Dom nya reglerna Ang att vägsamfälligheter kan ändra andelstalen

[Urbota]

Jag menar väl att det i många fall kan vara en fråga om individens inställning, och vilka konsekvenser denna inställning kan leda till.

Går man in i ett förtroendeuppdrag/sysslomannauppdrag med inställningen ”jag är bara lekman och domstolen kommer se mellan fingrarna när jag gör fel” är det större risk för felaktigheter än om man går in med inställningen ”jag är syssloman och jag måste nu göra mitt bästa för att sköta uppdraget på rätt sätt".

Känner man sig dessutom bemyndigad och ”pushad” av en majoritet i föreningen är det lätt hänt att den som inte är eftertänksam faktiskt begår brott, se t.ex. Hovrätten över Skåne och Blekinges dom B 601-17


I domskälen skriver domstolen:

Som ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse har det ålegat E.M att försäkra sig om att de åtgärder som hon vidtar i den rollen sker på ett korrekt sätt. E.M har emellertid inte kunnat redogöra för hur hon eller övriga i styrelsen tog reda på hur man fick agera i ärendet. Att E.M varit ovetande om det otillåtna i sitt agerande är under dessa förhållanden inte uppenbart ursäktligt och kan således inte leda till frihet från straffansvar. E.M ska därför dömas för egenmäktigt förfarande.

Jag tolkar detta som att ren försummelse är tillräcklig, vilket också framgår av Handelsbalken 18 kap. 4 § andra meningen.

I övrigt håller jag med dig, särskilt på den punkten att man får skylla sig själv som uppdragsgivare om man väljer "aningslösa och stressade" ledamöter. Det är också vad som framgår av Handelsbalken 18 kap. 4 § första meningen där uttrycket "skylle sig själv" faktiskt används.

Jag har ingen anledning att opponera mig mot sakförhållandena i ditt inlägg och slutsatsen är väl: kör inte bort en massa bråte om du inte är 110% säker på att det är just bråte. Å andra sidan: domen berör inte alls personens sysslomannaskap utan hon döms enligt Brottsbalken, lekman eller syssloman eller ingetdera. Generellt gäller ju principen att "det är skadligt att inte känna lagen", men när det gäller brott så för ju alltid domstolen ett resonemang om eventuellt uppsåt eftersom det påverkar synen på vad brottet faktiskt är. Men även i Brottsbalken finns det ju gränser för hur ointresserad av lag och andra människor man kan vara för att slippa straffansvar, även om man inte avsåg att göra något brottsligt. I det aktuella fallet var bedömdes väl till slut att grejorna i förrådet inte vara tillräckligt lika bråte för att inte det inte skulle ringa en klocka om att hon kanske fått något om bakfoten. Lite synd är det dock om henne tycker jag och jag tror det skulle kunna hända ganska många. Det gäller i synnerhet om man har att göra med personer som inte flyttar på sin prylar på anmodan och dessutom överklagar till hovrätten för skitsummor. För samfällighetsföreningar vill jag därför fortsätta hävda att man antingen måste begå brott eller blankt strunta i sina åtaganden för att hållas personligt ansvarig.

Handelsbalken är för övrigt en rolig lag som innehåller svenska från flera olika århundraden, men just 18 kap 4§ är ju det lagliga stödet för uppfattningen att man inte kan lägga hela skulden på sysslomannen om det inte blir som uppdragsgivaren tänkt sig, såvida det inte gäller brott eller försumlighet. Grunden för god förvaltning av samfälligheter är att ha en organisation (förening) som ser till att rimligt dugligt folk kommer in i styrelserna, och odugliga skiljs från sina uppdrag.

/Urbota

 

[Maijckel]

när det gäller brott så för ju alltid domstolen ett resonemang om eventuellt uppsåt

Det är väl detta jag tycker är intressant med Hovrättens dom, dvs. att man inte går in i något resonemang om uppsåt. Man konstaterar bara kort att i egenskap av styrelseledamot har man en skyldighet att försäkra sig om att åtgärder man vidtar i den rollen sker på ett korrekt sätt.

Tingsrätten konstaterar likt hovrätten i sin dom också man som styrelsemedlem ”har ett ansvar för att de åtgärder som hon åtar sig inom ramen för styrelsearbetet sker på ett korrekt sätt och i enlighet med de lagar och regler som gäller.”

Efter detta konstaterande för tingsrätten det resonemang om uppsåt du beskriver och kommer då fram till att utredningen inte visar att ens likgiltighetsuppsåt funnits hos den vice ordföranden. Hon frias därför av tingsrätten.


