Det är inte fritt att använda all utrustning inklusive byggställning som entreprenören lämnar på tomten under uppdraget. Entreprenören behöver inte skriva in detta i avtalet eftersom detta regleras i brottsbalken. På samma sätt behöver du inte skriva in i avtalet att entreprenören inte får "låna" alla dina saker som finns på tomten.harry73 skrev:Fast nu griper vi väl efter halmstrån?
Hantverkaren är fortfarande ansvarig för att säkra ställningen så att obehöriga inte kan klättra på den, och att någon var på stälningen kan knappast vara en särskild händelse eftersom syftet med ställningen är att klättra på den.
Men låt oss försöka ett annat spår. Liksom körplåtar ör byggnadställningen en del av arbetsområdet. Om ts får bo i huset under arbetena och röra sig fritt på tomten, då får han också använda byggställningen om den inte är låst eller något. Om entreprenören vill begränsa ts rörelsefrihet på tomten får han skriva det i avtalet
I det här fallet är den ju dessutom "låst eller något" i och med att entreprenören tydligt sagt nej till att husägaren använder byggställningen.
Vill man kunna använda ställningen får man helt enkelt försöka avtala om det innan.
Det är inte utan orsak det finns en 45-sidig författningssamling och en tillhörande 112-sidig vägledning rörande just byggställningar.
/Krille
Redigerat:
Nu har jag skrivit min åsikt påen av de första sidorna och den har inte ändrats mycket sen dess, trots att diskussionen fortsätter och tråden snart är längre än t ex coola hus till salu. 
Men för att inte avbruta en rolig diskussion det var just den författning som du hänvisar till som gav mig idén till min körplåt jämförelse. I författningen står som en av de användningar för en ställning något som byggställning som arbetsplats. Byggställningen kan alltså vara arbetsplats och inte en verktyg eller dylikt.
Om då ts har tillträde till arbetsplatsen som han borde ha om han bor kvar under arbetet, då borde han i princip också ha tillgång till byggställningen eftersom det är en del av arbetsplatsen. Visst kan E stänga av delar av arbetsplatsen t ex med grind och lås och om man så vill id06 port, men då tycker jag att det borde nämnas i avtalet.
En byggställning är enklare at låsa, och om E gjorde det, då är det tydlig att han inte vill ha dig där, men även där kan jag tycka att det borde skrivas in i avtalet. Om E bara säger att man inte får vara där efter att avtalets skrevs under men inte fysiskt gör det omöjligt att beträda den, då har han inte mycket att stå på.
Hur situationen ser ut i ts fall vet jag inte, för han skrev inte om ställningen är låst, och jag tror att hantverkaren bara sa att företagets policy är att polisanmäla folk som obehörig klättrar på byggställningen. Om ts är behörig, då lär det inte bli så mycket med en polisanmälan
Men för att inte avbruta en rolig diskussion det var just den författning som du hänvisar till som gav mig idén till min körplåt jämförelse. I författningen står som en av de användningar för en ställning något som byggställning som arbetsplats. Byggställningen kan alltså vara arbetsplats och inte en verktyg eller dylikt.
Om då ts har tillträde till arbetsplatsen som han borde ha om han bor kvar under arbetet, då borde han i princip också ha tillgång till byggställningen eftersom det är en del av arbetsplatsen. Visst kan E stänga av delar av arbetsplatsen t ex med grind och lås och om man så vill id06 port, men då tycker jag att det borde nämnas i avtalet.
En byggställning är enklare at låsa, och om E gjorde det, då är det tydlig att han inte vill ha dig där, men även där kan jag tycka att det borde skrivas in i avtalet. Om E bara säger att man inte får vara där efter att avtalets skrevs under men inte fysiskt gör det omöjligt att beträda den, då har han inte mycket att stå på.
Hur situationen ser ut i ts fall vet jag inte, för han skrev inte om ställningen är låst, och jag tror att hantverkaren bara sa att företagets policy är att polisanmäla folk som obehörig klättrar på byggställningen. Om ts är behörig, då lär det inte bli så mycket med en polisanmälan
Ja, och hur var det nu, frugan var visst lovligt villebråd också, tyckte någonPolos skrev:
Nej, det är skillnad på en skruvdragare, en byggställning, en gräsklippare, en villa och en fruga.
