Hej VidarHVidarH skrev:
Där hängde jag inte med.
Kan du förklara, på vilket sätt detta gäller en ny eller ennågra år gammal bensin-, eller dieselbil där man försöker ladda startbatteriet med tomgångskörning efter att använt batterienergin vid strömavbrott. Altså det som frågan gällde.
Jag kör normalt (och har nog alltid kört) närmast det som bilskolorna på senare år börjat att kalla för ”Eco-driving” https://sv.wikipedia.org/wiki/Sparsam_körning
Kör man på landväg i jämn fart med få accelerationer och behov av inbromsningar anar jag att batteriet inte laddas så mycket. Om jag skulle köra ”sportigare” med mängder av accelerationer och behov av inbromsningar då skulle möjligen mitt batteri laddas bättre.
MEN nu var det inte det som frågan gällde
Frågan gällde hur mycket en modern bil laddar sitt bilbatteri, stillastående och i tomgång eller med viss gas (t.ex. 2000 varv/minut).
"Klarar av" och "van vid" är två olika saker.E elmont skrev:
Har du cykel? Vilken bromstyp har den? Jag hade problem första gångerna jag fick en modern och fin cykel med handbroms. Numera skulle jag ha problem med de få gånger jag hamnar på en med fotbroms trots att jag mycket väl vet hur det fungerar. Jag slår vad om att du skulle få problem med muskelminnet ett par sekunder du också om du bytte till den andra sortens broms.
Kan du din pin-kod i huvudet eller sitter den i fingrarna? Hur lätt är det om de byter ordning på siffrorna så att 1 är ner till vänster?
Blir väldigt OT, men hur vi minns olika saker skiljer sig utifrån olika människor hjärnfunktion som också används/tränas olika. Så du kan minnas mönster och jag siffror, helt normalt!
Även fingrarna styr av "huvudet", skiljer bara lite var informationen lagras.
Håller med AndersS
Tråden är redan ganska lång
Jag som startat tråden, och de som är intresserade av trådens ämne skulle uppskatta om ni höll er till trådens ämne.
Tråden är redan ganska lång
Jag som startat tråden, och de som är intresserade av trådens ämne skulle uppskatta om ni höll er till trådens ämne.
Bränsle för elverk och dess förvaring.
När det gäller bränsle till ett elverk så finns faktiskt förutom diesel och bensin även elverk som går på gasol.
Jag läste första gången om gasoldrift av elverk för några år sedan, när jag hittade artiklar om hur man modifierar sitt bensinelverk till gasoldrift.
Idag verkar det finnas ett större utbud, rimligen mest enfas och för den amerikanska marknaden. Här en artikel ”The Best Dual Fuel Generators of 2022” som visar på ett varierat utbud.
https://www.bobvila.com/articles/best-dual-fuel-generator/
För den som redan idag har gasol ”hemma”, t.ex. för att kunna grilla, så innebär ett elverk med bensin/gasoldrift en ökad sannolikhet gällande tillgång till bränsle när strömavbrottet plötsligen inträffar. Det är viktigt att reservkraften verkligen fungerar när den behövs.
Man anger att gasoldrift är tystare än bensindrift vid användning i samma elverk, men uteffekten är dock något mindre vid gasoldrift. Man anger att den kontinuerlig effekten är ca 90 % vid gasoldrift gentemot den vid bensindrift.
Man anger att driftskostnaden för gasoldrift är lägre än vid bensindrift, och det beror naturligtvis på vad bränslet kostar. För ett elverk angavs 1,5 liter/h vid 50% last och bensindrift och 0,84 kg/h vid 50 % last och gasoldrift. (Det kan vara så att gasoldriften då ger ca 10 % mindre effekt eftersom den kontinuerlig effekten är lägre).
När jag gjorde en överslagsmässig kontroll av om driftskostnaderna blev jag inte övertygad om att skillnaderna är så stora. Om bensin kostar 21 kronor/l och att fylla på gasolflaska kostar 38 kr/kg så kostar bensindrift 1,5x 21= 31,50 kr/h och gasoldrift ca 0,84x 38 = 28,5 kr/h
Prisskillnaden 28,5/31,5 =0,9 (90 %) till gasolens fördel försvinner helt om uteffekten vid gasoldrift (50 %) last är 10 % lägre än vid bensindrift. Ni får kontrollera om jag räknat fel.
Hur mycket bränsle får jag förvara hemma?
