Jag tror tyvärr varken på Elrickys eller mrfrenzys förklaringar..
Antingen så har man belastningsström eller kortslutningsström. Båda kan inte gärna existera samtidigt, så det argumentet till varför PEN skall vara 10 mm2 håller inte.
Kravet på PEN-ledaren är att den skall vara minst 10 mm2, inte att den skall vara dubbla fasledararean, så argumentent om kortslutingsspänningen håller inte heller. Det viktiga här är istället utlösningsvillkoret, dvs att spänningen bryts inom en viss tid.
Antingen så har man belastningsström eller kortslutningsström. Båda kan inte gärna existera samtidigt, så det argumentet till varför PEN skall vara 10 mm2 håller inte.
Kravet på PEN-ledaren är att den skall vara minst 10 mm2, inte att den skall vara dubbla fasledararean, så argumentent om kortslutingsspänningen håller inte heller. Det viktiga här är istället utlösningsvillkoret, dvs att spänningen bryts inom en viss tid.
varför finns det då EKKJ 3x25/16?? det är ju en ganska klen PEN i den jämfört med faserna.. och visst är det teoretiskt möjligt att all belastning råkar hamna på en fas...
eftersom såna kablar matar större centraler så har man ju helt enkelt räkna med att det aldrig blir som jag skrev, men möjligt är det ju...
Elricky:
T betyder Terre, franska för jord.
när det är ett T som första bokstav betyder det att matande änden är direktjordad
är det istället ett I (isolation) så är det inget anslutet till jord.
N:et i andra bokstaven står för att förbrukaren inte är direktjordad, den får alltså sin jord genom en kabel från punkten där matningen är jordad.
vet dock inte vad N står för.
är det TT system så är även förbrukaren direktjordad, och nån PE ledare finns inte mellan matning och förbrukare.
eftersom såna kablar matar större centraler så har man ju helt enkelt räkna med att det aldrig blir som jag skrev, men möjligt är det ju...
Elricky:
T betyder Terre, franska för jord.
när det är ett T som första bokstav betyder det att matande änden är direktjordad
är det istället ett I (isolation) så är det inget anslutet till jord.
N:et i andra bokstaven står för att förbrukaren inte är direktjordad, den får alltså sin jord genom en kabel från punkten där matningen är jordad.
vet dock inte vad N står för.
är det TT system så är även förbrukaren direktjordad, och nån PE ledare finns inte mellan matning och förbrukare.
Redigerat:
Orsaken till denna regel är nog till största delen inte elteknisk, om man tänker på de
olika scenarier som förekommer ger ju tex en TN-S koppling med 4x2.5/2.5 mm2 inga
fördelar gentemot TN-C 3x2.5/2.5 mm2.
Om vi bortser från olika egenskaper i föregående nät, båda lösningarna ger vad gäller
beröringspänning grovt sett halva fasspänningen.
Avseende utlösningsvillkor blir kretsarna likvärdiga med i ena fallet fas->PE->PE i andra
fallet fas->PE->PEN samtliga med samma areor och längder.
Den faktor som styr mot grövre area är endast den mekaniska integriteten, jag har
ett svagt minne av att jag sett en del om detta i IEC-mötesprotokoll från tiden då denna
föreskrift trädde i kraft här i Sverige.
Just 10mm2 är nog bara lite hängslen och livrem från dessa potentaters sida.
olika scenarier som förekommer ger ju tex en TN-S koppling med 4x2.5/2.5 mm2 inga
fördelar gentemot TN-C 3x2.5/2.5 mm2.
Om vi bortser från olika egenskaper i föregående nät, båda lösningarna ger vad gäller
beröringspänning grovt sett halva fasspänningen.
Avseende utlösningsvillkor blir kretsarna likvärdiga med i ena fallet fas->PE->PE i andra
fallet fas->PE->PEN samtliga med samma areor och längder.
