshus.
Jag skulle aldrig gå in på vår mark om jag inte bodde där, för det ligger i min värld för nära huset. Det är dessutom ganska öppet mellan vårt och grannens hus. I skogen bakom huset skulle det inte störa mig om nån var.
Jag skulle aldrig gå in på vår mark om jag inte bodde där, för det ligger i min värld för nära huset. Det är dessutom ganska öppet mellan vårt och grannens hus. I skogen bakom huset skulle det inte störa mig om nån var.
Allemansrätten gäller inte i det som anses tillhöra hemfridszonen. Exakt vad det är är lite flytande, men bara för att du ser 100 meter in i skogen från ditt hus betyder det inte att skogen inom 100 meters radie är fredad från bärplockare.
En bekant fick det inritat när bygglov beviljades. Så på vissa håll är det reglerat.
Det är vanligt om man t ex bygger där det är strandskydd. Då brukar kommunen bestämma vilken del av fastigheten man få använda som tomt. Utanför det får man t ex inte anlägga gräsmatta eftersom man då anses begränsa allmänhetens tillträde.
Och anledningen är att man behöver upphäva strandskyddet på den delen som blir tomt, och då behöver man också bestämma i förväg (vid bygglovet) på vilken del man upphäver strandskyddet.
Även i detaljplanerat område behöver fastighetsgränserna inte stämma överens med tomtmark, och är det så kan man inte ha sin tomt utanför den delen som är tomtmark.
Utanför detaljplanerat område och utanför strandskyddsområde är tomtens storlek mer en bedömningsfråga, och har man då ett hus på framsidan tomten och en på baksidan av tomten, med lite verksamheter emellan, blir nog hela fastigheten tomt
Även i detaljplanerat område behöver fastighetsgränserna inte stämma överens med tomtmark, och är det så kan man inte ha sin tomt utanför den delen som är tomtmark.
Utanför detaljplanerat område och utanför strandskyddsområde är tomtens storlek mer en bedömningsfråga, och har man då ett hus på framsidan tomten och en på baksidan av tomten, med lite verksamheter emellan, blir nog hela fastigheten tomt
Redigerat av moderator:
Administrator
· Skåne
· 7 915 inlägg
Jag stängde av Olivia0001 från tråden.
/Moderator
/Moderator
C
civilingenjören
Medlem
· Sverige
· 664 inlägg
civilingenjören
Medlem
- Sverige
- 664 inlägg
Är ju inte raketforskning att förstå att han menar sitt lilla privata land du har på gården tex äpplen hallon jordgubb osv vid ditt hus....Anna_H skrev:
Nja, nu pratade ju Kirre om sin "tomt" på 1,2 hektar, dvs 12000kvm och del av den som han kan se från sitt fönster. Jag tolkar det som att han menar hela fastigheten och hela fastigheten är TROLIGEN inte tomt utan kan mycket väl omfattas av allemansrätten, dvs folk får plocka blåbär,svamp och lingon där.
Du har rätt ToRy! Jag har lite svårt att vara på den bortre delen av min tomt för jag tycker jag kommer för nära grannen. Så bara tanken på att nån okänd människa skulle plocka bär mellan våra hus är helt främmande för mig. Men det finns ju dom som är både modigare och fräckare än vad jag är...
Min erfarenhet är ett tvångsservitut något man ansöker om hos LM om man vill använda någon annans grejer. Om LM säger nej eftersom det finns en annan infart kan man inte använda det beslutet för att hindra grannen från att använda vägen olovandes. Det blir en civilrättslig fråga och man får kontakta jurist för att reda ut vad man kan göra för att hindra missbruket.harry73 skrev:
Om grannen själv söker servitut delas inte alltid kostnaden mellan alla. Det är grannens plånbok det svider i.
Det du kalkar tvångsservitut heter hos LM officialservitut och kostar hos LM c:a 30 000 krK Kickan123 skrev:Min erfarenhet är ett tvångsservitut något man ansöker om hos LM om man vill använda någon annans grejer. Om LM säger nej eftersom det finns en annan infart kan man inte använda det beslutet för att hindra grannen från att använda vägen olovandes. Det blir en civilrättslig fråga och man får kontakta jurist för att reda ut vad man kan göra för att hindra missbruket.
Om grannen själv söker servitut delas inte alltid kostnaden mellan alla. Det är grannens plånbok det svider i.
-Servitutet i sig för grannen kan ofta sättas till 0kr eller en lägre symbolisk summa - vilket handlar om att vägar på landsbygden anses vara till fördel för tillgänglighet till marker allmänt och att markägare har rätt att ta. väg.
TS eget förslag till avtalsservitut är alltså betydligt dyrare för granen än vad ett officialservitut hos LM är.
-Vid civilrättsliga tvister så är det vanligt att få betala sina egna rättegångskostnader - vilket kan bli väldigt dyrt för både TS och grannen - gissnings i storleksordningen 200 000kr var.
Vid bildande av officialservitut utan stöd av överenskommelse gäller ersättningsreglerna om vinstdelning i FBL 5 kap. 10a §. Tjänande fastighet ska erhålla marknadsvärdeminskningen som servitutet innebär plus en skälig del av vinsten servitutet innebär för härskande fastighet. Alltså inga ”symboliska summor”.D Destrier skrev:Det du kalkar tvångsservitut heter hos LM officialservitut och kostar hos LM c:a 30 000 kr
-Servitutet i sig för grannen kan ofta sättas till 0kr eller en lägre symbolisk summa - vilket handlar om att vägar på landsbygden anses vara till fördel för tillgänglighet till marker allmänt och att markägare har rätt att ta. väg.
TS eget förslag till avtalsservitut är alltså betydligt dyrare för granen än vad ett officialservitut hos LM är.
-Vid civilrättsliga tvister så är det vanligt att få betala sina egna rättegångskostnader - vilket kan bli väldigt dyrt för både TS och grannen - gissnings i storleksordningen 200 000kr var.
Men för @TS fall, där enligt uppgift det finns en befintlig väg för grannen, om än i sämre skick, kan båtnadsvillkoret i FBL 5 kap. 4 § göra det svårt att med tvång bilda servitut. Vinsten av att få servitut måste vara högre än totala kostnaden att genomföra förättning och rusta upp vägen till fungerande för ändamålet standard. Båtnadsvillkoret gör att det finns en vinst att fördela enligt mitt första stycke. Är det inte uppfyllt finns ingen vinst att fördela och förrättningen är inte genomförbar.