Grannen kortade ner mina björkar och rönnbuskar

[Claes Sörmland]

"Är trädet inte nyligen planterat så att kostnaden för återställning faktiskt kan beräknas så är det ju fastighetens ändrade marknadsvärde som ska vara grundläggande för ersättningsberäkningen".
Finns inget belägg för ditt påstående i domen.

Nu kommer du äntligen med faktiska påståenden som har med tråden att göra. Det uppskattas! Då går jag igenom hur domen stödjer det som jag skrev ovan så får du möjlighet att rätta mig på de punkter där du menar att jag har fel p g a att det saknas belägg i domen.

HD går igenom principerna för att beräkna beloppet för skadestånd i domen under rubriken "Särskilt om beräkningen av skadeståndet när träd har avverkats olovligen"

Under 12. anger de precis som som jag skriver att värdet ska beräknas efter återanskaffningskostnaden om träden om tillräckligt likvärdiga träd kan anskaffas. HDs egna ord:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Problemet är då att bedöma vad som är tillräckligt likvärdiga träd. HD problematiserar svårigheten:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Hur löser då HD detta problem? Jo naturligtvis är det de individuella förhållandena i det särskilda fallet som blir utgångspunkten. Främst blir det aktuellt att tala om ersättningsträd för skadade planterade trädindivider som normalt också är relativt unga. HDs ord:



Slutligen förtydligar HD att det från allmänna utgångspunkter ter sig betydligt svårare att anskaffa träd för att ersätta självsådda träd som har utvecklats naturligt under lång tid. I de fallen där det idag är praktiskt svårt att anskaffa träd som i egentlig mening är likvärdiga med de avverkade blir det inte praktiskt möjligt att beräkna ersättningen med ledning av en återanskaffning. Skadeståndsberäkningen får då i stället grundas på fastighetens minskade försäljningsvärde. Det finns i den bedömningen utrymme för en uppskattning av skadan efter skälighet, vilket ska bedömas på objektiva grunder och med utgångspunkt i vad som allmänt sett kan antas påverka den aktuella fastighetens värde. Eller med HDs ord:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Vilken del av HDs domskäl är det som jag och så många andra har läst så felaktigt menar du? Citera och förklara gärna.

 

[Falckman]

Vilken del av HDs domskäl är det som jag och så många andra har läst så felaktigt menar du? Citera och förklara gärna.

Det som kan påpekas är att praxis där det finns skiljaktiga domare traditionellt sett inte anses vara lika stark som när HD är eniga. Nu var det en domare som var skiljaktig (vilket inte är jätteovanligt), men jag måste säga att hennes argument var ganska goda. Särskilt när hon tar upp det faktum att resten av HD bortsett från substitut och direkt bestämde sig för att det inte går att beräkna återanskaffningskostnaden, jämför stycke 13 med den skiljaktiga meningen.

Vidare säger HD att endast i de fall där det inte går att beräkna ett värde för återanskaffningskostnaden ska skadeersättningen beräknas utifrån metoden där fastighetens värdeminskning läggs till grund för att uppskatta skadans ekonomiska omfattning, se stycke 15.

Formuleringarna i stycke 16 och 17 utesluter dock inte att om det vore möjligt att återställa de fällda träden så skulle återanskaffningskostnaden kunna läggas till grund för att beräkna skadeståndet. Utredningen i just det här fallet bedömdes dock inte kunna ge stöd för att träden gick att återställa. Det är dock teoretiskt möjligt att tänka sig en situation där det faktiskt skulle kunna gå att återställa träden, även om dom hade varit natursådda. I ett sådant teoretiskt läge hade alltså återanskaffningskostnaden kunnat läggas till grund för skadeståndet beräkning.

Kortfattat kan man väl säga att HD inte helt stängt dörren till att beräkna skadestånd baserat på återanskaffningsvärde. Däremot har HD vridit praxis i en riktning där det (under vissa omständigheter) är svårare att argumentera för att skadestånd vid olovligen fällda träd ska baseras på återanskaffningsvärdet och inte den eventuella minskningen av fastighetens värde. Visst rör det sig om juridiska hårklyverier, men HD är lite mer konservativa i sina domskäl än vad den allmänna slutsatsen i den här tråden ibland ger uttryck för. Det torde alltså inte vara helt uteslutet att erhålla skadestånd för natursådda träd baserat på återanskaffningsvärdet.

Här finns en analys av en annan jurist som är inne på lite samma spår som jag:
https://johannesmarszalek.blogspot.com/2015/

 

[pmd]

Det är dock teoretiskt möjligt att tänka sig en situation där det faktiskt skulle kunna gå att återställa träden, även om dom hade varit natursådda. I ett sådant teoretiskt läge hade alltså återanskaffningskostnaden kunnat läggas till grund för skadeståndet beräkning.

