39 815 läst · 593 svar
40k läst
593 svar
Dags att skriva om allemansrätten
Så du menar att den by i Afrika där man odlade, hade vatten sen blev marken såld av staten. Alla människor fick flytta och dog av svält. Du menar att dessa människor tjänade på att marken blev privat? Ja, om de hade överlevt.Nötegårdsgubben skrev:
Vad är det som är orealistiskt? Du inser att vänsterpartiet har haft som förslag att alla privata företag i landet ska förstatligas och detta bara för max 2 år sen.A AndersS skrev:
Du måste kunna argument FÖR varför privat ägande ska vara kvar annars är du dålig på argument för vad du tycker.
Det är inte länge sedan den mesta skogen var samfälld antingen ägd av stamhemman eller byar eller socknar eller härader.
Åker och äng ägdes av den enskilda bonden i form av en andel av byns gemensamma ägande och de odlades ofta mer eller mindre samfällt och arronderades om efter behov.
Så beskrivs markägandet i jordabalken i landskapslagarna från 1200-talet och så fungerade byar som inte hade blivit storskiftade ända in i nutid. Sista oskiftade byn där jordägandet fortfarande fungerade enligt gammal svensk lag var med största sannolikhet Jurmo i Finland som storskiftades för mindre än 10 år sedan.
Orsaken till att man skiftade skogen till gårdarna enligt mantal var just att samägandet fungerade bara så länge som skogen fanns i obegränsad mängd och virket inte hade något större värde. Då värdet ökade och tillgången minskade blev resultatet ofta att alla högg hejdlöst utan att tänka på återväxten.
Därför skiftade man ut skogen till gårdarna enligt mantal men bibehöll den uråldriga rätten är färdas och plocka bär och kråkris och annat användbart där arbetsåtgången för att samla ihop och förädla varan var så stor och marknaden så liten att rovdrift inte var möjlig.
Allt prat om det urgamla privata ägandet och tiden före allemansrätten är politiskt motiverad historieförfalskning och påhitt från godsägarherrarna.
Min lösning på samhällsproblemen som Karl Olssvan lyfter upp är att dela skogen mellan arvingar så att nästan varje hushåll i trakten kan ha sitt eget skifte för husbehovsvirke och husbehovsved medan somliga har litet mer och kan sälja litet virke ibland. Inga utländska jobbare(i betydelsen halvskumma handlare) är intresserade av att köpa upp några hektar i gången och försöka pussla ihop dem till storgods. Alla kan dra nytta av att äga litet skog.
Karl Marx hade helt rätt i att produktionsmedel skall tillhöra folket han hade bara orealistiska ideer om hur man skall förverkliga det. Jag ser småkapitalism där var och en än godsägare och baron och självverksam skogsbonde i bisyssla på några hektar skog som den bästa lösningen. Eftersom skogen är skiftad i små bitar fungerar inte lokalsamhället om man inte kan gå där man behöver och plocka bär där de råkar växa. Enkelt och logiskt.
Åker och äng ägdes av den enskilda bonden i form av en andel av byns gemensamma ägande och de odlades ofta mer eller mindre samfällt och arronderades om efter behov.
Så beskrivs markägandet i jordabalken i landskapslagarna från 1200-talet och så fungerade byar som inte hade blivit storskiftade ända in i nutid. Sista oskiftade byn där jordägandet fortfarande fungerade enligt gammal svensk lag var med största sannolikhet Jurmo i Finland som storskiftades för mindre än 10 år sedan.
Orsaken till att man skiftade skogen till gårdarna enligt mantal var just att samägandet fungerade bara så länge som skogen fanns i obegränsad mängd och virket inte hade något större värde. Då värdet ökade och tillgången minskade blev resultatet ofta att alla högg hejdlöst utan att tänka på återväxten.
Därför skiftade man ut skogen till gårdarna enligt mantal men bibehöll den uråldriga rätten är färdas och plocka bär och kråkris och annat användbart där arbetsåtgången för att samla ihop och förädla varan var så stor och marknaden så liten att rovdrift inte var möjlig.
Allt prat om det urgamla privata ägandet och tiden före allemansrätten är politiskt motiverad historieförfalskning och påhitt från godsägarherrarna.
Min lösning på samhällsproblemen som Karl Olssvan lyfter upp är att dela skogen mellan arvingar så att nästan varje hushåll i trakten kan ha sitt eget skifte för husbehovsvirke och husbehovsved medan somliga har litet mer och kan sälja litet virke ibland. Inga utländska jobbare(i betydelsen halvskumma handlare) är intresserade av att köpa upp några hektar i gången och försöka pussla ihop dem till storgods. Alla kan dra nytta av att äga litet skog.
Karl Marx hade helt rätt i att produktionsmedel skall tillhöra folket han hade bara orealistiska ideer om hur man skall förverkliga det. Jag ser småkapitalism där var och en än godsägare och baron och självverksam skogsbonde i bisyssla på några hektar skog som den bästa lösningen. Eftersom skogen är skiftad i små bitar fungerar inte lokalsamhället om man inte kan gå där man behöver och plocka bär där de råkar växa. Enkelt och logiskt.
