Att vara medveten om risker är viktigt men att något skulle spricka vid 1 bar i en värmeinstalation är försumbart. Tänk tank till en lufttryckskompressor som utsätts för kondens och rostar invändigt, den tanken har 8-10 bar i tryck.
Appropå det här med tryckluft...det flimrade förbi en intressant film på nätet som jag förmodligen aldrig hittar igen, men den visade en gammal väghyvel som passerar sakta förbi en liten personbil samtidigt som höger bakdäck punkteras. Tänk gammalt däck där hela däcksidan spricker och öppnar sig. Däcket håller normalt runt 7-8 bar skulle jag tro. Det punkterade däcket blåser komprimerad luft in i hjulhuset vänster fram på personbilen varvid hela motorhuven exploderar, hela fronten med framskärmar blir deformerade. Baserat på liknande händelse i liten skala där jag blåst in tryckluft i ett inte tätt utrymme så skulle jag gissa att motorhuven utsattes för ett tryck på högst 1-2bar när luftströmmen tappat kraft efter vägen.
Luft väger 1,3kg per kubikmeter vid normaltryck. 13kg vid 10bar och tryckvågen färdas med hastigheten 1224 km/h när nått brister.
Det är en rejäl käftsmäll om man står ivägen.
Luft väger 1,3kg per kubikmeter vid normaltryck. 13kg vid 10bar och tryckvågen färdas med hastigheten 1224 km/h när nått brister.
Det är en rejäl käftsmäll om man står ivägen.
Jag har läst hos många trovärdiga källor (bl a Ahlsell, Kuntze och HGF) att EPDM har dålig tålighet mot mineraloljor och bensin.S sallad skrev:
Jag har ingen aning om hur känsligt det är och någon sådan information hittar jag inte. Det kan kanske vara så att det inte är ett praktiskt problem om koncentratinoen är låg eller så är det ett problem då också, vem vet?
Jag undviker att ta risker som är enkla att undvika. EPDM kan finnas i exempelvis ventiler och gummiblåsan i expansionskärlet.
Fördelar och nackdelar. Om jag hade fyllt med vatten hade jag fått tömma väldigt mycket, och som i detta fallet fylla upp igen.. egen brunn med allt vad det innebär. Jag är väldigt medveten om vad komprimerad luft kan göra men tack för omtanken! Hade också den tanken att det kanske skulle självläka men vill inte chansa.R roke skrev:
Jag började på 0,67 bar i hela systemet och hittade en liten koppling jag missat plus en halvt åtdragen klämkoppling. Efter att dessa var åtgärdade stängde jag all ventiler ut mot resten av systemet och koncentrerade mig på själva pannan vilken inte har så stor volym. Vid normal eldning kommer ju pannan upp i 1 bar utan vidare så är det ju inget problem om inget är väldigt trasigt...B Bjober skrev:
En snabbanalys av delarna visar att jag har linat väldigt bra, jämnt och fint övre hela gängan och ordentligt draget.
Det enda direkta felet jag kan hitta är att gängan ser lite kvaddad ut på t-röret som följde med pannan.
Röd = tillplattad gänga
Grön = frisk gänga
Om detta verkligen skulle kunna leda till en pysläcka har jag inte tillräcklig erfarenhet av men jag fixar en ny bit så får vi se.
Det enda direkta felet jag kan hitta är att gängan ser lite kvaddad ut på t-röret som följde med pannan.
Röd = tillplattad gänga
Grön = frisk gänga
Om detta verkligen skulle kunna leda till en pysläcka har jag inte tillräcklig erfarenhet av men jag fixar en ny bit så får vi se.
Raspa gängern a med ett bågfilsblad, inget att vara rädd för. Lina från början lite tunt mot sexkanten, gå mot början igen. Sen lägga på lite grövre mot slutet. Dessa auducerade är koninska och linet verkar inget bra i början. Se till att det blir som en svulst med lin på slutet, då kommer linet att klämmas till, klart beror på långt in man kan dra bussningen
Förstår vad du menar, jag har gjort många kopplingar med lin. Det var bra grepp på linet när jag gjorde om och fick in riktigt ordentligt men det är som att det smiter ut nånstans oavsett hur bra man tätar. Har Loctite-guck som jag kan täta med men i detta fallet känns lin bättre. Jag skaffar nya bitar och hoppas att det blir tätt.J jonaserik skrev:
¨Jag tycker att du tänker rätt som byter både T-rör och bussning med tanke på hur mycket arbete det blir att envisas med att prova sig fram.
Bra att du kommit till mål med din anläggning. Hoppas det kommer funka finemang för dig!
