elmont skrev:
Då är det bara att säkra upp till 10 A
Men är ändå en åtgärd som du får vänta på tills din elektriker har tid. Själv skulle jag kolla varenda koppling och följa alla förgrenande kablar och trådar innan jag säkrade upp.
 
Martin_B
Busig skrev:
Men är ändå en åtgärd som du får vänta på tills din elektriker har tid. Själv skulle jag kolla varenda koppling och följa alla förgrenande kablar och trådar innan jag säkrade upp.
Ja det får han fixa, det är inte akut. Vad som är akut är för mig att veta om något måste förändras för att kunna säkra upp till 10A och i så fall vad så jag kan inhandla saker imorrn.

1. Vad skall jag kolla efter vid varenda kopling och vid alla förgreningar osv. menar du? Ledararea så allt är 1,5mm?

2. De äldsta uttagen och brytarna har jag kollat, de är alla 10/250 så där är det grönt.

3. Jag mätte precis fram en teoretisk längd från central till bortesta uttag och även om jag räknar riktigt högt (alltså sjukt högt) så hamnar jag på mellan 35-40m. En mer realistisk siffra där skulle jag gissa på är 30m.

4. Något mer? Man vill ju så klart inte ha för varma ledare eller något sådant i sina väggar :D

Är det grönt så här, så är ingen gladare än mig liksom, för då är problemet ur världen och elektrikern kan göra sitt utan massa hinder och oplanerade problem :)
 
Förutom det som framkommit ovan så fanns förr (1939) en föreskrift att grupper som innehöll både belysning och uttag inte fick avsäkras högre än 6 A:
http://www.fluxio.se/forum/elhistor...ing-till-grupper-med-belysning-och-uttag.html
Denna föreskrift gällde fram till 1960.

En elektriker skulle gissningsvis kontrollera följande innan h*n säkrar upp:
- minst 1.5 mm2
- alla kopplingspunkter (överkurs)
- om rören passerar onormalt varma ställen (överkurs)
- att alla installationsapparater är godkända för 10 A.
- mäter kortslutningsströmmen längst bort på gruppen.

Din egenkontroller lutar starkt åt att det går bra att säkra upp.:)
 
  • Gilla
Nalleman64
  • Laddar…
Martin_B
Bo.Siltberg skrev:
En elektriker skulle gissningsvis kontrollera följande innan h*n säkrar upp:
- minst 1.5 mm2
- alla kopplingspunkter (överkurs)
- om rören passerar onormalt varma ställen (överkurs)
- att alla installationsapparater är godkända för 10 A.
- mäter kortslutningsströmmen längst bort på gruppen.

Din egenkontroller lutar starkt åt att det går bra att säkra upp.:)
1. minst 1.5 mm2 = tror jag har lyft på nästan vartenda doslock och hittils har jag enbart sett 1,5mm ledare, av samma typ i hela gruppen. Kan dock gå ännu djupare och riktigt finkamma visserligen.
2. alla kopplingspunkter (överkurs) = kan ju ta mig en titt för att bli 100% övertygad :)
3. om rören passerar onormalt varma ställen (överkurs) = matning från centralen går i 15,2mm rör som iofs ligger någolunda nära murstocken och en del varmvattenledningar. Nu blir dock murstocken aldrig riktigt varm då vi mest myseldar, plus att andra grupper går exakt samma väg - de är avsäkrade med 10A.
4. att alla installationsapparater är godkända för 10 A. = Nu har jag kollat den äldsta typen av både uttag och brytare och de är godkända upp till 10A 250V, men för att vara riktigt rigorös kan jag likväl gå igenom hela köret. Sova får jag göra en annan natt :D


5. mäter kortslutningsströmmen längst bort på gruppen. = Nu till det RIKTIGT intressanta. Hur gör jag detta? :) Har vanlig multimeter hemma.
 
Mikael_L
Martin_B skrev:
5. mäter kortslutningsströmmen längst bort på gruppen. = Nu till det RIKTIGT intressanta. Hur gör jag detta? :) Har vanlig multimeter hemma.
En elektriker använder väl troligen en installationstestare, och i brist på sådan någon slags slingimpedansmätare. I vilket fall dyra specialinstrumet (7000:- +) .

Alltför många småjobb blir inte alls testade pga:
brist på sådana instrument i firman,
lathet hos elektrikern,
ingen lust att lägga extra tid och därmed fakturera kunden mer,
osäkerhet över hur instrumentet används m.m.

Ett sätt att göra det själv är att mäta den matande impedansen mha av spänningsfall.
Anslut en resistiv last med känd effekt, t.ex. en vattenkokare.
Mät spänningen med denna last på resp av.

Fråga på forumet vad det du mäter betyder, så får du hjälp.
 
Martin_B
Mikael_L skrev:
Ett sätt att göra det själv är att mäta den matande impedansen mha av spänningsfall.
Anslut en resistiv last med känd effekt, t.ex. en vattenkokare.
Mät spänningen med denna last på resp av.