Det kanske vore lite chansartat att kräva ett skadestånd för återanskaffning i ett fall där kostnaden för det är mycket stor.

 

[Claes Sörmland]

Det som kan påpekas är att praxis där det finns skiljaktiga domare traditionellt sett inte anses vara lika stark som när HD är eniga. Nu var det en domare som var skiljaktig (vilket inte är jätteovanligt), men jag måste säga att hennes argument var ganska goda. Särskilt när hon tar upp det faktum att resten av HD bortsett från substitut och direkt bestämde sig för att det inte går att beräkna återanskaffningskostnaden, jämför stycke 13 med den skiljaktiga meningen.

Vidare säger HD att endast i de fall där det inte går att beräkna ett värde för återanskaffningskostnaden ska skadeersättningen beräknas utifrån metoden där fastighetens värdeminskning läggs till grund för att uppskatta skadans ekonomiska omfattning, se stycke 15.

Formuleringarna i stycke 16 och 17 utesluter dock inte att om det vore möjligt att återställa de fällda träden så skulle återanskaffningskostnaden kunna läggas till grund för att beräkna skadeståndet. Utredningen i just det här fallet bedömdes dock inte kunna ge stöd för att träden gick att återställa. Det är dock teoretiskt möjligt att tänka sig en situation där det faktiskt skulle kunna gå att återställa träden, även om dom hade varit natursådda. I ett sådant teoretiskt läge hade alltså återanskaffningskostnaden kunnat läggas till grund för skadeståndet beräkning.

Kortfattat kan man väl säga att HD inte helt stängt dörren till att beräkna skadestånd baserat på återanskaffningsvärde. Däremot har HD vridit praxis i en riktning där det (under vissa omständigheter) är svårare att argumentera för att skadestånd vid olovligen fällda träd ska baseras på återanskaffningsvärdet och inte den eventuella minskningen av fastighetens värde. Visst rör det sig om juridiska hårklyverier, men HD är lite mer konservativa i sina domskäl än vad den allmänna slutsatsen i den här tråden ibland ger uttryck för. Det torde alltså inte vara helt uteslutet att erhålla skadestånd för natursådda träd baserat på återanskaffningsvärdet.

Här finns en analys av en annan jurist som är inne på lite samma spår som jag:
[länk]

Ja att återanskaffningskostnaden är förstahandsalternativet rent generellt är nog klart för de flesta (antar jag). Det är bara att i trådens fall är det troligen ogörligt att beräkna det beloppet eftersom det rör sig om två uppvuxna och åldrade björkträd och rönnbuskar (jag läser det som flerstammiga träd, rönn är ingen buske). Att bara undersöka vad marknaden tar för t ex två skolade ungbjörkträd och skolade flerstammiga ungrönnträd räcker ju inte enligt HDs dom för sig för att beräkna beloppet. Det är ju heller inte jämförbara plantor med TS åldrade träd. Och det går inte att flytta på åldrade uppvuxna björkar och troligen inte heller på gamla rönnar vilket utesluter den metoden för att beräkna beloppet.

Kvar för TS enligt HDs dom blir då att titta på fastighetens ändrade värde med eller utan uppskattningar utifrån skälighet.

Men visst kan vi i teorin tänka oss... Nej. Det hjälper inte TS. Det är TS fall tråden handlar om.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag tycker att HD-domen löser ett problem som bottnar i dålig lagstiftning. Saker som slits tappar normalt i värde över tid. Det är lika sant för träd som för exempelvis bilar. Och en gammal bil ersätts därmed normalt med ett mycket lägre belopp än en ny beroende på slitage och nedbrytning.

Problemet med Alnarpsmodellen var att man lyckades skapa en ersättningsmodell där något som är mindre värt blir dyrare att ersätta än något som är mer värt. Det tog HD till slut oss ur på ett relativt elegant sätt, men i grund och botten får man nog se det som att bristande lagstiftning försatte oss i den här situationen till att börja med.

Men att den första prövningsgrunden för en fullvuxen björk eller tall fortfarande är återanskaffningskostnaden är i grunden bisarr. Vedvärdet får man ju för fortfarande, så att man därutöver ska ersättas med något liknande är bakvänt.

Situationen är också intressant eftersom att den i princip obefintliga kränkningsersättningen smugits in bakvägen här på ett sätt som många gillar. Men man kan fråga sig varför man skulle ha mer rätt till sådan ersättning när grannen sågat ner ens träd än när denne eldat upp ens bil.

 

[Unikt namn]

Problemet är väl just att affektionsvärdet.
Jämför med att någon eldar upp ditt enda fotoalbum som beskriver en avliden släktings liv eller barnens uppväxt.
Beräknas ersättningen på pappersvärdet så upplevs det orättvist.

Det nog flera som tycker att lagbrytare i många fall kommer undan billigt.

