Förhållandet mellan kabelarea och säkring, över- och underdimensionering
1,5 mm2 ska säkras av med 10 A.
2,5 mm2 ska säkras av med 16 A.
4 mm2 ska säkras av med 20 A.
6 mm2 ska säkras av med 25 A.
10 mm2 ska säkras av med 35 A.
osv...
Vad händer om kabeln säkras av med mindre säkring än vad som är tänkt, t.ex. 4 mm2 säkras av med 10 A i stället för 20 A?
Likväl vill jag veta vad det är som händer om kabeln säkras av med större säkring än vad som är tänkt, t.ex. 4 mm2 säkras av med 35 A i stället för 20 A?
2,5 mm2 ska säkras av med 16 A.
4 mm2 ska säkras av med 20 A.
6 mm2 ska säkras av med 25 A.
10 mm2 ska säkras av med 35 A.
osv...
Vad händer om kabeln säkras av med mindre säkring än vad som är tänkt, t.ex. 4 mm2 säkras av med 10 A i stället för 20 A?
Likväl vill jag veta vad det är som händer om kabeln säkras av med större säkring än vad som är tänkt, t.ex. 4 mm2 säkras av med 35 A i stället för 20 A?
Att säkra av en grov kabel med klen säkring är alltid OK ur ett elsäkerhetsperspektiv. Din tabell ovan är nog en schablon som de flesta använder MEN, den kommer bara att stämma i de flesta fall, inte alltid. Det finns något som heter utlösningsvillkor och som exempel gäller att en riktigt lång kabel kanske måste säkras med en klenare säkring än din tabell anger för att säkringen säkert ska lösa ut inom rimlig tid vid en kortslutning. Andra kan mer om detta än jag 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Förimpedans
Jag tror att man i vissa fall kan avsäkra korta och lämpligt förlagda kablar med högre säkring än i din tabell, men det får man räkna på först i så fall.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Förimpedans
Jag tror att man i vissa fall kan avsäkra korta och lämpligt förlagda kablar med högre säkring än i din tabell, men det får man räkna på först i så fall.
Det är kabeln som säkras av, alltså vad den tål att belastas. Kör man hög ström/belastning genom en ledare kommer resistansen generera värme. Vid någon punkt skenar den termiska belastningen och kabeln smälter och kan skapa bränder i värsta fall. De har tagit fram de riktlinjerna som du postade där ur säkerhetssynpunkt. Det finns självklart andra aspekter som förimpedans i ett växelströmssystem. Det är framförallt kabellängden här som är faktorn. I en simpel likströmskrets anges kabelns resistans som en enhet vs längd. Enkelt uttryckt, desto längre kabel, desto mer resistans, desto mer värme. Växelström blir lite mer komplicerat men principen är liknande. Är det mycket långa avstånd kan man behöva använda grövre kabel just p.g.a förimpedans.nzsc skrev:
Så i princip kan man säga att det, ur elsäkerhetsperspektiv, inte är farligt att använda större säkring.
Att använda en mindre säkring är däremot farligt. Eller har jag missförstått det?
Om man utgår ifrån att det är normal längd på kabeln vi pratar om.
Att använda en mindre säkring är däremot farligt. Eller har jag missförstått det?
Om man utgår ifrån att det är normal längd på kabeln vi pratar om.
Bästa svaret
Jag tror du fick allt om bakfoten
Att avsäkra en kabel på 4 mm2 med 20 A eller LÄGRE är säkert ur ett elsäkerhetsperspektiv eftersom kablen inte i normala fall kan bli överbelastad av strömmar upp till 20 A. Du kan säkra den med t.ex. 10 eller 16 A utan problem för kabeln. Om apparaten i andra änden fungerar är en annan sak.Om du säkrar samma 4 mm2 med 25 A blir den KANSKE för varm om lasten faktiskt är över 20 A. Den klarar ganska säkert INTE att belastas med 35 A under någon längre tid utan risk.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 375 inlägg
En kabel tål en viss belastningsström kontinuerligt som beror av dess typ av isolering och hur den är förlagd, eller med andra ord, vilken kylning den har, antal ledare, anhopning av flera kablar etc (jämför sladd upprullad i en sladdvinda). En utanpåliggande kabel tål därmed högre ström än en infälld kabel i isolering. 1.5 mm² tål mellan ~ 10-26 A. Tumregeln 10 A / 1.5 mm² fungerar därför i de allra flesta fall. Här krävs alltså en högsta säkring som skyddar kabeln mot överlast så att inte isoleringen tar skada. Längden på kabeln har ingen betydelse här, enbart arean och typ av isolering.
En kabel tål också en viss högsta kortslutningsström utan att gå sönder. Här pratar vi om en hög ström på flera hundra ampere fast under kort tid på några få sekunder. Återigen krävs en högsta säkring, men den kan vara högre än den säkring som skyddar mot överlast. (Man kan i speciella fall skydda en kabel med två säkringar, en i början som skyddar mot kortslutning och en i slutet på kabeln som skyddar mot överlast.) Vad det egentligen handlar om är att säkringen inte släpper igenom mer energi än vad kabeln tål. Återigen spelar längden ingen roll då den högsta kortslutningsströmmen erhålls vid kortast möjliga kabel.
Det är de två egenskaper som handlar om kabeln i sig.
När det pratas som utlösningsvillkor eller villkor för automatisk frånkoppling så handlar det återigen om kortslutningsström, men den lägsta möjliga kortslutningsströmmen. Säkringen som skyddar kabeln i dess matande ände måste lösa tillräckligt snabbt vid en kortslutning längst bort i kabeln. Här kommer alltså kabelns längd in i spelet. Längre kabeln innebär högre impedans och därmed lägre kortslutningsström. Återigen handlar det om en högsta säkring, vars värde vanligen lägger sig emellan de två som nämnts ovan. Men med en snuskigt lång kabel kanske man måste använda en säkring som är betydligt mindre än vad som krävs för skydd mot överlast. Det handlar alltså inte om att skydda kabeln här, utan att skydda personer mot elchock vid en kortslutning.
Normalt behöver man alltså räkna fram en säkring som skyddar mot allt det jag skriver om ovan.
Värmeförluster i kabeln har med dess belastning att göra. Hög ström och lång kabel ger högre förluster, det är samma förlust per meter men totalt blir den ju högre. Det är ingenting som skadar kabeln. Det kan dock gå att räkna ekonomiskt på detta.
Spänningsfall har samma orsak som värmeförluster. Här kan man behöva gå upp i area pga att ansluten utrustning mår dåligt av för låg spänning, t.ex motorer.
En kabel tål också en viss högsta kortslutningsström utan att gå sönder. Här pratar vi om en hög ström på flera hundra ampere fast under kort tid på några få sekunder. Återigen krävs en högsta säkring, men den kan vara högre än den säkring som skyddar mot överlast. (Man kan i speciella fall skydda en kabel med två säkringar, en i början som skyddar mot kortslutning och en i slutet på kabeln som skyddar mot överlast.) Vad det egentligen handlar om är att säkringen inte släpper igenom mer energi än vad kabeln tål. Återigen spelar längden ingen roll då den högsta kortslutningsströmmen erhålls vid kortast möjliga kabel.
Det är de två egenskaper som handlar om kabeln i sig.
När det pratas som utlösningsvillkor eller villkor för automatisk frånkoppling så handlar det återigen om kortslutningsström, men den lägsta möjliga kortslutningsströmmen. Säkringen som skyddar kabeln i dess matande ände måste lösa tillräckligt snabbt vid en kortslutning längst bort i kabeln. Här kommer alltså kabelns längd in i spelet. Längre kabeln innebär högre impedans och därmed lägre kortslutningsström. Återigen handlar det om en högsta säkring, vars värde vanligen lägger sig emellan de två som nämnts ovan. Men med en snuskigt lång kabel kanske man måste använda en säkring som är betydligt mindre än vad som krävs för skydd mot överlast. Det handlar alltså inte om att skydda kabeln här, utan att skydda personer mot elchock vid en kortslutning.
Normalt behöver man alltså räkna fram en säkring som skyddar mot allt det jag skriver om ovan.
Värmeförluster i kabeln har med dess belastning att göra. Hög ström och lång kabel ger högre förluster, det är samma förlust per meter men totalt blir den ju högre. Det är ingenting som skadar kabeln. Det kan dock gå att räkna ekonomiskt på detta.
Spänningsfall har samma orsak som värmeförluster. Här kan man behöva gå upp i area pga att ansluten utrustning mår dåligt av för låg spänning, t.ex motorer.
skall installera ny el i en utbyggnad av ett fritidshus, den ligger ca 7 meter ifrån den gamla huskroppen.
Iden nya delen , ca 50 m2 skall tre grupper installeras , en för belysning , ca 7 st (LED ) samt ett ute uttag , kanske 100W totalt ? Här används 1,5 mm kabelarea
En egen "grupp" till L/L pump, nominellt 3,5 KW ( max 5 ) men 2.5 mm area
Den tredje gruppen går till ett tiotal vägguttag samt tre oljeelement 800+800+200 W maximalt, även här 2.5 mm area.
Från befintlig central /7 meter bort , är tänkt en 5 ledarkabel 2.5 mm area som ansluts till , nolla , skyddsjord samt tre faserna , en fas till varje grupp.
Nollan i retur från förbrukarna borde klara alla tre grupperna ??? 2,5 mm =16Ampere ??? dvs bara en femledarkabel emellan central och förbrukare ?? Tack för svar eller synpunkter
I centralen finns 3st lediga 10A automat säkringar tänkt att användas till detta ??
Iden nya delen , ca 50 m2 skall tre grupper installeras , en för belysning , ca 7 st (LED ) samt ett ute uttag , kanske 100W totalt ? Här används 1,5 mm kabelarea
En egen "grupp" till L/L pump, nominellt 3,5 KW ( max 5 ) men 2.5 mm area
Den tredje gruppen går till ett tiotal vägguttag samt tre oljeelement 800+800+200 W maximalt, även här 2.5 mm area.
Från befintlig central /7 meter bort , är tänkt en 5 ledarkabel 2.5 mm area som ansluts till , nolla , skyddsjord samt tre faserna , en fas till varje grupp.
Nollan i retur från förbrukarna borde klara alla tre grupperna ??? 2,5 mm =16Ampere ??? dvs bara en femledarkabel emellan central och förbrukare ?? Tack för svar eller synpunkter
I centralen finns 3st lediga 10A automat säkringar tänkt att användas till detta ??
Det som sticker ut lite i beskrivningen är värmepumpen. Förbrukar den verkligen 3,5 - 5 kW? Är inte det värmeeffekten den levererar? Annars är det en väldigt stor värmepump, för den ytan.
OM den verkligen drar 3,5 kW så räcker det ju inte med 10A säkring.
OM den verkligen drar 3,5 kW så räcker det ju inte med 10A säkring.