Med en långvarig erfarenhet från tryckkärls- och pannbranschen kan jag rekommendera alla som funderar på dylika system att:
* Försöka ladda ner alternativt skrapa fram en papperskopia av "Varm- och hetvattenanvisningar 1993 samt tilläggskompendiet för Fastbränsleeldning 1993 (dit ved etc hör). Det är utomordentligt bra kompendier som tidigare innan de nya besiktningsföreskrifterna styrde utrustning + delvis kontroll och besiktning av pannanläggningar i Sverige. Här tar man på ett ganska lättförståeligt sätt upp lämpliga säkerhetssystem för olika pannanläggningar.
VVA 1993 som fåordigt beskrivs ovan räknas fortfarande till "god teknisk praxis" i Sverige och används ännu professionellt för kontroll av framförallt varmvattenpannor med avsäkringstemp 110 grC eller lägre.
Visserligen gäller ovanstående OFTA större anläggningar men principen / vad man bör skydda sig mot är densamma. Temp, tryck, brist på cirkulation, yttre händelser som kan påverka pann- / personsäkerheten på ett negativt sätt.
* Egentligen bör man inte vara så otroligt säker att en nödkylningsventil av modell SYR (med flera) gör sitt jobb, åtminstone inte förlita sig på det. Nödkylningen behövs oftast skarpt under strömavbrott, men då saknar åtminstone den med egen brunn ganska kvickt vatten.
* För att vara säker att det öppna kärlet har erforderlig avblåsningskapacitet behöver / bör man egentligen räkna på avblåsningskapaciteten för expansionsledningen och ta panneffekt, ledningens antal böjar och inbördes rörleningslängder mm i beaktande.
* Finns minsta risk för frysning av expansionsledningen till / + utloppen från det öppna kärlet ska man komplettera med en säkerhetsventil på stigarledningen upp till kärlet för att hindra sprängning. Öppningstryck ska vara mindre / lika med det lägsta PS (designtryck) delen i anläggningen med lägst konstruktionsdata har.
För övrigt instämmer jag med de som påtalat att en tryckprovning med komprimerad gas (luft i vanligt förekommande fall) inte är att rekommendera om annat går utföra. En täthetsprovning med 0.2 bar är mindre farligt men vatten är oftast att föredra om det bara är möjligt.
MVH
Med en långvarig erfarenhet från tryckkärls- och pannbranschen kan jag rekommendera alla som funderar på dylika system att:
* Försöka ladda ner alternativt skrapa fram en papperskopia av "Varm- och hetvattenanvisningar 1993 samt tilläggskompendiet för Fastbränsleeldning 1993 (dit ved etc hör). Det är utomordentligt bra kompendier som tidigare innan de nya besiktningsföreskrifterna styrde utrustning + delvis kontroll och besiktning av pannanläggningar i Sverige. Här tar man på ett ganska lättförståeligt sätt upp lämpliga säkerhetssystem för olika pannanläggningar.
VVA 1993 som fåordigt beskrivs ovan räknas fortfarande till "god teknisk praxis" i Sverige och används ännu professionellt för kontroll av framförallt varmvattenpannor med avsäkringstemp 110 grC eller lägre.
Visserligen gäller ovanstående OFTA större anläggningar men principen / vad man bör skydda sig mot är densamma. Temp, tryck, brist på cirkulation, yttre händelser som kan påverka pann- / personsäkerheten på ett negativt sätt.
* Egentligen bör man inte vara så otroligt säker att en nödkylningsventil av modell SYR (med flera) gör sitt jobb, åtminstone inte förlita sig på det. Nödkylningen behövs oftast skarpt under strömavbrott, men då saknar åtminstone den med egen brunn ganska kvickt vatten.
* För att vara säker att det öppna kärlet har erforderlig avblåsningskapacitet behöver / bör man egentligen räkna på avblåsningskapaciteten för expansionsledningen och ta panneffekt, ledningens antal böjar och inbördes rörleningslängder mm i beaktande.
* Finns minsta risk för frysning av expansionsledningen till / + utloppen från det öppna kärlet ska man komplettera med en säkerhetsventil på stigarledningen upp till kärlet för att hindra sprängning. Öppningstryck ska vara mindre / lika med det lägsta PS (designtryck) delen i anläggningen med lägst konstruktionsdata har.
För övrigt instämmer jag med de som påtalat att en tryckprovning med komprimerad gas (luft i vanligt förekommande fall) inte är att rekommendera om annat går utföra. En täthetsprovning med 0.2 bar är mindre farligt men vatten är oftast att föredra om det bara är möjligt.
MVH
Redigerat: