212 263 läst · 2 001 svar
212k läst
2,0k svar
Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?
Hej JohannesJohannes Carlsson skrev:Den stora frågan är väl egentligen vad behöver man VERKLIGEN?
Vatten och att hålla sig varm är allt som behövs för att klara sig en vecka. Och kan man sova ute i tält i -20 en vecka utan större problem ska det inte vara svårt i ett hus även om det saknas kamin. Visst, det kanske inte är så kul men det går.
En vedspis hade faktiskt varit rätt trevligt ändå
Intressant inlägg, som jag nog inte begriper!
För de som varit med om militärtjänst och levt friluftsliv på vintern är det väl inte ovanligt att man prövat sova på platser där det varit -20 grader och utan kamin.
Men. Hur många av de som skriver inlägg här och läser det andra skriver bor i bostäder utan rinnande vatten i kök och toalett?
Även om du själv kan sova i -20 grader så fryser vatten runt nollstrecket. Få hus är idag byggda så att man lätt kan tömma vattensystemet vid kyla och gör man inte det fryser ledningarna sönder.
”30 minusgrader och ingen ström (PUBLICERAD 25 JANUARI 2014) De boende i byarna Vittangi, Lainio och Kuoksu har -30 grader utomhus och stora problem med strömavbrott. Nu har flera hus frusit sönder och skadorna är enorma. Carina Henriksson har två hus som båda frusit sönder. En morgon vaknade hon av att innertaket föll ner. – Det har varit helt otroligt fruktansvärt bedrövligt, säger hon till SVT:s Nordnytt. Elementen har frusit, vattnet har frusit. Hon har ingen toalett, ingen dusch, ingen värme och ett barn på 3,5 år hemma mitt i röran. – Jag har en vedspis i köket så jag får ställa in sängen där så att jag kan elda under nätterna, säger hon. – Tänk om vi hade sovit på nedervåningen när taket föll? Och hur lätt är det att göra välling utan vatten eller el, säger hon upprört.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/30-minusgrader-och-ingen-strom
Fryser vattenledningar sönder kan skadorna bli stora och det är inte säkert att försäkringar täcker kostnaderna för skadorna.
Har jag missförstått ditt inlägg?
Det går ju att ha olika angreppspunkter för hur förberedd man är. Den ena extremen är helautomatisk reservkraft som startar när elavbrottet kommer och kan försörja hela huset som normalt. Den andra extremen är att det räcker med att man överlever. Jag tycker att det kan vara klokt att placera sig någonstans i mitten. Och följaktligen aktivt försöka undvika att saker går sönder så att man behöver bråka med försäkringsbolaget.C cpalm skrev:
Håller med, men vad jag försöker säga är att man talar om allmän krisberedskap måste man börja med det allra mest grundläggande för sin överlevnad och sedan kan man arbeta sig uppåt till valfri nivå.A Avemo skrev:
Om man hamnar i en situation där man blir tvungen att övernatta i -20 grader inomhus kan jag garantera att man inte går och funderar på vad försäkringsbolaget kommer att säga.
Hej cpalmC cpalm skrev:
Gäller det ”liv eller död” så kan jag acceptera sönderfrusna vattenledningar?
Men, när jag som trådskapare inledningsvis skrev, ”Myndigheterna förväntar sig att många av oss skall klara av allvarliga samhällsstörningar” så avsåg jag med ”klara av” att vi kunde skydda personer och egendom från allvarliga skador.
Jag avsåg inte att vi skulle redovisa var gränser går, för var och en, i vad vi kan acceptera för att klara ”liv eller död”.
Det känns då, som hela meningen med att jag skapade tråden försvinner.
Det ämnet borde, de som vill, kunna diskuteras på en ny tråd.
Jag avsåg även att vi här, inte skulle diskutera hur vi gör för att klara av det som kan hänföras till ”zombieapokalypsspåret”?
Hej lnilssonlnilsson skrev:Det är ingen dumma idéer egentligen.
Jag ställde frågan här på på forumet om att lägga på en kondensator och någon räknade ut att den effekten man skulle kunna få inte räckte till på långa vägar (för att få tillräckligt med vattentryck). Det blir ju så mycket mindre effekt på enfas.
Återstår då idén med frekvensomformare, det har jag inte utrett men det kanske skulle kunna fungera. Pumpen kräver inte så mycket ström. Frågan är om priset för en frekvensomformare + enfas elverk blir billigare än trefas elverk.
En trefas asynkronmotor (vanlig trefasmotor) som drivs med 400 V huvudspänning i normalfallet kan inte kopplas om för att matas på enfas (med kondensator) i Y-kopplat läge. Spänningen blir då för låg och den blir storleksordningen 3 ggr svagare.
För att man skall försöka koppla en trefasmotor på enfas (med kondensator) då måste den vara avsedd för (enfas) 230 V i Y-kopplat läge.
Dessutom, även om spänningen skulle stämma, så försvagas dessutom en motor om man försöker skapa en (dålig) trefasspänning genom att koppla in en kondensator till en fas i en vanlig trefasmotor.
Dessutom, att driva en trefasmotor försedd med kondensator med frekvensomriktare är nog inte lämpligt. Frekvensomriktaren gillar nog inte den ”konstigt osymmetriska” lasten (motorn) och motorn gillar nog inte eventuella övertoner och switchfrekvenser då det t.ex. finns risk att seriekretsen (kondensator - induktans) kan hamna i resonans. Utan att mäta och beräkna vet jag inte om man kan rekommendera kombinationen.
Är motorn avsedd för 400 V huvudspänning i Y-koppling så kan du försöka D-koppla den och driva den med en frekvensomriktare som matas med enfas och som levererar trefas till trefasmotorn.
Redigerat:
Om man förbereder sig tillräckligt på ett strömavbrott så behöver man inte hamna i situationen att övernatta i -20º inomhus. Då kan man unna sig lyxen att fundera på om försäkringsbolaget täcker eventuella skador. Och just de förberedelserna är vad tråden handlar om.C cpalm skrev:
Började mer och mer att intressera mig för denna fråga i och med pandemin; rationellt eller ej.
Min konklusion är att största bekymret är att bränsle till ev reservkraftsgenerator har kort hållbarhetstid. Jag skulle utan tvekan kunna lägga 15 papp på att investera i et hyggligt aggregat. Det kan få stå i källaren och ta plats. Problemet blir att man ständigt måste rotera bränslelagret. Det vet jag att jag är för lat för att göra i längden
Min konklusion är att största bekymret är att bränsle till ev reservkraftsgenerator har kort hållbarhetstid. Jag skulle utan tvekan kunna lägga 15 papp på att investera i et hyggligt aggregat. Det kan få stå i källaren och ta plats. Problemet blir att man ständigt måste rotera bränslelagret. Det vet jag att jag är för lat för att göra i längden
Hej DaaaaanielD Daaaaaniel skrev:Började mer och mer att intressera mig för denna fråga i och med pandemin; rationellt eller ej.
Min konklusion är att största bekymret är att bränsle till ev reservkraftsgenerator har kort hållbarhetstid. Jag skulle utan tvekan kunna lägga 15 papp på att investera i et hyggligt aggregat. Det kan få stå i källaren och ta plats. Problemet blir att man ständigt måste rotera bränslelagret. Det vet jag att jag är för lat för att göra i längden
Bränslet är en av de frågor som jag ställer i denna tråd. En viktig fråga jag gärna vill veta hur andra löser.
Jag använder “Aspen alkylatbensin” i min gräsklippare och omsätter där 5 eller 10 liter per år.
I inlägg #58 har jag börjat beräkna elanvändning vid ”Plan B” (en veckas strömavbrott). Just nu ser det ut som att man, i mitt exempel, kan klara sig med 28 liter “Aspen alkylatbensin” i en vecka.
Så här skriver Lantbruksnytt om ” Praktiskt bränsle” (Aspen alkylatbensin); “Det tack vare att alkylatbensin har en hållbarhet på upp till fem år.”
https://lantbruksnytt.se/praktiskt-bransle/
Hur gör ni andra?
Solceller och växelriktare med batterilösning, överlägset alla historiska generatorlösningar.
Det är sant att man får väldigt lite sol på vintern men även nu i januari har vi haft 4 kWh/dygn i snitt på vår 11 kWp-anläggning (ca 60 kvm). 4 kWh räcker långt om man ger sig fan på att snåla. Minimal belysning, laddning dator/mobil, internetanslutning, 2-3 kyl/frysar går det alldeles utmärkt till. Så, då var elbehovet tillgodosett.
Återstår värme och vatten.
Värmen sköter man bäst med lokaleldstäder. Ja, pyssligt men garanterat apokalypssäkert på alla sätt. Även matlagning kan skötas med sådan, på vedspis. Förutsättningen för detta är en planering med ett fyllt vedförråd. Vattenpumpen kan vara ett aber för många, kan man ha en enfaspump så är mycket vunnet, enklare så. Själv har vi möjlighet att hämta vatten med hinkar från brunnen om det skulle vara så.
Bil och elcyklar laddar vi naturligtvis med solelen också. Blir inte många mil med bil i januari, klart, men det är i stort sett dec-jan som är de riktiga krismånaderna för en solcellsanläggning. Resten av året är från ganska okej till vanvettigt överflöd.
Det är sant att man får väldigt lite sol på vintern men även nu i januari har vi haft 4 kWh/dygn i snitt på vår 11 kWp-anläggning (ca 60 kvm). 4 kWh räcker långt om man ger sig fan på att snåla. Minimal belysning, laddning dator/mobil, internetanslutning, 2-3 kyl/frysar går det alldeles utmärkt till. Så, då var elbehovet tillgodosett.
Återstår värme och vatten.
Värmen sköter man bäst med lokaleldstäder. Ja, pyssligt men garanterat apokalypssäkert på alla sätt. Även matlagning kan skötas med sådan, på vedspis. Förutsättningen för detta är en planering med ett fyllt vedförråd. Vattenpumpen kan vara ett aber för många, kan man ha en enfaspump så är mycket vunnet, enklare så. Själv har vi möjlighet att hämta vatten med hinkar från brunnen om det skulle vara så.
Bil och elcyklar laddar vi naturligtvis med solelen också. Blir inte många mil med bil i januari, klart, men det är i stort sett dec-jan som är de riktiga krismånaderna för en solcellsanläggning. Resten av året är från ganska okej till vanvettigt överflöd.
Ja, visst kan man få el från en solcellsanläggning även på vintern. Hur fungerar din anläggning när externt nät faller bort? Är den förberedd för ödrift tro? Det är inte särskilt vanligt nämligen.
Har man beaktat det och har en rejäl batteribank är det förstås bra. Då måste man också ha något sätt att bränna överskottet på sommaren men i värsta fall får man väl köra ett värmeelement på gården eller något.
Har man beaktat det och har en rejäl batteribank är det förstås bra. Då måste man också ha något sätt att bränna överskottet på sommaren men i värsta fall får man väl köra ett värmeelement på gården eller något.
Köp ett aggreagat som har samma bränsle som i din bil.D Daaaaaniel skrev:Började mer och mer att intressera mig för denna fråga i och med pandemin; rationellt eller ej.
Min konklusion är att största bekymret är att bränsle till ev reservkraftsgenerator har kort hållbarhetstid. Jag skulle utan tvekan kunna lägga 15 papp på att investera i et hyggligt aggregat. Det kan få stå i källaren och ta plats. Problemet blir att man ständigt måste rotera bränslelagret. Det vet jag att jag är för lat för att göra i längden
Annars får man väl inse att man får köra iväg till ett område med el och fylla upp dunkar.
Gäller det bensin så går motorerna fint även på gammal soppa bara man får igång de. De lättflyktiga kolvätena ångar av efter nåt år.
Löses med startgas.
Ödrift är ovanligt men det finns numera en del anläggningar med ödrift samt det börjar komma växelriktare som fungerar med ö-drift "out of the box" där man kan förbruka solelen direkt. De är knappast dyrare än växelriktare utan denna funktion.tommib skrev:Ja, visst kan man få el från en solcellsanläggning även på vintern. Hur fungerar din anläggning när externt nät faller bort? Är den förberedd för ödrift tro? Det är inte särskilt vanligt nämligen.
Har man beaktat det och har en rejäl batteribank är det förstås bra. Då måste man också ha något sätt att bränna överskottet på sommaren men i värsta fall får man väl köra ett värmeelement på gården eller något.
Förstår inte riktigt vad du menar med överskott och värmeelement.
Pratar vi en vecka så minns jag i min barndom (på en gård på Österlen) att vi var helt avskurna i en vecka. Hade ingen el eller kunde köra bilen någonstans. Det var en enorm snöstorm i slutet på 70-talet.
Hela familjen sov i köket där det fanns en kamin med kokplatta. Mat fanns i frysen även om dieten blev lite udda de sista dagarna. Minns hur otroligt besviken jag blev när strömmen kom tillbaka
Hela familjen sov i köket där det fanns en kamin med kokplatta. Mat fanns i frysen även om dieten blev lite udda de sista dagarna. Minns hur otroligt besviken jag blev när strömmen kom tillbaka