Däremot är det troligt att det står i avtalet att kunden skall tillhandahålla t.ex. toalett, matplats och el.
Nej, det räcker inte, det krävs i så fall också någon form av information kring vilka som är behöriga, och inte, och t.ex. TS måste ju informeras om att han inte är behörig, om han nu inte är det.Nerre skrev:
Detta är ett vanligt problem när det gäller t.ex. vägskyltar med texten "Gäller ej behörig trafik", och det finns en hel del skrivet om det på nätet, inte minst av trafikverket.
Att entreprenören anser att byggställningen behöver besiktigas är inte en skada orsakad av TS.D09 skrev:
Detta har varit uppe tidigare, ty, entreprenören kan aldrig veta om någon har varit uppe på ställningen eller inte, och måste i så fall besiktiga den varje gång de lämnat den utan uppsikt, om de ska vara säkra på sin sak. Ej heller behöver man gå upp på ställningen för att skada den.
Däremot visar det sig vid en närmare granskning av brottet Olovligt Brukande, att en person som brukat två hyresbilar efter att hyrestiden gått ut, dömts för olovligt brukande med motiveringen att bilarna skulle kunna ha skadats under användandet. Fast jag måste säga att det låter inte helt solitt, eftersom lagen är tydlig med att det ska ha vållats en skada, jag undrar om det hade hållit för ett överklagande, lyckades inte få fram hela domen, nåt stul med någon DNS-server på internet tydligen.
Ja, som sagt, man kan aldrig vara helt säker på nåt, med dessa virrvarriga tingsrätter vi har i landet, de kan få för sig i stort sett vad som helst.
Om en ställning står uppe för att byta fasad så är ställningen en arbetsplats, men insidan av huset som ställningen står runt är ingen arbetsplats.harry73 skrev:
En arbetsplats kan dessutom ha olika områden som har olika krav på behörighet för tillträde. Det är den som ansvarar för arbetsplatsen som bestämmer vem som har behörighet till vilka områden på arbetsplatsen.
Nej, det är jätte-enkelt: Vet du inte att du är behörig så är du inte det.thomasx skrev:
När det gäller arbetsplatser finns det dessutom föreskrifter kring detta:
http://www.av.se/dokument/afs/afs2008_13.pdf
Fast om du läser tråden så är vi andra överens om att arbetsmiljölagstiftning inte gäller konsumenter.Nerre skrev:
Och nej, det är inte så "jätte-enkelt", TS kanske tar för givet att han här behörig, och finns då ingen klar info om vad som gäller, och vederbörande inte fått information, ja, då vet man varken ut eller in. Observera att detta gäller juridik, inte sunt förnuft
Ska vi hårddra det, så ja, faktiskt. TS har fått veta att han inte får nyttja byggställningen. Vad gäller skyltning och behörighet så finns så vitt vi vet, i fallet med TS, vare sig skyltar eller någon förteckning och information kring vilka som är behöriga och inte. Kolla som sagt gärna problematiken kring vägskyltning och användandet av "behörig" på skyltning. Samma problematik lär rent juridiskt dyka upp här. Och dessutom är en del av frågeställningen huruvida TS har rätt att beträda byggställningen i egenskap av byggherre, i så fall är han faktiskt också behörig.AG A skrev:
Trafikverket rekommenderar istället att man använder ordet "Tillstånd", i lydelsen att endast de med tillstånd får nyttja "objektet", vilket det nu än må vara.
Det kan dock bli ett litet meck med byråkratin kring tillståndsgivningen om det nu ska upp sådana skyltar på varenda byggställning
Redigerat:
Jag säger igen att om ts vill använda sin tomt under arbeten eller E vill reservera en del av arbetsplatsen där ts inte har tillträde, ska det regleras i avtalet. För liksom det för E innebär en kostnadsbesparing eller effektivitetsvinst om kunden inte bor i huset och man inte behöver ta hänsyn till hen, så är det en kostnad för kunden om hen ska bo på hotell.
Samma sak gäller egentligen också för byggnadstälningen. Frågan är då bara vem som får rätt om ingenting står i kontraktet: E eller konsument?
Samma sak gäller egentligen också för byggnadstälningen. Frågan är då bara vem som får rätt om ingenting står i kontraktet: E eller konsument?