Den faktor som styr mot grövre area är endast den mekaniska integriteten, jag har
ett svagt minne av att jag sett en del om detta i IEC-mötesprotokoll från tiden då denna
föreskrift trädde i kraft här i Sverige.
Just 10mm2 är nog bara lite hängslen och livrem från dessa potentaters sida.
Redigerat:
Kan ligga någo i det där GK100. Tror denna regel kom som svar på diverse olyckor som ju medför då PEN-ledaren inte är intakt. I det ena av dina fall ovan går jordledaren av vilket innebär att utsatta delar riskerar att komma i kontakt med spänningsförande delar utan att skydd löser ut. I det andra är det neutralledaren som går sönder vilket innebär kortslutning mellan faser samt att säkringsskydd löser ut ifall du lägger på belastningar från olika faser.
Hade däremot PEN-ledaren gått av så har du lagt alla dina ägg i samma korg så att säga. Då får du fasen tillbaks till nollskenan där den sedan springer ut till utsatta delar via jordskenan i värsta fall.
Det du skriver om halva arean stämmer elektrocuted, men jag har börjat se bättring på detta mer och mer, exempelvis AKQJ 4x240/120 där de tidigare kanske bara skulle lagt med 72 mm2 skärm. Vad gäller storleken på skärm kan det spela in tex om det är industrier med mycket övertoner, då kan denna behövas förstärkas.
Hade däremot PEN-ledaren gått av så har du lagt alla dina ägg i samma korg så att säga. Då får du fasen tillbaks till nollskenan där den sedan springer ut till utsatta delar via jordskenan i värsta fall.
Det du skriver om halva arean stämmer elektrocuted, men jag har börjat se bättring på detta mer och mer, exempelvis AKQJ 4x240/120 där de tidigare kanske bara skulle lagt med 72 mm2 skärm. Vad gäller storleken på skärm kan det spela in tex om det är industrier med mycket övertoner, då kan denna behövas förstärkas.
ja de har nog fått tänka till lite nu när fler och fler riktigt tunga enfaslaster dyker upp.Slugge skrev:
en snabb fråga bara, vad är omräkningsfaktorn mellan AL och Cu ledare? alltså hur mycket ska man gångra med för att få fram arean som krävs på Al om man vet Cu arean.
har läst nånstans men glömt, inte så ofta man har nytta av de dock.
tackar. då motsvarar Alus50 20mm2. jag gissade på 25mm2 så det var ju inte långt ifrån..
Sen är standarden olika, tex i tyskland anger detta måttet på kabeln, här i sverige avser det hur mycket ström den klarar, renheten på cu och al har ökat de senaste åren tror jag, är väl en 99,99 % eller nåt nu.. Kan ju även skilja om du jämför nyare och äldre kablar.
Jag råkade ut för följande. Jag mätte strömmen i faserna och PEN-ledaren till en belysningscentral och där flöt ca 62 A i faserna och 64 A i PEN-ledaren. (Stor industrilokal) Kan det vara 3:e övertonsströmmen som adderas i PEN-ledaren? Armaturerna var gamla.
Inga vagabonderande strömmar idag Paulo1?
Skämt åsido stämmer det nog just som du antar med tredjetonen och de udda
multiplerna av den, ett ganska typiskt fenomen vid stora och gamla lysrörsinstallationer.
Blir inte bättre när faskompenseringen börjar bli gammal och vid snedlaster heller.
Helt enligt skolboken.
Skämt åsido stämmer det nog just som du antar med tredjetonen och de udda
multiplerna av den, ett ganska typiskt fenomen vid stora och gamla lysrörsinstallationer.
Blir inte bättre när faskompenseringen börjar bli gammal och vid snedlaster heller.
Helt enligt skolboken.
Jag tror inte GK100 förstår det här med vagabonderande strömmar riktigt eftersom han försöker göra sej lustig över mina inlägg. Jag skriver bara vad jag varit med om och tror att andra tycker det är intressant. Tycker själv att det är kul att få ta del av andras ideér och upplevelser här i forumet utan att förlöjliga svaren.