Något som jag kan se , troligen måste vara, är att det inte kan gå att behålla skog och företag i familjen över när någon dör. Då måste dessa saker till stor del åter till det allmänna. För annars får vi det som nu. Att mer och mer av saker samlas hos vissa familjer.H heimlaga skrev:Det är inte länge sedan den mesta skogen var samfälld antingen ägd av stamhemman eller byar eller socknar eller härader.
Åker och äng ägdes av den enskilda bonden i form av en andel av byns gemensamma ägande och de odlades ofta mer eller mindre samfällt och arronderades om efter behov.
Så beskrivs markägandet i jordabalken i landskapslagarna från 1200-talet och så fungerade byar som inte hade blivit storskiftade ända in i nutid. Sista oskiftade byn där jordägandet fortfarande fungerade enligt gammal svensk lag var med största sannolikhet Jurmo i Finland som storskiftades för mindre än 10 år sedan.
Orsaken till att man skiftade skogen till gårdarna enligt mantal var just att samägandet fungerade bara så länge som skogen fanns i obegränsad mängd och virket inte hade något större värde. Då värdet ökade och tillgången minskade blev resultatet ofta att alla högg hejdlöst utan att tänka på återväxten.
Därför skiftade man ut skogen till gårdarna enligt mantal men bibehöll den uråldriga rätten är färdas och plocka bär och kråkris och annat användbart där arbetsåtgången för att samla ihop och förädla varan var så stor och marknaden så liten att rovdrift inte var möjlig.
Allt prat om det urgamla privata ägandet och tiden före allemansrätten är politiskt motiverad historieförfalskning och påhitt från godsägarherrarna.
Min lösning på samhällsproblemen som Karl Olssvan lyfter upp är att dela skogen mellan arvingar så att nästan varje hushåll i trakten kan ha sitt eget skifte för husbehovsvirke och husbehovsved medan somliga har litet mer och kan sälja litet virke ibland. Inga utländska jobbare(i betydelsen halvskumma handlare) är intresserade av att köpa upp några hektar i gången och försöka pussla ihop dem till storgods. Alla kan dra nytta av att äga litet skog.
Karl Marx hade helt rätt i att produktionsmedel skall tillhöra folket han hade bara orealistiska ideer om hur man skall förverkliga det. Jag ser småkapitalism där var och en än godsägare och baron och självverksam skogsbonde i bisyssla på några hektar skog som den bästa lösningen. Eftersom skogen är skiftad i små bitar fungerar inte lokalsamhället om man inte kan gå där man behöver och plocka bär där de råkar växa. Enkelt och logiskt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 691 inlägg
Jag menar att de hade tjänat på om de ägt sin egen mark. Att de inte skyddades av staten förvånar mig föga. Svaga äganderätter är en förbannelse i stora delar av Afrika, liksom bristen på rättssäkerhet.K Karl Olssvan skrev:
Att försvara att en korrupt stat jag inte ens vet vilken det är eventuellt sålt mark som andra sannolikt borde ha lagfart till är hör och häpna inget jag vare sig är för eller tänker försöka försvara.
Då är jag dålig på att argumentera, men släpper det nu.K Karl Olssvan skrev:
Naturligtvis skulle staten delat ut ägande till de som bor. Men det funkar inte så där. Ingen tänker på att man behöver äga marken man brukar. Och även om de ägt, så blir de fort lurade att sälja billigt. Precis som i Ryssland där folket lurades av oligarkerna att sälja sina andelar för en flaska vodka. Men frågan är om det är bra med privat ägande där. Staten borde äga och inte få sälja mark.Nötegårdsgubben skrev:Jag menar att de hade tjänat på om de ägt sin egen mark. Att de inte skyddades av staten förvånar mig föga. Svaga äganderätter är en förbannelse i stora delar av Afrika, liksom bristen på rättssäkerhet.
Att försvara att en korrupt stat jag inte ens vet vilken det är eventuellt sålt mark som andra sannolikt borde ha lagfart till är hör och häpna inget jag vare sig är för eller tänker försöka försvara.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 691 inlägg
Jag vet inte ens vad du pratar om. Jag jämförde ett naturtillstånd med civilisation. Krig och våld avtar med civilisation, även om följderna av det kan bli förskräckliga när de väl sker pga. vapenutvecklingen.K Karl Olssvan skrev:
Ju mindre civiliserat ett samhälle är, desto mer väld, såväl inom som mellan grupper. Din rousseanska romantik är trams.
Det går hur bra som helst att behålla skog i familjen om man bara tillåter att skogsinnehavet delas mellan flera arvingar. Då undviker man det svenska dilemmat där man antingen att tvungen att låna sig konkursfärdig för att köpa ut syskonen eller sälja skogen till en utomstående jobbare.K Karl Olssvan skrev:
Det fungerar bra här i Österbotten. Barnen får i allmänhet några hektar på var. Om någon vill bli stadsbo och inte vill ha skog kan de få någonting annat i stället.
Det stora problemet i en civilisation, är om du får stora ojämlikheter. Det accepteras inte. Oavsett om underklassen är relativt rikare än andra länder.Nötegårdsgubben skrev:
Vad menar du?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 691 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 691 inlägg
Jag tyckte det var ganska precist. Att du inte förstod referensen kan vi säkert skylla den svenska skolan för, eller min oförmåga att stava på franska.