Fråga på forumet vad det du mäter betyder, så får du hjälp.
Se där ja, tackar tackar :). Men då gör jag som så att jag först mäter vad vattenkokaren förbrukar med en effektmätare som jag har. Tror den mäter upp till 4kW så det klarar sig där. Sen har jag ju exakt effektförbrukning för apparaten. Sedan mäter jag spänningsfallet som du beskriver.

Hoppas någon kunnig har formel till att räkna ut allt sen :)
 
Martin_B
Mikael,

Kom tänka på en grej. Får det vara någon annan belastning på gruppen jag mäter på? Eller har det ingen betydelse? Rent spontant känns det som att det inte borde ha betydelse då jag ju mäter spänningsfallet med och utan apparaten vars effekt allt skall beräknas på.

För övrigt såg jag att effektmätarn jag har även mäter spänning och ström. Då behöver jag väl knappt mäta med multimetern kanske, då effektmetern visar både vad apparaten förbrukar och spänningen med apparaten på ... samt med apparaten avstängd så klart. Eller måste det bli siffror med tiondelar?
 
Martin_B
Ok, mätningen är klar!

Stängde av allt på gruppen jag mätte på, förutom ett par glödlampor så jag såg vad jag gjorde. Gick bort till det bortersta uttaget som fanns (uttaget är verkligen längst bort på hela slingan, finns ingen strömbrytare eller lamputtag eller något efter), och kopplade in effektmetern.
Jag använde effektmetern istället då den ju var så smidig. Jämförde mätvärden mellan den och multimetern och de var faktiskt i princip indentiska.

Här följer siffrorna.

Obelastat: 226-227 V

Belastat: 214-215 V
Belastning: 2150-2160 W

Effektmetern mäter även strömförbrukning och den mätte upp: 9,95A (fast det är iofs enkelt att räkna ut själv med hjälp av spänning och effekt)

Maxvärden som effektmetern registrerade var: 2222 W och 10,10 A om det har någon betydelse.

Så hur gör man nu med dessa siffor? Hur räknar man ut impedans osv? :)

PS. Det är ju lite lustigt att jag kunde mäta och köra såpass länge på nära 2,2kW (kanske 3 minuter) utan att säkringen gick. Var ju uppe i 10,1A på en 6A säkring hehe. Fast det kanske är normalt? DS.
 
Redigerat:
Att säkringen inte löser ut på den relativt korta tiden är inte konstigt alls, helt normalt, speciellt för en diazed!

Din impedans blir (226,5 - 214,5)/10 = 1,2 ohm.

Sen om det värdet är okej eller inte får någon annan svara på, jag skulle tro att det är fullt tillräckligt.
 
Mikael_L
1,2 ohm. Ja. (ifall jag inte har hjärnsläpp nu :))

Då är (kanske) frågan vad som är förimpedans och vad som är gruppledningens impedans.

Jag satt och lekte lite med krillew's eldim
http://www.byggahus.se/forum/el/143177-program-utlosningsvillkor.html

Och gruppledningen var enligt TS ganska lång, t.ex. 20 meter ger ca 0,5 ohm.
Det betyder att Zföre troligen inte är sämre än 0,7 ohm.

Jag upptäckte att eldim saknar 6A diazed.
Men med Zföre=0,7 ohm så verkar upp till 71meter gruppledning klara utlösningsvillkoret även med 10A diazed.

Så min lekmannamässiga slutsats är att det i beaktande av utlösningsvillkoret är OK att avsäkra gruppen med 10A diazed.
Andra ev begränsande faktorer tar jag inte hänsyn till i detta.

Eldim ger också vid handen att 10A automatsäkring med B-karaktäristik bör gå utmärkt, och troligen även 10A C-kar.
 
Håller med föregånde talare.
 
Och nu lutar det åt att elektrikern ej ska göra det jobbet? :)
 
Mikael_L
Det kanske känns så, det kanske har känts så rätt länge.

Men jag tror inte att lite hjälp och åsikter från forumet har förändrat eventuella avsikter i det avseendet.
Däremot har det kanske flutit in lite info som i slutänden går något, någonstans lite mer säkert.

Bara sådär högst filosofiskt funderat då. :)
 
Det enda vi bör tillägga är en uppmaning att dra passkontakten ordentligt (med riktigt verktyg, de kostar några tior) utan att för den sakens skull spräcka porslinet. Det finns nämligen inget tråkigare än när det går varmt pga glapp!

Dessutom är väl forumets samlade mening att man får byta t ex trasig passkontakt till samma eller lägre, så att säkra upp till 10A efter okulär inspektion samt mätning får väl ändå räknas till avdelningen högst blygsamma hemmapul. (Vi pratar inte direkt centralbyte med omfattande utbyggnad här. :))
 
Kortslutningsströmmen kan helt enkelt räknas ut som U / R. Men man ska också ta hänsyn till att kablarna kan vara varma när kortslutningen inträffar, plus att nätet är nedlastat just då (lägre spänning). Så en säkerhetsfaktor på 1.5 kan användas:

Ik = 230 / (1.2 * 1.5) = 127 A

Nu behöver man bara veta hur mycket ström en viss typ av säkring kräver för att lösa tillräckligt snabbt. :x En 10 A diazed gL/gG behöver 82 A så det finns marginal. Med JFB blir marginalen ännu större.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.