Jag kan bara tolka hovrättens dom på så vis att för styrelseledamöter (dvs. sysslomän) gäller försumlighet istället för resonemang om uppsåt. Med försumlighet avses då att man inte uppfyller sina plikter med tillbörlig omsorg. Har man begått en brottsbeskrivningsenlig gärning i rollen som styrelsemedlem/syssloman så är det fällande dom som gäller.

Grunden för god förvaltning av samfälligheter är att ha en organisation (förening) som ser till att rimligt dugligt folk kommer in i styrelserna, och odugliga skiljs från sina uppdrag.

Helt enig. Kan man också se till att betala kompetenta personer för sitt styrelsearbete så kanske de stannar kvar också 😉

 

[Sommartorparn]

Det har ju blivit verklighet att vägsamfälligheter kan begära ändring själv på andelstalen
Nytt sätt för samfällighetsföreningar att ändra andelstal från 1 juli 2022

ja det är väl klubbat och klart så det är inte det jag vill fråga om
[länk]

Problemen är ju i små vägsamfälligheter som där vi har ett hus, det finns ca 900 m- 1 km väg med ca 15 hus med husen utspridda längs vägen sen har vi en industrilokal som byter funktion med jämna mellanrum alltifrån olika industri med reparationer till lastbilsförsäljning osv..
Problemen är ju nå gamla andelstal sen det var annan industri där som gjorde att industrifastigheten har ett väldigt högt andelstal som såklart nuvarande ägare anser vara felaktigt och att alla uttaxeringar därmed är "olovliga" orättvisa osv så han vägrar betala.. låg förståelse för svensk lag och svårigheter i svenska språket och ovana vid svenska seder och bruk gör det hela svårare och nästintill omöjligt att nå fram...
till viss del har han kanske lite rätt ja det är lite väl högt andelstal men han är å andra sidan den enda som driver en verksamhet så han är den enda som har kontinuerlig tung trafik på vägen..med stor del lastbilar då lastbilar ingår i deras verksamhet

Söker nån som förstår och kan förklara hur man beräknar andelstalen så det kan drivas igenom nya andelstal
jag har försökt läsa det man kan hitta men det är lite rörigt och för avancerat för den typ av verksamhet som han bedriver och han har stundtals hyrt ut garagelokaler till allt från verkstad till mer privata garageplatser så hans verksamhet varierar ju stort över tid..

hitills har alla försök att försöka tala med honom slutat med att han inte vill prata med styrelsen och blir förbannad och rusar därifrån och styrelsen är lite fega för att en ny förättning / ändring blir kostsam och kostar mer än årsbudgeten eller kanske till och med flera
hitills har han inte betalat en krona och vägrar.. och styrelsen fegar ur och tycker vi andra får betala och sköta det hela.. och jag kan inte låta bli att i det läget ja vad händer när fler en efter en slutar betala för man tycker det är orättvist

Vad skulle det troligt bli för andelstal om man gick hela vägen via lantmäteriet?

Skulle det gå att få fram egna andelstal och kanske få igenom dessa då det egentligen bara är företagets verksamhet som är ändrad sen -93 då den sista ändringen är gjord från lantmäteriet

Eller är det han som ska bevisa att andelstalen faktiskt är fel och egentligen är det bara att skicka räkningar på honom och driva dom till kronofogde företaget har trots allt funnits sen 2010 och hade ifjol en omsättning på 5 milj

Att en liten förening ska göra nya regleringar hela tiden var efter han ändrar sin verksamhet är ju liksom inte heller så rimligt och föreningen är sparsam och vi gör mycket jobb själva för att spara pengar men den här företagsägaren är ju helt ointresserad av att göra nåt alls

Med förbehåll för att detta redan kan ha nämnts, så är det bästa om ni är med i REV (riksförbundet enskilda vägar) . Medlemsavgiften på ca tusenlappen är verkligen värt pengarna! Då har ni rätt till rådgivning för hur ni räknar ut andelstal och hur ni hanterar den uppkomna situationen.

 

[Sommartorparn]

Jag skulle säga, sluta tveka och gå till Kronofogden så fort som möjligt. Om det är frivilligt att betala vad som uttaxeras så fallerar hela systemet, många kommer att sluta betala. Samfällighetsavgifter är de facto en extra kommunalskatt och inget som är uppe för förhandling. Det som det kan förhandlas om är hur mycket som alls ska uttaxeras.

Ansöker den egensinnige grannen om att ompröva andelstalen i en förrättning så måste utredningen visa att ändrade förhållanden av inträtt för att Lantmäteriet ska ändra andelstalen. Det är upp till Lantmäteriet att utreda detta men naturligtvis är det den egensinnige grannen som ansöker om förrättningen som först tillfrågas om underlag för detta. I andra hand styrelsen för samfällighetsföreningen. Detta är en liten fråga så troligen får styrelsen företräda övriga delägare gentemot Lantmäteriet i frågan.

Enligt den lagändring som skedde 1 juli har föreningen rätt att fastställa ändrat andelstal som sedan registreras hos lantmäteriet mot en avgift. Den missnöjde medlemmen måste alltså skicka in en ansökan till styrelsen. Styrelsen bereder ärendet och lägger fram ett förslag till årsstämman som fattar beslutet. Det behövs alltså inte någon lantmäteriförrättning.

 

[Claes Sörmland]

Enligt den lagändring som skedde 1 juli har föreningen rätt att fastställa ändrat andelstal som sedan registreras hos lantmäteriet mot en avgift. Den missnöjde medlemmen måste alltså skicka in en ansökan till styrelsen. Styrelsen bereder ärendet och lägger fram ett förslag till årsstämman som fattar beslutet. Det behövs alltså inte någon lantmäteriförrättning.

Ja, två tredjedelar av stämman måste rösta för förändringen. Men sen granskar Lantmäteriet stämmans beslut och det blir endast gällande om myndigheten godkänner ändringen och när den i så fall registreras. Lantmäteriet får bara godkänna ändringen om den inte strider mot anläggningslagen så friheten är rätt begränsad att hitta på alltför egna andelstal.

Kostnad och handläggningstid för detta förfarande är idag okänt. Ska vi gissa 6-12 månader med tanke på att väntetiden på en anläggningsförrättning är över ett år i dagsläget?

 

[Sommartorparn]

Ja, två tredjedelar av stämman måste rösta för förändringen. Men sen granskar Lantmäteriet stämmans beslut och det blir endast gällande om myndigheten godkänner ändringen och när den i så fall registreras. Lantmäteriet får bara godkänna ändringen om den inte strider mot anläggningslagen så friheten är rätt begränsad att hitta på alltför egna andelstal.

Kostnad och handläggningstid för detta förfarande är idag okänt. Ska vi gissa 6-12 månader med tanke på att väntetiden på en anläggningsförrättning är över ett år i dagsläget?

Kostnad och regler för att registrera ändrat andelstal hos lantmäteriet står tydligt specificerat på lantmäteriets sida.
https://www.lantmateriet.se/andraandelstal

Enligt de uppgifter jag har fått så tar det någon dryg månad att få det gjort. Det rör sig alltså om en registreringsavgift, inte om någon förrättning som kan bli hur dyr som helst. Ansvaret för att andelstalen sätts korrekt i enlighet med anläggningsbeslut och gällande lag ligger helt på föreningen. Det är därför som REV har förstärkt sin rådgivningsverksamhet för att stötta samfälligheterna i detta. Lantmäteriet dubbelkollar inte samfällighetens uträkning. Om någon i föreningen tycker att det inte går rätt till när beslut tas kan man anmäla detta till mark och miljödomstolen som är tillsynsmyndighet. Även det kostar en avgift som anmälaren får stå för.

 

[Falckman]

Lantmäteriet dubbelkollar inte samfällighetens uträkning. Om någon i föreningen tycker att det inte går rätt till när beslut tas kan man anmäla detta till mark och miljödomstolen som är tillsynsmyndighet. Även det kostar en avgift som anmälaren får stå för.

Jo det gör Lantmäteriet, eller ja, Lantmäteriet ska åtminstone granska andelstalen och säkerställa att dessa är förenliga med gällande rätt. Pragmatiskt lagda handläggare kan må hända inse att en allt för strikt kontroll mer eller mindre omkullkastar hela syftet med lagändringen och därför eventuellt tendera att vara tämligen liberala i sin granskning av samfälligheternas uträkningar för andelstalen. Men andelstalen måste vara förenliga med anläggningslagen, så en kontroll sker, även om kontrollen i praktiken kan vara tämligen teoretisk. Se 43 a § där det tydligt framgår att andelstalen måste vara förenliga med anläggningslagen och inte blir gällande förrän Lantmäteriet godkänt andelstalen i fråga. Givet att LM inte gör några misstag i sin granskning blir det alltså aldrig aktuellt att ta frågan till mark- och miljödomstolen, även om det så klart sker i verkligheten.

Vad gäller taxeringen är det samma lagrumm som vid förrättningar, d.v.s. 2:6 FBL. Däremot är arbetet precis som du är inne på mer av ett registreringsförfarande varför det inte är särskilt dyrt jämfört mot förrättningar. Men modellen, som framgår av din egen länk, är ett grundbelopp om 6500 kr och sedan löpande fakturering, något takpris finns inte, annat än att de avgifter LM tar ut måste vara förenliga med de regler som återfinns i 2:6 FBL samt övrigt regelverk avseende lantmäteriets taxor.

 

[Claes Sörmland]

Kostnad och regler för att registrera ändrat andelstal hos lantmäteriet står tydligt specificerat på lantmäteriets sida.
[länk]

Det var från denna sida informationen som jag skrev kom. Relevant text:

"Möjligheten för föreningen att själva ändra andelstal genom beslut på stämma är en ny möjlighet som inte funnits tidigare. Det går därför inte i nuläget att lämna några uppskattningar om hur lång tid ett sådant ärende kan ta att handlägga, och därmed inte heller vad det kan komma att kosta."

Enligt de uppgifter jag har fått så tar det någon dryg månad att få det gjort. Det rör sig alltså om en registreringsavgift, inte om någon förrättning som kan bli hur dyr som helst.

Då har du mer info än vad jag kunde utläsa på hemsidan. Se ovan.

Ansvaret för att andelstalen sätts korrekt i enlighet med anläggningsbeslut och gällande lag ligger helt på föreningen. Det är därför som REV har förstärkt sin rådgivningsverksamhet för att stötta samfälligheterna i detta. Lantmäteriet dubbelkollar inte samfällighetens uträkning. Om någon i föreningen tycker att det inte går rätt till när beslut tas kan man anmäla detta till mark och miljödomstolen som är tillsynsmyndighet. Även det kostar en avgift som anmälaren får stå för.

Nej, ansvaret ligger inte på enbart på föreningen utan även Lantmäteriet måste godkänna de nya andelstalen och då endast om de inte strider mot anläggningslagen: Lagtext 43 a § anläggningslagen: "Lantmäterimyndigheten ska godkänna ändringen om den inte strider mot denna lag."

Det är omfattningen av denna prövning av lagligheten som kommer att avgöra kostnaden för handläggningen för föreningen.

 

[Claes Sörmland]

Jo det gör Lantmäteriet, eller ja, Lantmäteriet ska åtminstone granska andelstalen och säkerställa att dessa är förenliga med gällande rätt. Pragmatiskt lagda handläggare kan må hända inse att en allt för strikt kontroll mer eller mindre omkullkastar hela syftet med lagändringen och därför eventuellt tendera att vara tämligen liberala i sin granskning av samfälligheternas uträkningar för andelstalen. Men andelstalen måste vara förenliga med anläggningslagen, så en kontroll sker, även om kontrollen i praktiken kan vara tämligen teoretisk. Se 43 a § där det tydligt framgår att andelstalen måste vara förenliga med anläggningslagen och inte blir gällande förrän Lantmäteriet godkänt andelstalen i fråga. Givet att LM inte gör några misstag i sin granskning blir det alltså aldrig aktuellt att ta frågan till mark- och miljödomstolen, även om det så klart sker i verkligheten.

Lantmäteriets hemsida ger inte vid handen att granskningen inför ett godkännande om ändrade andelstal ska vara en formalitet. Tvärt om så antyds att föreningen verkligen måste göra sin hemläxa för att fastställa ett underlag för sitt andelstalsbeslut som sen kan godkännas av myndigheten:



Så t ex att ett gäng medlemmar fattar spontana beslut om nya andelstal utan att ha funderat igenom detta på en stämma, kanske utifrån magkänsla kan innebära ett problem att få det igenom Lantmäteriet tänker jag. Och kompetensen ute i föreningarna är ofta mycket låg.

 

[Falckman]

Lantmäteriets hemsida ger inte vid handen att granskningen inför ett godkännande om ändrade andelstal ska vara en formalitet. Tvärt om så antyds att föreningen verkligen måste göra sin hemläxa för att fastställa ett underlag för sitt andelstalsbeslut som sen kan godkännas av myndigheten:

[bild]

Så t ex att ett gäng medlemmar fattar spontana beslut om nya andelstal utan att ha funderat igenom detta på en stämma, kanske utifrån magkänsla kan innebära ett problem att få det igenom Lantmäteriet tänker jag. Och kompetensen ute i föreningarna är ofta mycket låg.

