Ja nu blev det sån där svår matte, så nu ger jag upp. 
Hur skulle det gå till, ja skulle det vara nån form av krav så får vi ju utgå ifrån att den som har hallen gör det svårt som möjligt?K karlmb skrev:
Tyckte denna var rätt bra, tydlig, missat den innan men borde vara relevant för diskussionerna här: https://www.uniper.energy/sverige/nyheter/daerfoer-startades-karlshamnsverket-i-september/
Det tycker jag inte. Reportern spelar dum eller är väldigt okunnig. Kraftverksrepresentanten lossas att de tvingas köra. Jag tycker inte att det där ger en rättvisande bild.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 724 inlägg
För dom av er som spelar Twitter är här en lång tråd med teoretiserande av hur EUs största elmarknader kortsiktigt kan rädda sig från den situation man försatt sig i.
Det är dock ingen diskussion om vind- kontra kärnkraft, utan bl.a. krassa beräkningar om hur man ens kan transportera så mycket kol som nu behövs för att ersätta gasen.
Det är definitivt kärnkraftspropaganda, men på en hög nivå.
Det är dock ingen diskussion om vind- kontra kärnkraft, utan bl.a. krassa beräkningar om hur man ens kan transportera så mycket kol som nu behövs för att ersätta gasen.
Det är definitivt kärnkraftspropaganda, men på en hög nivå.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 327 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 327 inlägg
Imorgon om du bor i Sundsvall måste du flytta till Luleå för att fortsätta ha lågt elpris. (Tydligen underhållsarbete som begränsar överföringen SE1->SE2.)
Allvetare
· Östergötland
· 4 255 inlägg
Återigen så pratar du om ekonomi som jämförelsetal. Det finns så oerhört mycket ekonomiska faktorer så påverkar priset oavsett hur effektivt, bra, hållbart m.m. ett kraftverk är att det blir svårt att utvärdera. Om dessa vore konstanta vore det väl en sak men många är inte det. Ökar verkningsgraden på vindkraftverken om det blir krig? om Putin stänger av gaskranen? Om vi subventionerar byggande?harka skrev:
Vindkraftbyggande i Sverige är lite som "miljödieslarna" i början av 2010-talet. Man bygger/säljer det som låter bra och skapar ekonomiska förutsättningar och hype för detta. Lite som en självuppfyllande profesia.
Återigen, som iofs ligger i tiden, tänker man energimässigt oerhört kortsiktigt.
Så du menar att bara för att det blev för komplicerat så är det inte värt att räkna på? Ett konstigt förhållningssätt. Istället ska men räkna med en metod där vi får in massa påverkan från saker som inte överhuvudtaget har med hur effektivt/hållbart ett kraftverk är, t.ex. energimarknaden i europa, krig i ukraina, politiska incitament m.m.
Ekonomin i sig är i ständig fluktation och enormt känslig för marknadskrafter och politik. Energi är en världskonstant som hur gärna vi ej vill, inte kan ändra på. Vilken tycker du lämpar sig bästa att basera sin kalkyl på? Parametrar som är i ständig risk för kraftiga förändringar skapade av människans godtycklighet, eller en fysikalisk konstant?
Ja det är ju kanon att man skulle kunna återanvända samma fundament i detta fall. Men det är inget jag skulle ta för givet nästa gång om 20år.
Visst har det skett en enorm utveckling för vindkraftverk. Problemet är dock att den inte kommer fortsätta i samma takt. Vi närmar oss nämligen den teoretiska maximala verkningsgraden för vindkraft om 57%. Vi är idag uppe i runt 40-50%. D.v.s om vi ska ta ut mer kraft av våra vindkraftverk i fortsättning så behöver de bli fler eller större. Det vill säga att i framtiden kommer det troligtvis inte bli optimalt att återanvända gamla fundament. M.a.o så kommer det gå åt ännu mer betong och ännu mer stål...
Beträffande återvinningsgraden så säger den ju just bara att saker GÅR att återanvända. Inte att det är lätt, inte att det är lönsamt och inte att det görs. Om du kikar i energimyndighetens rapport som jag länkade till så kan man läsa om metoder där man t.ex. gör byggelement av vindkraftverkens vingar, men att det råder en ganska stor tveksamhet kring lönsamheten/möjligheterna. Det är också det jag hittar när jag läser om återvinning av vindkraftverk generellt. Det finns metoder och processer för detta men dessa är komplicerade, energikrävande och därigenom rätt olönsamma. Det sker med andra ord inte alls i den omfattning som skulle behövas.
25% anser jag är en väsentlig skillnad. På det kan vi lägga till energi- och utsläppen att bygga infrastruktur och transportera detta till tusentals olika platser istället för 1.
På det tror jag inte att man var 20:e år byter ut allt ovanför betongen i Olkiluoto 3, d.v.s. det är inte till skillnad från ett vindkraftverk uttjänt då utan kan tuffa på ett bra tag till. Då sparar vi återigen bortforsling och av 264 240ton vindkraftverk samt ditforsling av ytterligare 264 240ton vindkraftverk. Man kan ju också undra om det är med i deras beräknade CO2e utsläpp...
om EROI (Energy Return on Investment)S Styrman_jansson skrev:
i bedömningar utav olika sätt att framställa el förespråkar du att man ska utgå från EROI – alltså kvoten mellan utvunnen och tillförd energi – och verkar mena att det skulle bygga på någon fysikalisk konstant och att det är överordnat ekonomiska övervägningar, men så kan det inte vara
EROI är till att börja med inte någon fysikalisk konstant, där det går att sätta X för uran, Y för vind och Z för sol – utan beror på allehanda kringkomponenter (hur många komponenter finns det i ett kärnkraftverk?) och framställningsprocesser; om man bygger anläggningar med betong eller bly; om man bygger med trä eller stål; om man bygger med kristallint kisel eller perovskit; och så vidare
låt oss jämföra tre hypotetiska energikällor:
– den ena har ett energiutbyte på 100 gånger, men det kostar 50 miljarder att bygga och driva kraftverk för att elförsörja Östergötland med el i femtio år, och miljöpåverkan är betydande
– den andra har ett energiutbyte på 30 gånger, men det kostar 10 miljarder att bygga och driva kraftverken och miljöpåverkan är liten
– den tredje har ett energiutbyte på 300 gånger, men det kostar 100 miljarder att bygga och driva kraftverken och miljöpåverkan är stor
jag tolkar din inställning som att du förespråkar det tredje alternativet, därför att "den fysikaliska konstanten" är störst
nej, det räcker inte med någon "fysikalisk konstant" för att välja energikälla utan det är andra saker som spelar in – primärt ekonomi (som bland annat inkluderar alla kringkostnader för att omvandla olika energibärare till elektricitet) och miljökonsekvenser
i ditt första EROI-inlägg skrev du att EROI för kärnkraft var 36 (baserat på en artikel från 2013) och sedan 75 (baserat på ett debattinlägg i SvD 2020 från ett antal pensionerade professorer och företagsledare), medan vindkraften endast skulle ge 4 gånger sådden – dagen efter länkar du till Energimyndighetens rapport från 2021 som uppger ...vindkraftverket kommer att producera el motsvarande mellan 20 och 100 gånger mer än insatsenergin... jamen, du pekar alltså på uppgifter som säger att vindkraften kan ha EROI-tal som är långt större kärnkraften
så vad är det för kraftproduktion som du tycker är bäst i så fall?
kan gamla fundament till vindkraftverk återanvändas?
med mina lekmannakunskaper är de knappast otjänliga och om de duger till nya verk beror väl på om ersättningsverken är ungefär liknande i storlek (höjd = vridmomentskrafter på fundamentet)
kanske är det inte helt troligt att ny vindkraft på land kommer bli så väsentligt mycket högre än vad som byggs idag – i alla fall inte på alla platser, och möjligen kan man förbättra/förstärka fundamenten för att anpassa dessa till andra överbyggnader
vi brukar inte avfärda andra betongkonstruktioner som uttjänta och dags för rivning efter 20-30 år (kärnkraftverk, hyreshus, fabriker, broar...)
du pekar på problemen med att återställa efter alla vindkraftverk, visst kan det vara så, men det år inte okomplicerat att riva kärnkraft heller
för de två reaktorerna i Barsebäck som stängdes 1999 respektive 2005 står det mesta av betongen kvar och kommer rivas först under 2030-talet, alltså trettio år efter avslutad produktion, varav cirka 11000 ton betong antas vara radioaktiv (plus ytterligare 26000 ton annat radioaktivt avfall)
CO2e-avtryck
jag vet inte hur vindkraftbolagen har räknat ut CO2e, och jag tycker det är helt i sin ordning att ifrågasätta allehanda uppgifter
jag skulle rimligen anta att de angivna CO2e-värdena för vindkraft (liksom andra produkter) avser hela livscykeln, vad som händer därefter – om det ska dit nya verk eller någon annan energiform tar vid – belastar givetvis nästa generations CO2e-beräkningar, det är inget konstigt i det (motsatsen vore orimlig), medan du misstänkliggör att just vindkraften fuskar i beräkningarna – du har väl inte fördomar eller förutfattade meningar?