I broschyren; ”Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö” från MSB kan vi läsa; ”Hemma får man, sammanlagt av alla fyra klasserna, förvara högst 100 liter brandfarliga vätskor. Drivmedel i fordon och reservdunk räknas inte in i detta. Dessutom får man förvara högst 10 000 liter brandfarlig vätska klass 3 (eldningsolja och diesel) för uppvärmning och elproduktion, dock inte i själva bostaden. Om man har behov av att ha mer än detta hemma måste man söka tillstånd hos kommunen.”
https://rib.msb.se/filer/pdf/25569.pdf
De fyra klasserna framgår av tabell på sid 5 i broschyren jag hänvisade till. Kom ihåg att när det gäller förvaring av diesel hemma finns bl.a. bestämmelser om anmälningsplikt (finns en gräns vid 1 000 liter) och besiktningskrav på tankar.
När det gäller gasol står på sid 6 i broschyren” Gasol för hem- och fritidsmiljö” från MSB. ”I en bostad får endast gasol för det egna behovet förvaras. Det normala behovet i ett hushåll anses vara en gasolbehållare för förbrukning och en i reserv. Utöver detta får annan brandfarlig gas (t ex acetylen) förvaras i ett utrymme som är brandtekniskt avskilt från bostaden. Är behovet större än 60 liter gasol eller 5 liter annan brandfarlig gas måste tillstånd sökas hos kommunen.”
https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25541.pdf
När det gäller bränsle till ett elverk så finns faktiskt förutom diesel och bensin även elverk som går på gasol.
Jag läste första gången om gasoldrift av elverk för några år sedan, när jag hittade artiklar om hur man modifierar sitt bensinelverk till gasoldrift.
Idag verkar det finnas ett större utbud, rimligen mest enfas och för den amerikanska marknaden. Här en artikel ”The Best Dual Fuel Generators of 2022” som visar på ett varierat utbud.
https://www.bobvila.com/articles/best-dual-fuel-generator/
För den som redan idag har gasol ”hemma”, t.ex. för att kunna grilla, så innebär ett elverk med bensin/gasoldrift en ökad sannolikhet gällande tillgång till bränsle när strömavbrottet plötsligen inträffar. Det är viktigt att reservkraften verkligen fungerar när den behövs.
Man anger att gasoldrift är tystare än bensindrift vid användning i samma elverk, men uteffekten är dock något mindre vid gasoldrift. Man anger att den kontinuerlig effekten är ca 90 % vid gasoldrift gentemot den vid bensindrift.
Man anger att driftskostnaden för gasoldrift är lägre än vid bensindrift, och det beror naturligtvis på vad bränslet kostar. För ett elverk angavs 1,5 liter/h vid 50% last och bensindrift och 0,84 kg/h vid 50 % last och gasoldrift. (Det kan vara så att gasoldriften då ger ca 10 % mindre effekt eftersom den kontinuerlig effekten är lägre).
När jag gjorde en överslagsmässig kontroll av om driftskostnaderna blev jag inte övertygad om att skillnaderna är så stora. Om bensin kostar 21 kronor/l och att fylla på gasolflaska kostar 38 kr/kg så kostar bensindrift 1,5x 21= 31,50 kr/h och gasoldrift ca 0,84x 38 = 28,5 kr/h
Prisskillnaden 28,5/31,5 =0,9 (90 %) till gasolens fördel försvinner helt om uteffekten vid gasoldrift (50 %) last är 10 % lägre än vid bensindrift. Ni får kontrollera om jag räknat fel.
Hur mycket bränsle får jag förvara hemma?
I broschyren; ”Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö” från MSB kan vi läsa; ”Hemma får man, sammanlagt av alla fyra klasserna, förvara högst 100 liter brandfarliga vätskor. Drivmedel i fordon och reservdunk räknas inte in i detta. Dessutom får man förvara högst 10 000 liter brandfarlig vätska klass 3 (eldningsolja och diesel) för uppvärmning och elproduktion, dock inte i själva bostaden. Om man har behov av att ha mer än detta hemma måste man söka tillstånd hos kommunen.”
https://rib.msb.se/filer/pdf/25569.pdf
De fyra klasserna framgår av tabell på sid 5 i broschyren jag hänvisade till. Kom ihåg att när det gäller förvaring av diesel hemma finns bl.a. bestämmelser om anmälningsplikt (finns en gräns vid 1 000 liter) och besiktningskrav på tankar.
När det gäller gasol står på sid 6 i broschyren” Gasol för hem- och fritidsmiljö” från MSB. ”I en bostad får endast gasol för det egna behovet förvaras. Det normala behovet i ett hushåll anses vara en gasolbehållare för förbrukning och en i reserv. Utöver detta får annan brandfarlig gas (t ex acetylen) förvaras i ett utrymme som är brandtekniskt avskilt från bostaden. Är behovet större än 60 liter gasol eller 5 liter annan brandfarlig gas måste tillstånd sökas hos kommunen.”
https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25541.pdf
Test av bensin förvarad 3 år i dunk med öppen avluftningsventil för att simulera förvaring i bensintank (ej helt lufttät).Huddingebo skrev:
https://www.snowrider.se/artiklar/2021/06/04/gammal-bensin/
Stämmer bra med min erfarenhet av bensin förvarad i fylld dunk, gräsklipparen startar direkt utan knorr efter +4 års förvaring.
D Dilato skrev:
Hej Dilato
Det är väldigt bra om du genom tester kan förvissa dig om vad (t.ex. vilket bränsle) som fungerar för dig ”i skarpt läge”.
Så här svarade ”Classic motor” på frågan;
”Hur många månader kan man ha dagens bensin i tanken innan den blir oduglig?
Svar: Om vi börjar med vanlig mackbensin. Alltså 95 och 98 oktan, så brukar man räkna med att lagringstiden i ett icke slutet kärl (exempelvis en bensintank) ligger på två till tre månader. Förvarar man samma bensin i ett gastätt och fullt kärl så förlängs lagringstiden till över ett år. Bensinen i bensintanken åldras alltså mycket fortare än bensinen i reservdunken. Det som sker är att bensinens lättantändliga ämnen dunstar så att motorn blir mer och mer svårstartad. Här spelar även lagringstemperaturen in - ju varmare bensinen förvaras, desto fortare åldras den. Man kan "färska upp" bensinen genom att fylla på med ny bensin, men då bränslesystemet är fyllt med gammal bensin kan det ta tid innan den nya bensinen når fram så att motorn startar.
Alkylatbensinen är en renare form av bensin som kan lagras mycket längre, förutsatt att det är slutna kärl. Här talar man om lagringstider uppåt fem år. Ett tips för veteranfordonsägare som har sina fordon uppställda under vinterhalvåret är att antingen tanka fullt om man kör på 95 eller 98 oktan eller så kör man tanken nästan tom och häller i alkylatbensin som motorn får gå på en sund innan man stänger av den för säsongen. Då kommer motorn att starta lättare på våren.”
http://www.classicmotor.se/artiklar/experten/20210920/hur-lange-kan-man-lagra-bensinen/
Jag kommer dock att hålla mig till akrylatbensinen i både gräsklipparen och elverket eftersom jag anser att marginalerna till att elverket är lättstartat och driftsäkert är större då. Det är inga stora mängder bränsle som det handla om så prisskillnaden blir inte så stor.
Om du förlitar dig på att ha tillgång till ett elverk vid strömavbrott då är det viktigt att det verkligen fungerar när det gäller.
Två till tre månader låter helt sjukt kort tid.M Martin Lundmark skrev:
Jag tror mera på den här:
https://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/bensin/
Hur länge kan man lagra bensin på dunk utan att den blir dålig
Lagring ska ske i ett för lagring av bensin godkänd cistern eller kärl. Längsta rekommenderade lagringstid är 12 månader i ett icke helt tillslutande kärl och 18 månader i ett tättslutande kärl. Alkylatbensin klarar normalt flera års lagring utan att egenskaperna försämras. Hållbarheten minskar dock om man slarvar med att dra åt korken, låter dunken stå länge i starkt solsken, eller om man på något annat sätt utsätter dunken för höga temperaturer.
Om bensinen inte har lagrats längre än rekommenderad tid och är klar och blank så är den i bra skick. Det som ändå kan hända är att de lätta komponenterna har avdustat. I så fall kan motorn vara lite svårstartad.
Min bil stod parkerad utomhus med halv tank 9 månader mellan feb-nov 2021 och startade direkt.
D Dilato skrev:
Hej Dilato
I mitt fall räknar jag med att omsätta mitt bränslelager inom fem år och då spelar det ingen roll om det är efter tre månader eller ett år som man märker en påverkan på bränslet genom t.ex. ökande startproblem.
Självklart så kan jag ”i nödfall” om akrylatbränsleförrådet sinar använda ”vanlig” bensin. Rimligen så fungerar det med bränsle från en bensinbils tank som förvarats i 9 månader. Men, eftersom det i mitt fall handlar om, att omsätta mitt bränslelager inom fem år, (den bil jag normalt använder är en dieselbil) så är valet aspenbränsle för min del.
Om vi tänker oss att det finns någon som t.ex. normalt kör en bensinbil och som (av någon anledning) vet att bilen inte kommer att köras vid ett strömavbrott. Denne kan naturligtvis använda bränslet i bilens tank vid ett strömavbrott. Det viktiga är att man i förväg tänkt igenom hur man gör för att hålla uppe driftsäkerheten för elverket.
Jag har inte uteslutit att jag skulle kunna använda ett dieseldrivet elverk (enfas eller trefas). Men som min anläggning för reservdrift ser ut i idag så är effektbehovet lågt och enfas (bensin, aspen) elverk är idag lämpligast.