Det kan ju inte heller vara lagstiftarens avsikt att man ska kunna göra högre vinst på sin egen fastighet genom att olagligt avverka på grannens. Det ger konstiga incitament.

 

[Claes Sörmland]

Jag tycker att HD-domen löser ett problem som bottnar i dålig lagstiftning. Saker som slits tappar normalt i värde över tid. Det är lika sant för träd som för exempelvis bilar. Och en gammal bil ersätts därmed normalt med ett mycket lägre belopp än en ny beroende på slitage och nedbrytning.

Problemet med Alnarpsmodellen var att man lyckades skapa en ersättningsmodell där något som är mindre värt blir dyrare att ersätta än något som är mer värt. Det tog HD till slut oss ur på ett relativt elegant sätt, men i grund och botten får man nog se det som att bristande lagstiftning försatte oss i den här situationen till att börja med.

Men att den första prövningsgrunden för en fullvuxen björk eller tall fortfarande är återanskaffningskostnaden är i grunden bisarr. Vedvärdet får man ju för fortfarande, så att man därutöver ska ersättas med något liknande är bakvänt.

Situationen är också intressant eftersom att den i princip obefintliga kränkningsersättningen smugits in bakvägen här på ett sätt som många gillar. Men man kan fråga sig varför man skulle ha mer rätt till sådan ersättning när grannen sågat ner ens träd än när denne eldat upp ens bil.

Nja, många saker kan öka i värde över tid. Det uppenbara exemplen som berör många av oss i vardagen är fastigheter, bostadsrätter och aktier i företag. Att växtlighet också ökar i värde över tid vartefter den utvecklas är ju själva grunden för mänskliga samhällen.

Problemet är väl mer att vissa enskilda ibland lägger ett större affektionsvärde i vissa träd än de har ekonomiskt värde utifrån objektiva grunder. Jag tror det är detta som du kallar för kränkningsersättningen, man vill ha ersättning för ett upplevt ekonomiskt värde som det inte finns objektiva underlag för.

HDs dom borde inte vara så sensationell egentligen och är för mig rätt självklar. Trädindivider och då åldrade sådana som ofta har sått sig och fått utvecklas spontant kan sällan ersättas av likvärdiga träd i form av produkter som finns på marknaden. Skolade träd däremot är ofta lätta att ersätta. Sågar någon t ex ned en lind 'Greenspire' på gatan som har stått där i t ex 15 år är det inga problem att få ett mycket snarlikt ersättningsträd levererat i mycket stora storlekar direkt från plantskolan. Då är det också en genomförbar metod för att ganska exakt beräkna beloppet för ett skadestånd.

 

[Claes Sörmland]

Här finns en analys av en annan jurist som är inne på lite samma spår som jag:
[länk]

Ja, den har jag läst för några år sedan. Jag läser domen på ett liknande sätt som Johannes.

 

[Anna_H]

Att avdunstande vatten och skugga sänker temperaturen lokalt är trivialt, det var inte det som jag frågade om.

Min fråga kvarstår: Är inte detta ett konstruerat problem i vårt klimat, alltså en teoretiskt problem som inte har någon större bäring på nya villaområden i Sverige? Länka gärna till alla de där kommunala rapporter som miljöförvaltningarna måste har tagit fram och som visar på de där mätserierna av skadliga utetemperaturer i nybyggda villaområden (som ju i princip alltid är trädlösa med undantag från ett och och spö som har planerats). Jag tror alltså inte på det spektakulära påståendet utan uppbackning av data. Att sen ett konsultföretag som WSP försöker slå mynt genom att skapa detta problem är inte konstigt, den kommunala sektorn har mycket skattepengar och låg kompetens.

Sant. I Sverige är problemet med dagvatten större. Men eftersom det avhjälps effektivt på samma sätt (med mer växtlighet och mindre hårdgjorda ytor) så är det inget problem att orsaken är en annan. Win-win.

 

[Falckman]

Det kanske vore lite chansartat att kräva ett skadestånd för återanskaffning i ett fall där kostnaden för det är mycket stor.

Absolut och även om det skulle gå igenom så har vi ju den skiljaktiga meningen som tycker att hovrättens återanskaffningsvärdet om cirka 180 000 kronor är korrekt beräknat ändå ska skrivas ned till 60 000 med hänvisning till vad som är skäligt. Så det verkar ju i vilket fall inte vara särskilt enkelt att få överdrivet höga ersättningar. Däremot går det kanske att (under vissa omständigheter) tänka sig att straffet för skadegörelse hade kunnat vara högre i fler fall. Men jag ska också understryka att skadeståndsrätt inte är mitt starkaste rättsområde samtidigt som min upplaga av Radetzki är från tiden innan den här domen kom (och jag har inte för avsikt att införskaffa en nyare upplaga heller).

Ja att återanskaffningskostnaden är förstahandsalternativet rent generellt är nog klart för de flesta (antar jag). Det är bara att i trådens fall är det troligen ogörligt att beräkna det beloppet eftersom det rör sig om två uppvuxna och åldrade björkträd och rönnbuskar (jag läser det som flerstammiga träd, rönn är ingen buske). Att bara undersöka vad marknaden tar för t ex två skolade ungbjörkträd och skolade flerstammiga ungrönnträd räcker ju inte enligt HDs dom för sig för att beräkna beloppet. Det är ju heller inte jämförbara plantor med TS åldrade träd. Och det går inte att flytta på åldrade uppvuxna björkar och troligen inte heller på gamla rönnar vilket utesluter den metoden för att beräkna beloppet.

Kvar för TS enligt HDs dom blir då att titta på fastighetens ändrade värde med eller utan uppskattningar utifrån skälighet.

Men visst kan vi i teorin tänka oss... Nej. Det hjälper inte TS. Det är TS fall tråden handlar om.

Nej jag är benägen att hålla med dig baserat på den information TS lämnat här i tråden. Men TS talar ju trots allt om rönnbuskar vilket väl teoretiskt kan lämna ett litet utrymme för att fundera på om de ens är möjligt. Men som sagt, skadeståndsrätt är inget jag har mer än teoretisk erfarenhet av från min skoltid, så jag törs inte sia om hur stor framgång TS kan tänkas ha om denne kräver ersättning baserat på återanskaffningsmodellen.

Jag svarade mest eftersom lunnabo haft en tämligen hög svansföring (och i mitt tyckte lite väl tråkig ton) men sedan valt att inte kommentera saken närmare.

Ja, den har jag läst för några år sedan. Jag läser domen på ett liknande sätt som Johannes.

Då tror jag vi är ganska överens egentligen

Problemet är väl mer att vissa enskilda ibland lägger ett större affektionsvärde i vissa träd än de har ekonomiskt värde utifrån objektiva grunder. Jag tror det är detta som du kallar för kränkningsersättningen, man vill ha ersättning för ett upplevt ekonomiskt värde som det inte finns objektiva underlag för.

Problemet med Alnarpsmodellen var att man lyckades skapa en ersättningsmodell där något som är mindre värt blir dyrare att ersätta än något som är mer värt. Det tog HD till slut oss ur på ett relativt elegant sätt, men i grund och botten får man nog se det som att bristande lagstiftning försatte oss i den här situationen till att börja med.

Om jag tillåts spekulera en smula tror jag att det problem ni ger uttryck faktiskt kan anses vara ett uttryck för en skillnad mellan det allmänna rättsmedvetandet och den faktiska lagstiftningen. I Sverige jobbar man inte med punitivt skadestånd (det ska istället täckas av böterna vid ett eventuellt brott) vilket skapar en situation där folk kan uppfatta att skadestånden är för låga och att den med mycket pengar kan bete sig lite hur denne vill utan kännbara straff. I t.ex. den HD-dom som diskuteras slutar det ju med att gärningsmannen kommer undan relativt billigt och samtidigt som brottsoffret utstår en egendomskränkning som inte går att återskapa inom offrets livstid.

 

[Television_Set]

Intressant att vissa här anser att grannen ska såga ner sina träd för att man byggt sig en pool. Kan du riva din pool för att ljudet ni alstrar vid bad är störande? Doften av klor påverkar min utemiljö negativt? Hur blir det med grannsämjan då?

För övrigt borde belopp beräknas på en värdeökning på den brottsliga grannens tomt, inte en försumbar värdeminskning på offrets.

 

[arneri68]

Kapade björkar är ju förstörda och ska tas ned

Grannen har flera björkar som kapats 10 meter upp och frodas sedan länge. Nackdelen är kronan blir bredare. Gäller förstås att den som kapar vet hur snitten skall läggas.

 

[FreQa]

Grannen har flera björkar som kapats 10 meter upp och frodas sedan länge. Nackdelen är kronan blir bredare. Gäller förstås att den som kapar vet hur snitten skall läggas.

Sant att de frodas, nu ja. Men björk blir inte gammal som träd och blir lätt ruttet invändigt. Dessutom blir de fula om man toppar dem.

 

[ådal]

Uppdatera oss gärna när allt är över sen!

 

[lunnabo]

Sant att de frodas, nu ja. Men björk blir inte gammal som träd och blir lätt ruttet invändigt. Dessutom blir de fula om man toppar dem.

Björk blir inte gammal som träd???

Klart att tall kan bli ett par hundra år eller så men från ett villaägarperspektiv så påstår jag att Björk blir gammal som träd.

Har flera välväxta björkar på min tomt som var stora för 20 år sedan och fortfarande står.
Skulle bli mer än förvånad om de inte står ytterligare minst 20 år till.