"
Var får ekonomibyggnaden lokaliseras och placeras
För bygglovsbefriade ekonomibyggnader finns inte några krav på avstånd till tomt eller fastighetsgräns. Det finns alltså inget specifikt mått från gräns som måste följas men de allmänna kraven på placering ska uppfyllas.
För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till landskapsbilden.
"
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...de/anmalningsplikt/byggnader/ekonomibyggnad/#
Var får ekonomibyggnaden lokaliseras och placeras
För bygglovsbefriade ekonomibyggnader finns inte några krav på avstånd till tomt eller fastighetsgräns. Det finns alltså inget specifikt mått från gräns som måste följas men de allmänna kraven på placering ska uppfyllas.
För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till landskapsbilden.
"
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...de/anmalningsplikt/byggnader/ekonomibyggnad/#
Nu var det väl inte en friggebod det handlade om? Var hittar du 4,5m gränsen.G gråsten skrev:
Vad som ovan anfördes är den generella regeln att ekonomibyggnad inte kräver bygglov. När det gäller placering mindre än 4,5 meter från gräns är det ändå tänkbart att granngodkännande och bygglov skulle krävas på samma grunder som i fallet med friggeboden i rättsfallen. Det handlar då inte om lagtext utan om jurisprudens genom avkunnade domar. Mycket intressant fråga. Vad säger LRFs jurister?
När det gäller friggebodar fins väl 4,5m gränsen med i regelverket för just friggebodar. Finns den gränsen med någon annanstans? Var hittar man den i PBL? Du skrev ju att den finns där.
Grundregeln är att friggebod, attefallshus mm inte får uppföras närmre än 4,5 meter från gräns. Samma gäller bygglovsbefriade komplementbyggnader. Om de uppförs närmre krävs grannmedgivande och ev bygglov, se boverkets kommentarer. I princip bör samma gälla ekonomibyggnader.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ingsplikt/bygglovbefriade-atgarder/Friggebod/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ingsplikt/bygglovbefriade-atgarder/Friggebod/
Det där är regler specifikt för friggebodar. Det här handlade inte om friggebodar.
Jag har svårt att se en så stark koppling mellan ekonomibyggnader på lantbruk och friggebodar på villatomter att man kan påstå att det står i PBL att 4,5m gäller ekonomibyggnader.
Men det är jag det.
Men det är jag det.
Jag ser det från ett annat perspektiv. Det viktiga är inte vad det är för slags byggnad utan att en byggnad eller motsvarande uppförs mindre än 4,5 meter från gräns. Det måttet tillämpas generellt, även för bygglovspliktiga byggnader. Vill man uppföra byggnad närmre än så måste man ha granngodkännande och kommunen blir involverad.
Enligt vad som sagts mig behöver radioamatörer inte ha bygglov för antennmaster som är lägre än 18 meter. En mast är ingen friggebod. Men det förefaller föga troligt att man får resa en sådan mast en meter från gränsen till grannen utan dennes godkännande. Och godkännandet bedöms av kommunen.
Jag har varit involverad i ett ärende rörande bygglov för en mobilmast. Den plats i skog vi kommit överens med operatören skulle innebära minst olägenhet fann Metria vid inmätning ligga mindre än 4,5 meter från gränsen till en obebyggd grannfastighet. Masten fick därför flyttas två meter.
Enligt vad som sagts mig behöver radioamatörer inte ha bygglov för antennmaster som är lägre än 18 meter. En mast är ingen friggebod. Men det förefaller föga troligt att man får resa en sådan mast en meter från gränsen till grannen utan dennes godkännande. Och godkännandet bedöms av kommunen.
Jag har varit involverad i ett ärende rörande bygglov för en mobilmast. Den plats i skog vi kommit överens med operatören skulle innebära minst olägenhet fann Metria vid inmätning ligga mindre än 4,5 meter från gränsen till en obebyggd grannfastighet. Masten fick därför flyttas två meter.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 918 inlägg
Jämför 9:3 PBL (ekonomibyggnader) med 9:4 och 9:4a (friggor och attefallare). Det finns ingen avståndsregel för ekonomibyggnader, men det gör det för de andra två.