Redigerat:
Hej,
SvD har idag en artikel med rubriken; ”Sydsverige kan släckas – om ryska gasen stryps”
I ingressen kan vi läsa; ”Det finns risk för återkommande elavbrott om ett stopp för rysk gas leder till energikris i Europa, enligt experter som SvD talat med. För gasberoende industrier kan ett stopp få stora konsekvenser.”
Även om inte Sverige är direkt beroende av naturgas så kan vi ändå påverkas genom att elnäten i Europa är sammankopplade.
”Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat skulle elbrist i Tyskland snabbt få konsekvenser också i Sverige. – Man kan säga att det är en solidaritetsprincip där alla länder drabbas lika, säger Niclas Damsgaard. I första hand räknar han med att obalansen kommer att vara självreglerande eftersom gasbrist omedelbart kommer att leda till högre priser. Han pekar på vad som hände i Frankrike nyligen när elpriser tillfälligt var över 30 kronor per kWh.
– Det första som händer är att företag och hushåll drar ner sin förbrukning självmant om priset blir för högt, säger han. Men han utesluter inte att det kan uppstå lägen när hushåll och företag inte drar ner på sin förbrukning tillräckligt snabbt. Då kan det bli aktuellt med ransonering av el, i vart fall i södra Sverige som ligger närmast kontinenten.
– Det finns färdiga planer på hur regionnätsägare vid behov manuellt kan koppla bort förbrukare. Det blir en roterande bortkoppling, säger Niclas Damsgaard.” Det direkta svenska beroendet av naturgas är däremot litet. – Det är bara 2,7 procent av den totala energitillförseln som består av naturgas. För hela Sverige är det en väldigt liten del, men beroendet är betydlig större i sydvästra Sverige där det lokala beroendet uppskattas till upp emot 20 procent, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på energimyndigheten."
https://www.svd.se/a/47AlW6/sydsverige-kan-slackas-om-ryska-gasen-stryps
Skulle det bli bekymmer, så uppstår rimligen problemen främst mot vinterhalvåret då elbehovet är större och Europa har mindre kvar i gaslagren.
Vi fick för några år sedan broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från MSB.
Det var kanske i lämplig tid för att vi skulle började fundera på hur förberedda vi egentligen är för t.ex. elavbrott.
SvD har idag en artikel med rubriken; ”Sydsverige kan släckas – om ryska gasen stryps”
I ingressen kan vi läsa; ”Det finns risk för återkommande elavbrott om ett stopp för rysk gas leder till energikris i Europa, enligt experter som SvD talat med. För gasberoende industrier kan ett stopp få stora konsekvenser.”
Även om inte Sverige är direkt beroende av naturgas så kan vi ändå påverkas genom att elnäten i Europa är sammankopplade.
”Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat skulle elbrist i Tyskland snabbt få konsekvenser också i Sverige. – Man kan säga att det är en solidaritetsprincip där alla länder drabbas lika, säger Niclas Damsgaard. I första hand räknar han med att obalansen kommer att vara självreglerande eftersom gasbrist omedelbart kommer att leda till högre priser. Han pekar på vad som hände i Frankrike nyligen när elpriser tillfälligt var över 30 kronor per kWh.
– Det första som händer är att företag och hushåll drar ner sin förbrukning självmant om priset blir för högt, säger han. Men han utesluter inte att det kan uppstå lägen när hushåll och företag inte drar ner på sin förbrukning tillräckligt snabbt. Då kan det bli aktuellt med ransonering av el, i vart fall i södra Sverige som ligger närmast kontinenten.
– Det finns färdiga planer på hur regionnätsägare vid behov manuellt kan koppla bort förbrukare. Det blir en roterande bortkoppling, säger Niclas Damsgaard.” Det direkta svenska beroendet av naturgas är däremot litet. – Det är bara 2,7 procent av den totala energitillförseln som består av naturgas. För hela Sverige är det en väldigt liten del, men beroendet är betydlig större i sydvästra Sverige där det lokala beroendet uppskattas till upp emot 20 procent, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på energimyndigheten."
https://www.svd.se/a/47AlW6/sydsverige-kan-slackas-om-ryska-gasen-stryps
Skulle det bli bekymmer, så uppstår rimligen problemen främst mot vinterhalvåret då elbehovet är större och Europa har mindre kvar i gaslagren.
Vi fick för några år sedan broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från MSB.
Det var kanske i lämplig tid för att vi skulle började fundera på hur förberedda vi egentligen är för t.ex. elavbrott.
Redigerat:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 374 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 374 inlägg
En bil jag tänkte, å tänkte men till slut sålde jag den och där var bensinen 5-6år gammal men den startade utan knot å gick hur bra som helst så lagringstider som anges stämmer inte
Dagens bensin håller mycket sämre nu än den har gjort pga mycket inblandningar och när du ska använda den till generator eller trimmer så funkar 98 mycket bättre och slangar på maskinen håller längre,