Nej precis, såväl lagtext som lantmäteriet är tydliga, men eftersom Sommartorparn gav vid handen att ha uppgifter som tyder på en tämligen annorlunda syn på hur lagen (åtminstone i praktiken) tillämpas ville jag uttrycka mig lite diplomatiskt. Men vi är egentligen helt eniga skulle jag vilja hävda

Ja delar din magkänsla och det kommer nog bli en del besvikna samfällighetsmedlemmar som får avslag på sina föreslagna andelstal ute i stugorna. Men vi ska inte heller glömma att det finns många handläggare och olika lantmäterienheter, såväl statliga som kommunala. Man kan kanske tänka sig att det inte är allt för långsökt att ett kommunalt lantmäteri ser ett egenvärde i att låta "sina" väggubbar få hålla på lite som dom vill, så länge det inte blir allt för galet.

Vad gäller kostnaderna ska jag förtydliga mig lite tänkte jag. Precis som du skriver är det prövningen av andelstalens enhetlighet med anläggningslagens bestämmelser som är den potentiellt största kostnaden. Men om en förening har ett väl underbyggt underlag, exempelvis de normer som ligger till grund för anläggningsbeslutet torde prövningen från lantmäteriets sida inte vara särskilt omfattande. Så i idealfallet behöver det inte bli särskilt dyrt, men i ett värre scenario kan det så klart bli desto dyrare...

 

[Claes Sörmland]

Nej precis, såväl lagtext som lantmäteriet är tydliga, men eftersom Sommartorparn gav vid handen att ha uppgifter som tyder på en tämligen annorlunda syn på hur lagen (åtminstone i praktiken) tillämpas ville jag uttrycka mig lite diplomatiskt. Men vi är egentligen helt eniga skulle jag vilja hävda

Ja delar din magkänsla och det kommer nog bli en del besvikna samfällighetsmedlemmar som får avslag på sina föreslagna andelstal ute i stugorna. Men vi ska inte heller glömma att det finns många handläggare och olika lantmäterienheter, såväl statliga som kommunala. Man kan kanske tänka sig att det inte är allt för långsökt att ett kommunalt lantmäteri ser ett egenvärde i att låta "sina" väggubbar få hålla på lite som dom vill, så länge det inte blir allt för galet.

Ja, i slutändan är det ju en empirisk fråga hur Lantmäteriet väljer att granska, vilket tid det tar och därmed kostnaden och handläggningstiden från mottaget ärende till registrering. Vi får se om några år helt enkelt.

@Sommartorparn förslag om att använda REV för detta arbete i föreningen är ju mycket klokt. Det för ju in kompetens i processen och ökar sannolikheten att de nya andelstalen överensstämmer med lagen.

(För egen del tror jag denna nya möjlighet kan bli en stor källa till konflikter. Särskilt som nästan ingen går på stämmorna idag så vad som helst utan förankring kan kuppas igenom. Men, men lagstiftaren har sagt sitt.)

 

[Sommartorparn]

Lantmäteriets hemsida ger inte vid handen att granskningen inför ett godkännande om ändrade andelstal ska vara en formalitet. Tvärt om så antyds att föreningen verkligen måste göra sin hemläxa för att fastställa ett underlag för sitt andelstalsbeslut som sen kan godkännas av myndigheten:

[bild]

Så t ex att ett gäng medlemmar fattar spontana beslut om nya andelstal utan att ha funderat igenom detta på en stämma, kanske utifrån magkänsla kan innebära ett problem att få det igenom Lantmäteriet tänker jag. Och kompetensen ute i föreningarna är ofta mycket låg.

Naturligtvis menade jag inte att föreningar har rätt att sätta andelstal hur som helst! Det måste ske enligt anläggningsbeslut, lag och gällande praxis!

Det är ett stort ansvar för styrelsen och mycket att sätta sig in i! Därför behövs hjälp från REV!

En god början är att titta på anläggningsbeslutet! I viss föreningar kan styrelsen ha fått mandat att fatta beslut om ändringar av andelstal. Då blir det av outgrundlig anledning billigare att registrera ändringen his L. Eller så kan man göra ett avtal mellan styrelse och enskild fastighetsägare. Den möjligheten finns också.