Så är det onekligen men det förefaller vara en brist i lagstiftningen. Att få en stor ekonomibyggnad intill den egna gränsen är uppenbarligen en mycket större olägenhet än att få en friggebod. Regeln om 4,5 meter finns för att skydda grannen. Det borde finnas rättsfall som rör detta.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 918 inlägg
Det är sällan så med (särskilt gammal) lagstiftning att det bara blivit fel. Här tror jag inte alls att det är något misstag.
Den historiska grundregeln är att man disponerar sin egen mark. Plan- och bygglagstiftningen är undantag från det, men att få bygga ända mot gräns är inget konstigt i sig, det gör man ju exempelvis i stadsmiljö.
Ekonomibyggnadsreglerna är vidare ett gammalt undantag, där det funnits oskäligt att lägga sig i bönders byggande.
Friggebodar och attefallare är en helt annan sorts undantag, och mycket nyare. De är till för detaljplanerade villaområden.
Att tro att villaområdesreglerna genom analogitolkning skulle kunna överföras på ekonomibyggnadsreglerna håller därför inte alls. Dels är båda sakerna tydligt reglerade i sig på olika grund, dels har de som sagt helt olika bakgrund. Då är det mer troligt att man skulle komma undan med att hävda byggningabalkens krav på 1,5 aln till grannens tomt, men det skulle inte heller hålla då det inte är TS tomt byggnaden gränsar till, bara hennes fastighet.
Den historiska grundregeln är att man disponerar sin egen mark. Plan- och bygglagstiftningen är undantag från det, men att få bygga ända mot gräns är inget konstigt i sig, det gör man ju exempelvis i stadsmiljö.
Ekonomibyggnadsreglerna är vidare ett gammalt undantag, där det funnits oskäligt att lägga sig i bönders byggande.
Friggebodar och attefallare är en helt annan sorts undantag, och mycket nyare. De är till för detaljplanerade villaområden.
Att tro att villaområdesreglerna genom analogitolkning skulle kunna överföras på ekonomibyggnadsreglerna håller därför inte alls. Dels är båda sakerna tydligt reglerade i sig på olika grund, dels har de som sagt helt olika bakgrund. Då är det mer troligt att man skulle komma undan med att hävda byggningabalkens krav på 1,5 aln till grannens tomt, men det skulle inte heller hålla då det inte är TS tomt byggnaden gränsar till, bara hennes fastighet.
Jag får hålla med om ditt resonemang inklusive betydelsen av att det inte rör gräns till tomt utan till fastighet.
Telemasten för vilken Metria påpekade 4,5 metersavståndet ställs inom detaljplanerat område mot gränsen till en fastighet som inte kan bebyggas enligt plan från 1957, således inte mot en tomtgräns.
Jag har själv en 24 meter lång skiftesverkslada som vetter mot grannens tomt/fastighet. Den ersatte en äldre likadan men förfallen lada som revs. Stadsarkitekten sade att bygglov inte krävdes när den nya uppfördes 1994 eftersom den räknas som ekonomibyggnad (trots att fastigheten är taxerad som fritidsfastighet). Avståndet till grannens befintliga staket bestämdes här av lantmäteriet på grund av en nybildad servitutsväg på min mark utmed staketet till annan granne. Området är utanför plan. Bredden på servitutet sattes till 4,5 meter på grund av krav från brandkår mm. om framkomlighet men det måttet hade inget att göra med 4,5 metersavståndet för grannmedgivande enligt PBL i vissa fall.
Den granne till vilken servitutsvägen leder vill uppföra en carport. Ingen plan finns. Fråga är om grannmedgivande från ägaren till fastigheten/tomten intill krävs eftersom det inte rör sig om friggebod.
I en öländska radby i närheten har lador nyligen återuppförts där avståndet mellan två grannars lador/ladugårdar på ömse sidor om gräns är betydligt mindre än tre alnar, snarare knappt halvannan aln. På 1790-talet skriver en lantmätare i protokoll om byn att han påpekat risken för skada vid brand eftersom grannarnas ekonomibyggnader stod så nära inbördes gräns. Han noterade i protokollet med antydd sarkasm att bönderna tyckte att det hellre fick brinna än att de skulle ge upp markanvändning till förmån för granne. Byggningabalkens regel hade givit nära två meters avstånd mellan väggarna men den nämns inte. Så ser det inte ut i radbyar.
