Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?

[Martin Lundmark]

Kortslutningsströmmen vid reservkraft- och Ö-drift

Många som har solceller har nog funderat om dessa kan användas som reservkraft vid strömavbrott eller t.o.m. ersätta anslutning till fasta elnätet, så kallad ö-drift.

Elinstallatören hade 4 oktober 2021 en artikel, med rubriken ”Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?”

I ingressen står bl.a. ”Allt fler anläggningsägare med solceller och batterier vill kunna gå i ödrift. Bekymmersamt enligt ett försäkringsbolag: ”Kan bli jättestora problem om dvärgbrytarna inte löser ut.””

Problematiken gäller frågan om den ström som behövs för att lösa ut säkringarna på stipulerad tid verkligen kan levereras vid ett fel t.ex. en kortslutning, det beskrivs i artikeln;

”FÖR ATT VISA PROBLEMET PLOCKAR BENGT fram sin installationstestare och mäter på ett uttag i stallet. Vid första mätningen är anläggningen ansluten till det allmänna elnätet, som ska ha en väldigt hög kortslutningsström. Mycket riktigt: instrumentet visar 302 ampere. Klart godkänt. Sedan bryter han kontakten med elnätet. Nu är vi i ödrift, och testaren visar bara 49 ampere. Inte ok. Men Länsförsäkringar godtar ändå den här anläggningen under en förutsättning – att den aldrig kopplas från nätet manuellt. Vid strömavbrott får ett nätskyddsrelä däremot sköta frånkopplingen. Ödriften kan då jämföras med att starta ett dieseldrivet elverk, en annan typ av reservkraftslösning som också har lägre kortslutningsström.”

Problematiken gäller naturligtvis även elverk.

Har man ett trefasigt elverk på 5 KVA så innebär det en märkström på ca 7 A, Vid kortslutning så brukar en synkrongenerator lämna ca 2–3 ggr märkströmmen d.v.s. ca 14-22A. Ett trefasigt elverk på 11 KVA med en märkström på ca 16 A har på samma sätt en kortslutningsström på ca 32–48 A.

Artikeln handlar om företag där försäkringsbolaget har besiktningskrav, som genomförs genom Elektriska Nämndens försorg. Men problemställningen i sig, gäller naturligtvis alla anläggningar som skyddas med säkringar.
https://www.if.se/foretag/forsakringar/egendom/fastighetsforsakring/brandsakerhet/besiktning

Jordfelsbrytare och underspänningsskydd, utförda på korrekt sätt, är ytterligare möjligheter att se till att anläggningen klarar myndighetskravet gällande elsäkerhet, men anläggningsägaren måste då ta hjälp av en kunnig (behörig) elinstallatör som kan genomföra nödvändiga beräkningar.

 

[Bo.Siltberg]

Att IN säger att något är ett "jättestort problem" har lika stort värde som när Annie Lööf säger att "vi måste". Dra inte in IN i detta forum! Att reservkraft inte har lika höga kortslutningsströmmar som nätet är ingenting som är okänt. Personsäkerheten löser man enkelt med en JFB.

 

[Anders_Nilsson]

Att IN säger att något är ett "jättestort problem" har lika stort värde som när Annie Lööf säger att "vi måste". Dra inte in IN i detta forum! Att reservkraft inte har lika höga kortslutningsströmmar som nätet är ingenting som är okänt. Personsäkerheten löser man enkelt med en JFB.

Ja och sedan är ju fallet att om man bara kör ödrift när nätet faller bort är det ju rätt kort tidsintervall där detta skulle kunna vara ett problem. En säkring löser normalt sett inte ut om elsystemet och anslutna apparater är i gott skick.

 

[Bo.Siltberg]

Jag ser inte att en tillfällig installation får ha lättare krav. Man dör ungefär lika fort vid ett fel. Men risken för detta är lägre. Det fall som har med skydd mot elchock att göra är kortslutning mot skyddsjord.

I ett starkt nät har man där teoretiskt beröringsspänningen 115 V mellan skyddsjord och moder jord.

Ett (mindre) elverk har en hög inre impedans, och ett eventuellt jordspett sitter troligen hitom denna impedans och dessutom ganska nära felstället i meter räknat, så beröringsspänningen kanske håller sig under 50 V AC och är därmed ofarlig. Säkringen kommer att lösa även vid 49 A, kanske tillräckligt fort för att eventuella beröringsspänningar på lite över 50 V AC ska vara ofarliga. En JFB säkerställer detta.

IN är inte seriösa i sin uttalanden. Man måste komma ihåg att de organiserar elfirmor och vill sälja JFBer, helst av typ B, så då är det ju ett "jätteproblem".

 

[GK100]

Man tar lätt hand om problemen med som Bo nämnde underspänningsskydd för reservkraftsanslutningen. Det och de JFB som förhoppningsvis redan finns i anläggningen så finns mycket lite att tillägga här.

 

[Martin Lundmark]

Hej,

https://www.byggahus.se/forum/threads/regler-foer-att-diskutera-el-i-byggahus-forum.73820/
"Syftet med diskussionen under rubriken El i Byggahus forum är att du som konsument ska kunna ta och ge råd i ämnet el och elinstallationer.
Diskussionerna kring el sker för att förbereda konsumenten inför mötet med en behörig elinstallatör, för att kunna bli en bättre beställare. Därför kan alla typer av frågor ställas, även de som rör elarbeten som bara en behörig elektriker får utföra. Man behöver inte uppge anledningen till varför man ställer en fråga.
Det är inte många elarbeten i hemmet som en privatperson kan utföra själv, istället säger lagen ELSÄK– FS 1996:2 att det krävs en behörig elektriker för att utföra många elarbeten. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer hittar du i ELSÄK-FS 2007:2.Vad du får och inte får göra själv kan du läsa om i ELSÄK – FS 1996:2, även artikeln "Elarbeten i hemmet" tar upp ämnet.
Många är ändå frestade att göra vissa elinstallationer själv, men ett litet enkelt fel kan göra att hela huset brinner upp, varför man bör avstå.
Olaga installationsarbeten är straffbart med fängelse upp till ett år.”


Tagga ned!

Jag hade en förhoppning att vi här i forumet kunde skilja på sak och person.
Jag ville med mitt inlägg hjälpa även den som inte är kunnig på elkraftområdet.

Elsäkerhet gäller både person och egendom

Sätter jag in en jordfelsbrytare (som jag skrev i mitt inlägg) så är kravet på utlösningstid 5 sek i stället för 0,4 sek. Jordfelsbrytaren tar då hand om fallet med personskydd (strömgenomgång).

Men jordfelsbrytaren löser t.ex. inte ut om en intern kortslutning uppstår i en elapparat mellan fas och nolla.

Som jag skrev; "Har man ett trefasigt elverk på 5 kVA så innebär det en märkström på ca 7 A, Vid kortslutning så brukar en synkrongenerator lämna ca 2–3 ggr märkströmmen d.v.s. ca 14-22A. Ett trefasigt elverk på 11 kVA med en märkström på ca 16 A har på samma sätt en kortslutningsström på ca 32–48 A."

Skillnaden i kostnad, att gå från ett trefasigt elverk på 5 kVA till ett trefasigt elverk på 11 kVA är ganska stort och det gäller att husägaren förstår att det finns en problematik i att säkringen skall lösa ut innan brand uppstår om man övergår till drift med t.ex. reservkraftverk eller till Ö-drift.

De angivna ca 2–3 ggr märkströmmen är inga exakta siffror.

Dessutom, eftersom elverket i de flesta fall har en generator som (genom sin uppbyggnad) har en starkt induktiv fasvinkel vid kortslutning så finns även en problematik att t.ex. mäta upp vilken kortslutningsström, som den som dimentionerar skall räkna med, om inte tillverkaren har mätt upp och angivit den, vilket sällan är fallet på små elverk.

Vattenkokaren-metoden (som Bo rekommenderar) fungerar bra i resistiva nät. Men eftersom fasvinkeln (spänning ström) förflyttas mellan de två mätningarna (av tomgång och belastningsström) så blir inte resultatet korrekt i induktiva nät.

Samtliga testinstrument (som brukar kallas installationstestare eller jordslingeimpedansmeter) jag har testat, använder samma princip som ”vattenkokaren-metoden”. Men testinstrumenten använder en hög (kortvarig) ström som ökar noggrannheten. Eftersom de flesta anläggningar i hus där installatörer mäter är huvudsakligen resistiva så är det nog inte normalt något bekymmer.

Jag skrev i mitt inlägg ”Jordfelsbrytare och underspänningsskydd, utförda på korrekt sätt, är ytterligare möjligheter att se till att anläggningen klarar myndighetskravet gällande elsäkerhet, men anläggningsägaren måste då ta hjälp av en kunnig (behörig) elinstallatör som kan genomföra nödvändiga beräkningar.”

Men konsumenten måste naturligtvis informeras om de alternativ han har, och deras olika för och nackdelar.

Jag hoppas att målgruppen ”konsument” kan fokusera på att kontakta en elkraftkunnig person vid installation av reservkraft och vid funderingar att tillämpa Ö-drift av sitt hus.

 

[MathiasS]

Hej,

Fler och fler biltillverkare ger löften om att bilens batteri i framtiden kan användas för att ge elkraft till huset vid t.ex. strömavbrott.

Idag kan vi läsa; “Volkswagen electric cars to power homes by end 2022: Diess”
[länk]

Det finns redan idag flera bilar som erbjuder olika V2X möjligheter, först var troligen Hyundai och Kia i Ioniq 5 och EV6, sedan även Nissan Leafs, (och troligen någon mer) och nu Volkswagen Group.

Precis som gällande anslutning av reservkraftverk så innebär tvåriktad effektriktning mellan bilen och elnätet/huset att hantera ett antal säkerhetsaspekter (normer och myndighetsgodkännanden).

Ofta tar det lång tid att utforma ny teknik och implementera de normer och regelsystem som är nödvändiga. Här är en artikel om detta från Australien;

”EV chargers for V2G and V2H to arrive in Australia within weeks, after long delays”
[länk]

Rimligen så bör den som idag planerar för att köpa elbil studera (och fundera över) hur olika V2X möjligheter påverkar valet av elbil och metoden att klara allvarliga samhällsstörningar som t.ex. strömavbrott.

Tycker det saknas mycket information innan man kan ropa hej kring V2X. Man frestas att tro att detta i huvudsak är en teknisk fråga, men jag tror inte det är fallet.

För att tillverkarnas bilbatterigarantier ska gälla, hur många laddcykler får jag utsätta batteriet för? Hos mig skulle det inte vara antal körda mil som avgör batteriets livslängd, utan det faktum att jag laddar batteriet på natten och sedan använder detta på dagen, varje dag. Jag ser inte att detta är hanterat i de kommersiella modeller som finns mellan konsument och bilåterförsäljare idag.

 

[Martin Lundmark]

Tycker det saknas mycket information innan man kan ropa hej kring V2X. Man frestas att tro att detta i huvudsak är en teknisk fråga, men jag tror inte det är fallet.

För att tillverkarnas bilbatterigarantier ska gälla, hur många laddcykler får jag utsätta batteriet för? Hos mig skulle det inte vara antal körda mil som avgör batteriets livslängd, utan det faktum att jag laddar batteriet på natten och sedan använder detta på dagen, varje dag. Jag ser inte att detta är hanterat i de kommersiella modeller som finns mellan konsument och bilåterförsäljare idag

Hej MathiasS

Jag håller med att mycket information fattas gällande elbilsägande. Här har jag främst tagit upp V2H genom att det ger en ytterligare möjlighet att lösa frågeställningen om eventuellt reservkraftbehov vid t.ex. strömavbrott på ett kostnadseffektivt sätt.

Den som idag bedömer att det kan vara rimligt att han inom t.ex. fem år kan behöva reservkraft vid t.ex. strömavbrott, behöver tid att anpassa sitt hus och t.ex. även valet av elutrustning som passar till detta, om han vill slippa alltför mycket ”felsatsningar” gällande reservkraftsituationen.

 

[MathiasS]

Hej MathiasS

Jag håller med att mycket information fattas gällande elbilsägande. Här har jag främst tagit upp V2H genom att det ger en ytterligare möjlighet att lösa frågeställningen om eventuellt reservkraftbehov vid t.ex. strömavbrott på ett kostnadseffektivt sätt.

Den som idag bedömer att det kan vara rimligt att han inom t.ex. fem år kan behöva reservkraft vid t.ex. strömavbrott, behöver tid att anpassa sitt hus och t.ex. även valet av elutrustning som passar till detta, om han vill slippa alltför mycket ”felsatsningar” gällande reservkraftsituationen.

Ja men det handlar inte bara om reservkraft, det är högst relevant i samband med investeringar i solkraft där det blir vanligare med batterier. Dock är priserna helt tokiga på sådana batterier så mycket pekar på att en V2X bil är ett bättre alternativ. Men, då är man tillbaka till frågeställningen om man verkligen kommer få använda ett batteri på sådant vis.

 

[Bo.Siltberg]

Jag hade en förhoppning att vi här i forumet kunde skilja på sak och person.
Jag ville med mitt inlägg hjälpa även den som inte är kunnig på elkraftområdet.

Du får ursäkta, men du skrev ett inlägg med skrämselpropaganda som inte hjälper de som inte är så kunniga, och det är ytterligare allvarligt då det ger sken av att komma från en betrodd källa, Installatörsföretagen. Det finns inga jätteproblem här.

Men jordfelsbrytaren löser t.ex. inte ut om en intern kortslutning uppstår i en elapparat mellan fas och nolla.

Nä, men som jag skrev så löser antingen säkringen tillräckligt snabbt eller så storknar elverket, om inte dess interna skydd löser först. Det finns inget "jätteproblem" som folk behöver oroa sig för.

Det ska möjligen vara om bonden kommer dragande med sin traktorgenerator som saknar all form av skydd och vars kraft råkar hamna på en olycklig nivå i häraden 1.5 - 2 x säkringens märkström. Men jag tror inte det är möjligt att skada en kabel så länge den är korrekt dimensionerad med rätt säkring.

 

[Martin Lundmark]

Du får ursäkta, men du skrev ett inlägg med skrämselpropaganda som inte hjälper de som inte är så kunniga, och det är ytterligare allvarligt då det ger sken av att komma från en betrodd källa, Installatörsföretagen. Det finns inga jätteproblem här.

Jag ber om ursäkt om jag valde att citera ur en artikel (jag skrev inte den texten, jag citerade, själv) som retade någon, det var inre min avsikt.

Jag uppskattar ditt arbete med elkraftfrågor och framför allt att du nu återkommer, jag godtar din ursäkt.

Men, jag valde textavsnittet för att den belyser hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i två olika driftfall, reservkraftdrift och ödrift.

Vid reservkraftdrift handlar det om att skydda anläggningen (till exempel mot att frysa sönder) vid ett strömavbrott. När strömmen återkommer kopplas reservkraften ur och den normala matningen in.

Vid ö-drift så vill anläggningsägaren (av någon anledning) inte köpa elkraft från det allmänna nätet utan anläggningsägaren vill producera och använda elkraft själv. Denna ö-drift kan ske under lång tid och handlar inte om ”kris eller krig”.

Texten lyfter fram skillnaden hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i dessa två olika driftfall.

De lösningar som försäkringsbolagen godtar gällande skydd av person och egendom vid reservkraft godtas inte alltid vid ö-drift, trots att det är samma anläggning och skulle (teoretiskt) kunna gälla två tidpunkter samma vecka.

Det är samma försäkringsbolag som försäkrar våra (mitt) hus och jag är övertygad om att försäkringsbolagen har i princip samma bedömningsgrund om jag har reservkraft eller ö-drift i mitt hus, och det blir en försäkringsfråga.

Har jag fel i den bedömningen så är ni som vet bättre, välkomna att göra inlägg.

Jag tror inte att det finns faktafel i texten jag citerade. Finns faktafel i texten så får ni gärna visa det; ”FÖR ATT VISA PROBLEMET PLOCKAR BENGT fram sin installationstestare och mäter på ett uttag i stallet. Vid första mätningen är anläggningen ansluten till det allmänna elnätet, som ska ha en väldigt hög kortslutningsström. Mycket riktigt: instrumentet visar 302 ampere. Klart godkänt. Sedan bryter han kontakten med elnätet. Nu är vi i ödrift, och testaren visar bara 49 ampere. Inte ok. Men Länsförsäkringar godtar ändå den här anläggningen under en förutsättning – att den aldrig kopplas från nätet manuellt. Vid strömavbrott får ett nätskyddsrelä däremot sköta frånkopplingen. Ödriften kan då jämföras med att starta ett dieseldrivet elverk, en annan typ av reservkraftslösning som också har lägre kortslutningsström.”

Detta forum finns för att hjälpa en konsument i elkraftfrågor. En reservkraftdrift och en ö-drift är betydligt mer komplicerad att skydda än en ”vanlig” anläggning. Det låter inte rimligt att bara skriva "lägg till jordfelsbrytare eller underspänningsskydd" så fungerar det.

De examensarbeten jag bl.a. har deltagit i, har visat på motsatsen.

Många har här i forumet genomfört väl genomräknade fall i vanliga anläggningar, försök inte inbilla läsarna att anläggningar anslutna till elverk är lika enkelt att lösa ”bara” genom att använda jordfelsbrytare, underspänningsskydd etc.

Har man utrustning med startström t.ex. en vattenpump, som skall startas vid drift med elverk så kan starkströmmens storlek och varaktighet försvåra användandet av underspänningsskydd. Är startströmmen enfasig ökar problematiken. Om elverket styr den trefasiga utspänningen genom att bara mäta på en fas så blir det än mer komplicerat, etc.

 

[fribygg]

Jag ber om ursäkt om jag valde att citera ur en artikel (jag skrev inte den texten, jag citerade, själv) som retade någon, det var inre min avsikt.

Jag uppskattar ditt arbete med elkraftfrågor och framför allt att du nu återkommer, jag godtar din ursäkt.

Men, jag valde textavsnittet för att den belyser hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i två olika driftfall, reservkraftdrift och ödrift.

Vid reservkraftdrift handlar det om att skydda anläggningen (till exempel mot att frysa sönder) vid ett strömavbrott. När strömmen återkommer kopplas reservkraften ur och den normala matningen in.

Vid ö-drift så vill anläggningsägaren (av någon anledning) inte köpa elkraft från det allmänna nätet utan anläggningsägaren vill producera och använda elkraft själv. Denna ö-drift kan ske under lång tid och handlar inte om ”kris eller krig”.

Texten lyfter fram skillnaden hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i dessa två olika driftfall.

De lösningar som försäkringsbolagen godtar gällande skydd av person och egendom vid reservkraft godtas inte alltid vid ö-drift, trots att det är samma anläggning och skulle (teoretiskt) kunna gälla två tidpunkter samma vecka.

Det är samma försäkringsbolag som försäkrar våra (mitt) hus och jag är övertygad om att försäkringsbolagen har i princip samma bedömningsgrund om jag har reservkraft eller ö-drift i mitt hus.

Har jag fel i den bedömningen så är ni som vet bättre, välkomna att göra inlägg.

Jag tror inte att det finns faktafel i texten jag citerade. Finns faktafel i texten så får ni gärna visa det; ”FÖR ATT VISA PROBLEMET PLOCKAR BENGT fram sin installationstestare och mäter på ett uttag i stallet. Vid första mätningen är anläggningen ansluten till det allmänna elnätet, som ska ha en väldigt hög kortslutningsström. Mycket riktigt: instrumentet visar 302 ampere. Klart godkänt. Sedan bryter han kontakten med elnätet. Nu är vi i ödrift, och testaren visar bara 49 ampere. Inte ok. Men Länsförsäkringar godtar ändå den här anläggningen under en förutsättning – att den aldrig kopplas från nätet manuellt. Vid strömavbrott får ett nätskyddsrelä däremot sköta frånkopplingen. Ödriften kan då jämföras med att starta ett dieseldrivet elverk, en annan typ av reservkraftslösning som också har lägre kortslutningsström.”

Detta forum finns för att hjälpa en konsument i elkraftfrågor. En reservkraftdrift och en ö-drift är betydligt mer komplicerad att skydda än en ”vanlig” anläggning. Det låter inte rimligt att bara skriva "lägg till jordfelsbrytare eller underspänningsskydd" så fungerar det.

De examensarbeten jag bl.a. har deltagit i, har visat på motsatsen.

Många har här i forumet genomfört väl genomräknade fall i vanliga anläggningar, försök inte inbilla läsarna att anläggningar anslutna till elverk är lika enkelt att lösa ”bara” genom att använda jordfelsbrytare, underspänningsskydd etc.

Har man utrustning med startström t.ex. en vattenpump, som skall startas vid drift med elverk så kan starkströmmens storlek och varaktighet försvåra användandet av underspänningsskydd. Är startströmmen den enfasig ökar problematiken. Om elverket styr den trefasiga utspänningen genom att bara mäta på en fas så blir det än mer komplicerat, etc.

Jag anser nog att det är OT i denna tråd, du kanske ska starta en separat tråd och låta denna hålla sig till ämnet 'Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?'

 

[Martin Lundmark]

Jag anser nog att det är OT i denna tråd, du kanske ska starta en separat tråd och låta denna hålla sig till ämnet 'Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?'

Hej fribygg

Bra synpunkt

När man skriver ett inlägg kan man lämpligen tänka på att man håller sig till ämnet.

Jag tänker fortsätta att här, skriva i ämnet ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?"

 

[GK100]

Jag ber om ursäkt om jag valde att citera ur en artikel (jag skrev inte den texten, jag citerade, själv) som retade någon, det var inre min avsikt.

Jag uppskattar ditt arbete med elkraftfrågor och framför allt att du nu återkommer, jag godtar din ursäkt.

Men, jag valde textavsnittet för att den belyser hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i två olika driftfall, reservkraftdrift och ödrift.

Vid reservkraftdrift handlar det om att skydda anläggningen (till exempel mot att frysa sönder) vid ett strömavbrott. När strömmen återkommer kopplas reservkraften ur och den normala matningen in.

Vid ö-drift så vill anläggningsägaren (av någon anledning) inte köpa elkraft från det allmänna nätet utan anläggningsägaren vill producera och använda elkraft själv. Denna ö-drift kan ske under lång tid och handlar inte om ”kris eller krig”.

Texten lyfter fram skillnaden hur försäkringsbolagen bedömer samma anläggning i dessa två olika driftfall.

De lösningar som försäkringsbolagen godtar gällande skydd av person och egendom vid reservkraft godtas inte alltid vid ö-drift, trots att det är samma anläggning och skulle (teoretiskt) kunna gälla två tidpunkter samma vecka.

Det är samma försäkringsbolag som försäkrar våra (mitt) hus och jag är övertygad om att försäkringsbolagen har i princip samma bedömningsgrund om jag har reservkraft eller ö-drift i mitt hus, och det blir en försäkringsfråga.

Har jag fel i den bedömningen så är ni som vet bättre, välkomna att göra inlägg.

Jag tror inte att det finns faktafel i texten jag citerade. Finns faktafel i texten så får ni gärna visa det; ”FÖR ATT VISA PROBLEMET PLOCKAR BENGT fram sin installationstestare och mäter på ett uttag i stallet. Vid första mätningen är anläggningen ansluten till det allmänna elnätet, som ska ha en väldigt hög kortslutningsström. Mycket riktigt: instrumentet visar 302 ampere. Klart godkänt. Sedan bryter han kontakten med elnätet. Nu är vi i ödrift, och testaren visar bara 49 ampere. Inte ok. Men Länsförsäkringar godtar ändå den här anläggningen under en förutsättning – att den aldrig kopplas från nätet manuellt. Vid strömavbrott får ett nätskyddsrelä däremot sköta frånkopplingen. Ödriften kan då jämföras med att starta ett dieseldrivet elverk, en annan typ av reservkraftslösning som också har lägre kortslutningsström.”

Detta forum finns för att hjälpa en konsument i elkraftfrågor. En reservkraftdrift och en ö-drift är betydligt mer komplicerad att skydda än en ”vanlig” anläggning. Det låter inte rimligt att bara skriva "lägg till jordfelsbrytare eller underspänningsskydd" så fungerar det.

De examensarbeten jag bl.a. har deltagit i, har visat på motsatsen.

Många har här i forumet genomfört väl genomräknade fall i vanliga anläggningar, försök inte inbilla läsarna att anläggningar anslutna till elverk är lika enkelt att lösa ”bara” genom att använda jordfelsbrytare, underspänningsskydd etc.

Har man utrustning med startström t.ex. en vattenpump, som skall startas vid drift med elverk så kan starkströmmens storlek och varaktighet försvåra användandet av underspänningsskydd. Är startströmmen enfasig ökar problematiken. Om elverket styr den trefasiga utspänningen genom att bara mäta på en fas så blir det än mer komplicerat, etc.

Du har en förkärlek för långa texter utan att direkt komma till skott och samtidigt göra någorlunda raka enkla frågor onödigt komplicerade. Det är givetvis ok om du vill men det är nog mer sällan det hjälper de som inte är så insatta, kunniga redan.

Elinstallatören jämför jag lite med Pravda i forna Sovjetunionen

 

[Martin Lundmark]

Fördelen med frekvensomriktardrift av en elmotor.

För att en växelströmsmotor skall rotera så behövs ett roterande fält (magnetflöde) i statorn som driver rotorn runt.

En trefasmotor alstras det roterande flödet med hjälp av tre olika lindningar, var och en kopplade till var sin fas.

En enfasmotor alstrars, ett roterande flöde, med hjälp av en kondensator i serie med en lindning

Verkningsgraden hos en trefasmotor är dock högre än en enfasmotor, främst eftersom endast en lindning måste bära all ström.
https://www.linquip.com/blog/single-phase-vs-three-phase-induction-motor/

Man kan höja verkningsgraden vid drift av en elmotor med enfas genom att alstra trefasspänning med en frekvensomriktare, som tar in enfasspänning och levererar en trefasspänning till en trefasmotor.

Man kan se skillnaden i verkningsgrad enfas/trefas motordrift om man jämför två apparater (utrustningar) som använder olika tekniker.

Dessa två frysboxar från Whirlpool är, så långt jag förstår identiska, förutom gällande kompressorn och dess drivsystem

För ”Whirlpool frysbox: WHS20102 FO anges bl.a. Energiförbrukning 175 kWh per år, INFRYSNINGSKAPACITET (12 KG/24 TIM)
https://whirlpool-cdn.thron.com/ /HDPH5Z_PR854907196000sv_TUKIZL.pdf?xseo=&response-content-disposition=inline;filename="doc.pdf"

För ”Whirlpool frysbox: WHS2121 anges bl.a. Energiförbrukning 223 kWh per år, INFRYSNINGSKAPACITET (14.5 KG/24 TIM)
https://whirlpool-cdn.thron.com/static/8IOLBV_PR854907096020sv_Q51CX4.pdf?xseo=&response-content-disposition=inline;filename="doc.pdf"

WHS20102 FO har ca 22 % lägre årsenergibehov (vid test) men har samtidigt ca 17% lägre infrysningskapacitet.

Jag äger en WHS20102 FO och kan konstatera att dess kompressor har varvtalsstyrning. Jag har inte kunnat titta på WHS2121 men drar, av tidigare erfarenheter, slutsatsen att WHS2121 inte har varvtalsstyrning och därför har högre energibehov.

Båda frysboxarna anger samma anslutningseffekt 75 W. Rimligen så beror den lägre infrysningskapacitet på att förlusterna i varvtalsstyrningen (frekvensomriktaren) innebär effektförluster.

Vid reservkraftdrift av frysboxen så innebär frekvensomriktardriften både mindre energibehov (effektbehov) samt liten startström.

Båda dessa saker är en fördel vid reservkraftdrift t.ex. från batteri (och inverter) eller elverk.

Frysboxen Whirlpool WHS20102 FO behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 20 W.