Uppgiften på hur lång tid det skulle ta att få ändringen registrerad fick jag muntligt per telefon. Kan ju vara glädjekalkyl….

 

[Claes Sörmland]

Jag tror en del av entusiasmen kring att ändra andelstalen hindras av anläggningslagens ersättningsregler. 37-39 §§ i anläggningslagen. De innebär ju att de som får ett ökat andelstal ska betala ersättning för samfällighetsföreningens tillgångar (inklusive värdet på själva gemensamhetsanläggningen) till övriga delägare och att de som får ett minskat andelstal ska få ersättning på motsvarande sätt.

Lantmäteriet granskar att ersättningar har beslutats korrekt för ändringarna av andelstalen även när det sker efter två tredjedelsmajoritetsbeslut på stämma innan de tar beslut om att godkänna eller inte godkänna ändringen:



https://www.lantmateriet.se/sv/fast...ra-andelstal-43-a--anlaggningslagen/#anchor-2

 

[polaris78]

Den största förändringen som behövs göras enligt vissa är ju med den gamla fabriken där det vart allt möjligt genom åren ,men som idag är lastbils och entrenadmaskinsverkstad och försäljning och så hyrs det ut några garage med väldigt varierande användning..

Problemet är att dom som äger det idag har låg kompetens både i svenska språket och än lägre kunskap om sedvanor och hur saker funkar i sverige , man gapar och skriker att allt är fel och att" vi " som i 15 talet villor och en gammal liten bondgård som idag är hästgård.

Egentligen är det inte nämnvärda ändringar förutom fabriken som behöver förändras möjligen nån villa som varit sommarstuga som blivit permanentboende.

som det är nu ur minnet

dom 15 villorna har mellan en andel var och 3 beroende på hur långt in efter vägen man bor
hästgården har 5 andelar liten gård med egna hästar och tror dom hyr ut en plats
fabriken har 75 andelar vilket är nära 3/4 av alla andelar

Ja kan absolut hålla med om att fabrikens andel är absolut lite väl hög och baseras på att det var en helt annan verksamhet där när vägföreningen skapades men det är desto svårare att komma fram till vad som vore rimligt.. enligt ägaren så anser ju han att han knappt belastar vägen alls vilket ju är skitsnack åt andra hållet för även om han vissa enstaka veckor har lågsesong så är där en rätt hög aktivitet totalt sett.. känns som det kanske är 6-7 personer som är där dagligen och sen har dom kanske mellan 4-10 lastbilar på besök per vecka

jag antar att det är sån där tonmeter metod som ursprungligen varit grund för andelstalen som är oförändrade sen 90 talet tror jag föreningen skapades

 

[Urbota]

Det är väl detta jag tycker är intressant med Hovrättens dom, dvs. att man inte går in i något resonemang om uppsåt. Man konstaterar bara kort att i egenskap av styrelseledamot har man en skyldighet att försäkra sig om att åtgärder man vidtar i den rollen sker på ett korrekt sätt.

Tingsrätten konstaterar likt hovrätten i sin dom också man som styrelsemedlem ”har ett ansvar för att de åtgärder som hon åtar sig inom ramen för styrelsearbetet sker på ett korrekt sätt och i enlighet med de lagar och regler som gäller.”

Efter detta konstaterande för tingsrätten det resonemang om uppsåt du beskriver och kommer då fram till att utredningen inte visar att ens likgiltighetsuppsåt funnits hos den vice ordföranden. Hon frias därför av tingsrätten.


Jag kan bara tolka hovrättens dom på så vis att för styrelseledamöter (dvs. sysslomän) gäller försumlighet istället för resonemang om uppsåt. Med försumlighet avses då att man inte uppfyller sina plikter med tillbörlig omsorg. Har man begått en brottsbeskrivningsenlig gärning i rollen som styrelsemedlem/syssloman så är det fällande dom som gäller.



Helt enig. Kan man också se till att betala kompetenta personer för sitt styrelsearbete så kanske de stannar kvar också 😉

Den dömda hävdade att hon trodde man fick göra som hon gjorde pga av hennes uppdrag i BRF:en. Men hon hade fel. Vad hovrätten säger är att hennes sysslomannauppdrag inte hade med saken att göra. Man får inte bryta mot paragrafer i Brottsbalken i alla fall.

Domen handlar inte alls om förhållandet mellan syssloman och uppdragsgivare, dvs det som kallas sysslomannaansvar. Det går inte att diskutera sysslomannaansvarets omfattning med exempel som handlar om något annat.

/Urbota