Telemasten för vilken Metria påpekade 4,5 metersavståndet ställs inom detaljplanerat område mot gränsen till en fastighet som inte kan bebyggas enligt plan från 1957, således inte mot en tomtgräns.
Jag har själv en 24 meter lång skiftesverkslada som vetter mot grannens tomt/fastighet. Den ersatte en äldre likadan men förfallen lada som revs. Stadsarkitekten sade att bygglov inte krävdes när den nya uppfördes 1994 eftersom den räknas som ekonomibyggnad (trots att fastigheten är taxerad som fritidsfastighet). Avståndet till grannens befintliga staket bestämdes här av lantmäteriet på grund av en nybildad servitutsväg på min mark utmed staketet till annan granne. Området är utanför plan. Bredden på servitutet sattes till 4,5 meter på grund av krav från brandkår mm. om framkomlighet men det måttet hade inget att göra med 4,5 metersavståndet för grannmedgivande enligt PBL i vissa fall.
Den granne till vilken servitutsvägen leder vill uppföra en carport. Ingen plan finns. Fråga är om grannmedgivande från ägaren till fastigheten/tomten intill krävs eftersom det inte rör sig om friggebod.
I en öländska radby i närheten har lador nyligen återuppförts där avståndet mellan två grannars lador/ladugårdar på ömse sidor om gräns är betydligt mindre än tre alnar, snarare knappt halvannan aln. På 1790-talet skriver en lantmätare i protokoll om byn att han påpekat risken för skada vid brand eftersom grannarnas ekonomibyggnader stod så nära inbördes gräns. Han noterade i protokollet med antydd sarkasm att bönderna tyckte att det hellre fick brinna än att de skulle ge upp markanvändning till förmån för granne. Byggningabalkens regel hade givit nära två meters avstånd mellan väggarna men den nämns inte. Så ser det inte ut i radbyar.
Redigerat:
Jag var själv förvånad men hade ingen anledning att ifrågasätta stadsarkitektens beslut. Han skickade tillbaka bygglovsritningarna med kommentaren att bygglov inte behövdes plus ett lycka till.
Lantbruk och fiske hade bedrivits på fastigheten från 1900 till 1960-talet. Den var då taxerad som lantbruk och innehöll ladugård med stall, lada, hönshus och svinstia. Allt var svårt förfallet då den sjuke, utfattige, döve och alkoholiserade tidigare ägaren inte mäktat med något underhåll de senaste femtio åren. Då jag köpte fastigheten efter hans död taxerades den om till fritidsfastighet men det är en annan sak. Dessutom är jag utlandssvensk. Ingen möjlighet till fritidsjordbruk finns. De ytterligare marker som tillhört lantbruket såldes till andra. Jag återuppförde ekonomibyggnader för arkitekturens och gårdsformationens skull med kommunens gillande.
Hade fråga varit om strandskyddsdispens hade nog kravet på verksamhet varit strikt. Men allt inom den gamla tomtgränsen (fastigheten är fyra gånger större än tomten) räknades som ianspråktagen mark och "gården" ligger utom plan och samlad bebyggelse.
Lantbruk och fiske hade bedrivits på fastigheten från 1900 till 1960-talet. Den var då taxerad som lantbruk och innehöll ladugård med stall, lada, hönshus och svinstia. Allt var svårt förfallet då den sjuke, utfattige, döve och alkoholiserade tidigare ägaren inte mäktat med något underhåll de senaste femtio åren. Då jag köpte fastigheten efter hans död taxerades den om till fritidsfastighet men det är en annan sak. Dessutom är jag utlandssvensk. Ingen möjlighet till fritidsjordbruk finns. De ytterligare marker som tillhört lantbruket såldes till andra. Jag återuppförde ekonomibyggnader för arkitekturens och gårdsformationens skull med kommunens gillande.
Hade fråga varit om strandskyddsdispens hade nog kravet på verksamhet varit strikt. Men allt inom den gamla tomtgränsen (fastigheten är fyra gånger större än tomten) räknades som ianspråktagen mark och "gården" ligger utom plan och samlad bebyggelse.
Redigerat: