Kul grej på ämnet: Erik Grönwall tog faktiskt fram en öl tillsammans med Train station brewery och döpte den till Hadiraja:Keiller skrev:
Haddirajja
https://trainstationbrewery.com/produkt/hadiraja/
När den släpptes så överlämnade han högtidligt några flaskor till Björn Gustavsson:
https://www.instagram.com/p/h_C6mhn48p/?igshid=1007aa75q7450
Dra mig baklänges på en dansk ölkärra vad det var dyrt! Får man publokalen på köpet?FredrikR skrev:
Vi som har förmånen att bo nära kontinenten kan för de pengarna ta tåget över sundet och placera vår lekamen på valfri bryggeripub och hygge oss med go øl. Humlebomber av amerikansk typ är favorit, men annars är det trevligt att testa även andra öltyper. T.o.m. någon suröl från Bräckeriet kan gå ner ibland. Man får annars vara tacksam att få uppleva dagens enorma ölutbud, Carlsberg är antagligen inte världens bästa öl längre...
Ja inte är det priset som lockarMicrokatten skrev:
Dra mig baklänges på en dansk ölkärra vad det var dyrt! Får man publokalen på köpet?
Humlebomber av amerikansk typ är favorit, men annars är det trevligt att testa även andra öltyper. T.o.m. någon suröl från Bräckeriet kan gå ner ibland. Man får annars vara tacksam att få uppleva dagens enorma ölutbud, Carlsberg är antagligen inte världens bästa öl längre...
Utbudet däremot.
Är väl en 25spänn över SB på en Apex DIPA..
Häftigt med Björn som granne.Mazen skrev:
Den måste definitivt provas, blev ett å annat hadiraja med Björn som närmaste granne i 16 år
Fanns det några likheter i Harrys och Björns förtjusning i öl?
Ingen kan få en lika sugen på en pripps blå som Harry!
USA är (var?) ju känt för sina blaskiga öl, som Michelob och Miller Lite, men mikrobryggeri-revolutionen startade förvånansvärt nog i USA på 80-talet. Sedan dess har det varit ett nöje att besöka USA eftersom det finns ett stort utbud av bryggeripubar och inte minst god öl att köpa i vanliga supermarkets.
Under ett besök i New York för några år sedan gick jag en dag in på en bryggeripub vid Union Square - bör ha varit Heartland Brewery, som nu är stängd - för lunch. Ofta kan man på bryggeripubar i USA beställa s.k. tasters, d.v.s 5-9 småglas av dagens ölutbud. Är man fler i sällskap är det skoj att smaka och diskutera de olika brygderna. Nu råkade jag vara själv, men det är ju inget skäl till att inte dricka öl, så till dagens lunch beställde jag en taster med sju glas.
Där satt jag nu själv vid ett bord med sju ölglas framför mig till lunch. Rena himmelriket. Men det tog ett tag att äta lunch den dagen, och lunchgäster vid borden runtomkring verkade tycka att det såg något märkligt ut med en ensam person med sju ölglas framför sig till lunch. Jag fick till och med motta några kommentarer från mina bordsgrannar, vilket alltid är trevligt. Amerikaner är ju ofta ganska pigga på lite småsnack.
Efter någon liter starköl till lunch så lullade jag sedan vidare i New York. Exakt vad jag gjorde den dagen i New York kommer jag inte ihåg, men bryggeripubsbesöket har i alla fall fastnat i minnet!
Under ett besök i New York för några år sedan gick jag en dag in på en bryggeripub vid Union Square - bör ha varit Heartland Brewery, som nu är stängd - för lunch. Ofta kan man på bryggeripubar i USA beställa s.k. tasters, d.v.s 5-9 småglas av dagens ölutbud. Är man fler i sällskap är det skoj att smaka och diskutera de olika brygderna. Nu råkade jag vara själv, men det är ju inget skäl till att inte dricka öl, så till dagens lunch beställde jag en taster med sju glas.
Där satt jag nu själv vid ett bord med sju ölglas framför mig till lunch. Rena himmelriket. Men det tog ett tag att äta lunch den dagen, och lunchgäster vid borden runtomkring verkade tycka att det såg något märkligt ut med en ensam person med sju ölglas framför sig till lunch. Jag fick till och med motta några kommentarer från mina bordsgrannar, vilket alltid är trevligt. Amerikaner är ju ofta ganska pigga på lite småsnack.
Efter någon liter starköl till lunch så lullade jag sedan vidare i New York. Exakt vad jag gjorde den dagen i New York kommer jag inte ihåg, men bryggeripubsbesöket har i alla fall fastnat i minnet!
USA är (var?) ju känt för sina blaskiga öl, som Michelob och Miller Lite, men mikrobryggeri-revolutionen startade förvånansvärt nog i USA på 80-talet. Sedan dess har det varit ett nöje att besöka USA eftersom det finns ett stort utbud av bryggeripubar och inte minst god öl att köpa i vanliga supermarkets.
Under ett besök i New York för några år sedan gick jag en dag in på en bryggeripub vid Union Square - bör ha varit Heartland Brewery, som nu är stängd - för lunch. Ofta kan man på bryggeripubar i USA beställa s.k. tasters, d.v.s 5-9 småglas av dagens ölutbud. Är man fler i sällskap är det skoj att smaka och diskutera de olika brygderna. Nu råkade jag vara själv, men det är ju inget skäl till att inte dricka öl, så till dagens lunch beställde jag en taster med sju glas.
Där satt jag nu själv vid ett bord med sju ölglas framför mig till lunch. Rena himmelriket. Men det tog ett tag att äta lunch den dagen, och lunchgäster vid borden runtomkring verkade tycka att det såg något märkligt ut med en ensam person med sju ölglas framför sig till lunch. Jag fick till och med motta några kommentarer från mina bordsgrannar, vilket alltid är trevligt. Amerikaner är ju ofta ganska pigga på lite småsnack.
Efter någon liter starköl till lunch så lullade jag sedan vidare i New York. Exakt vad jag gjorde den dagen i New York kommer jag inte ihåg, men bryggeripubsbesöket har i alla fall fastnat i minnet!
Alla som gör en resa har något att berätta. Tack för du delade med dig av din ”ölresa”!
