Bostadsbubblan pressar ner kronan

[hempularen]

Jag hoppas innerligt på fortsatt "viss nedgång" och viss osäkerhet på marknaden. För varje månad det pågår pyser det ut mer luft ur bubblan och risken för krasch minskar.

Vad jag anar är att vi står inför en tid när en viss livsstil upphör. När folk måste fokusera mindre på konsumtion och mer på annat för att få det att gå runt.

Men höga bostadspriser har väl inget med "konsumtionssamhället" att göra. Bostäder är inte dyra för att vissa väljer lyxiga köksinredningar eller exklusiva material (det kan möjligen ses som ett utslag av konsumtionssamhället), det är tvärtom, många väljer onödigt dyra inredningsdetaljer, för att bostäder i grunden är så dyra att 50 000 mer eller mindre för köksinredningen blir försumbart.

Grunden för bostadspriser är: Vad kostar den billigaste tomten inom rimligt pendelavstånd till en storstad. Om den kostar ex. 1 000 000 (har inte exakt koll). Så sätter det grunden för hela bostadsmarknaden.

Men om det hade varit lätt att få planera mark för byggande, så det alltid fanns ett visst överskott på byggklara tomter, säljarna får konkurrera om köparna. Då skulle logiskt sett en ny "oattraktiv" tomt kosta ungefär lika mycket som marken är värd om den slulle fortsätta vara skogsmark, eller dålig åkermark (bra åkermark får man inte bygga på). Det skulle sänka baspriset på bostadsmarknaden med ca 1 milj. Alla andra priser relateras indirekt till detta lägsta pris. Tomter med speciellt attraktiva egenskaper (sjötomt, extremt bra kommunikationer osv), kommer fortfarande att vara en bristvara, det får inte plats obegränsat med sådana, de skulle fortfarande vara dramatiskt mycket dyrare. Men om "bastomten" kostar 10 000, istället för 1 milj, så skulle den där sjötomten som nu kostar 20 milj, kanske istället kosta 1 eller 2 milj. Och alla andra priser skulle ligga inom det spannet. Sedan kommer det alltid att finnas en "gräddhylla" där priserna saknar "kontakt" med den normala marknaden. Tänker på Strandvägen Djursholm och liknande. Men det är en specialsituation.

Och om du har en skaplig tomt för ex. 50 000, så kommer du att vara mer priskänslig även för byggandet, det börjar plötsligt kännas konstigt att bänksivan i köket kostar mer än tomten, eller skjutdörrsgarderoben i sovrummet kostar lika mycket som det hade kostat att skaffa tomten 15 minuter närmare staden osv. Det skulle sätta press på byggindustrin.

Och finns det ett överskott av billigare nybyggda bostäder, så kommer även begagnade bostäder att relatera till samma prisbild. Varför skulle jag betala 6 milj, för en standardvilla i ytterförort, om jag kan bygga en ny i liknande läge för 3 - 4 milj.

Men så länge det är brist på byggbar mark, så är det tvärtom, begagnade bostäder kostar vad människor max har råd att betala (det finns bara en begränsad mängd begagnade). Och nybyggen får en liknande prisbild som relaterar till begagnatmarknaden, där någon, marksäljare/byggbolag/byggmaterialhandel kommer att ta hem skillnaden mellan "realvärdet" och marknadspriset.

 

[heimlaga]

Du går och väntar på att konsumtionssamhället tar slut?

Jag ser att konsumtionssamhället i sina mer renodlade former bygger på ett antal förutsättningar som inte går att upprätthålla av olika orsaker både geopolitiska och ekonomiska och miljömässiga. Att bara köra på med full fart utan att låtsas se att förutsättningarna har förändrats skulle såvitt jag kan se leda till samhällskollaps och en sådan vill jag inte ha.
Jag hoppas att en gradvis nedskärning av de mer extrema formerna skall kunna rädda så pass mycket av vårt konsumtionssamhälle att vi kan leva drägligt endå. I ett samhälle som är några steg mer produktionsinriktat.

 

[heimlaga]

Men höga bostadspriser har väl inget med "konsumtionssamhället" att göra. Bostäder är inte dyra för att vissa väljer lyxiga köksinredningar eller exklusiva material (det kan möjligen ses som ett utslag av konsumtionssamhället), det är tvärtom, många väljer onödigt dyra inredningsdetaljer, för att bostäder i grunden är så dyra att 50 000 mer eller mindre för köksinredningen blir försumbart.

Grunden för bostadspriser är: Vad kostar den billigaste tomten inom rimligt pendelavstånd till en storstad. Om den kostar ex. 1 000 000 (har inte exakt koll). Så sätter det grunden för hela bostadsmarknaden.

Men om det hade varit lätt att få planera mark för byggande, så det alltid fanns ett visst överskott på byggklara tomter, säljarna får konkurrera om köparna. Då skulle logiskt sett en ny "oattraktiv" tomt kosta ungefär lika mycket som marken är värd om den slulle fortsätta vara skogsmark, eller dålig åkermark (bra åkermark får man inte bygga på). Det skulle sänka baspriset på bostadsmarknaden med ca 1 milj. Alla andra priser relateras indirekt till detta lägsta pris. Tomter med speciellt attraktiva egenskaper (sjötomt, extremt bra kommunikationer osv), kommer fortfarande att vara en bristvara, det får inte plats obegränsat med sådana, de skulle fortfarande vara dramatiskt mycket dyrare. Men om "bastomten" kostar 10 000, istället för 1 milj, så skulle den där sjötomten som nu kostar 20 milj, kanske istället kosta 1 eller 2 milj. Och alla andra priser skulle ligga inom det spannet. Sedan kommer det alltid att finnas en "gräddhylla" där priserna saknar "kontakt" med den normala marknaden. Tänker på Strandvägen Djursholm och liknande. Men det är en specialsituation.

Och om du har en skaplig tomt för ex. 50 000, så kommer du att vara mer priskänslig även för byggandet, det börjar plötsligt kännas konstigt att bänksivan i köket kostar mer än tomten, eller skjutdörrsgarderoben i sovrummet kostar lika mycket som det hade kostat att skaffa tomten 15 minuter närmare staden osv. Det skulle sätta press på byggindustrin.

Och finns det ett överskott av billigare nybyggda bostäder, så kommer även begagnade bostäder att relatera till samma prisbild. Varför skulle jag betala 6 milj, för en standardvilla i ytterförort, om jag kan bygga en ny i liknande läge för 3 - 4 milj.

Men så länge det är brist på byggbar mark, så är det tvärtom, begagnade bostäder kostar vad människor max har råd att betala (det finns bara en begränsad mängd begagnade). Och nybyggen får en liknande prisbild som relaterar till begagnatmarknaden, där någon, marksäljare/byggbolag/byggmaterialhandel kommer att ta hem skillnaden mellan "realvärdet" och marknadspriset.

Nu upprätthåller man i praktiken de höga bostadspriserna i vissa områden genom att bevilja lån som låntagaren rimligtvis aldrig kan betala och som därför sätter barn och barnbarn på bar backe i 5-10 generationer framåt.
Genom samma politik lockas folk till dyra lösningar som de inte behöver.
Samtidigt som en allt större del av BNP kommer från värdeökningen på dessa bostäder vilken tas ut som lån och konsumeras och går upp i rök.
Genom sträng reglering av vad man får göra på sina tomter hindras man från att göra någonting annat än sova och konsumera vilket innebär att om någonting händer på arbetsmarknaden eller med köpkraften är det katastrof inte bara för individen utan för samhället och för husägarens efterkommande i många generationer.
Medan andra delar av landet tvångsavfolkas när internet och telefonnät och skolor och annan samhällelig service dras in.

Mina kunskaper som bostadsområdesliv gäller i första hand vad jag har hört från ett yttre bostadsområde i småstaden Jakobstad i mammas barndom och ungdom på 50-60-talen jämfört med vad jag har hört om sambons uppväxtmiljö i ett yttre bostadsområde utanför en stad i samma storleksklass i sydligaste Norrland/norra Mellansverige på 80-90-00-talen. Jag ser skillnaderna och får väldigt obehagliga föraningar.

 

[hempularen]

vilken tas ut som lån och konsumeras och går upp i rök

Visst förekommer det att folk tar bostadslån för konsumtion, som du antyder. Men jag är övertygad om att det är relativt ovanligt. Vet att det förekommer (fastighet som säkerhet) som lån till bil, men amorteras då oftast i samma takt som bilens värde sjunker. Konsumtionslån är överhuvudtaget ganska ovanligt idag, och när det förekommer så är det oftast personer som inte äger någon bostad att pantsätta som tar ett sådant lån.

och för husägarens efterkommande i många generationer.

Efterkommanden ärver inga skulder.

 

[Jonatan79]

Nu upprätthåller man i praktiken de höga bostadspriserna i vissa områden genom att bevilja lån som låntagaren rimligtvis aldrig kan betala och som därför sätter barn och barnbarn på bar backe i 5-10 generationer framåt.
Genom samma politik lockas folk till dyra lösningar som de inte behöver.
Samtidigt som en allt större del av BNP kommer från värdeökningen på dessa bostäder vilken tas ut som lån och konsumeras och går upp i rök.
Genom sträng reglering av vad man får göra på sina tomter hindras man från att göra någonting annat än sova och konsumera vilket innebär att om någonting händer på arbetsmarknaden eller med köpkraften är det katastrof inte bara för individen utan för samhället och för husägarens efterkommande i många generationer.
Medan andra delar av landet tvångsavfolkas när internet och telefonnät och skolor och annan samhällelig service dras in.

Mina kunskaper som bostadsområdesliv gäller i första hand vad jag har hört från ett yttre bostadsområde i småstaden Jakobstad i mammas barndom och ungdom på 50-60-talen jämfört med vad jag har hört om sambons uppväxtmiljö i ett yttre bostadsområde utanför en stad i samma storleksklass i sydligaste Norrland/norra Mellansverige på 80-90-00-talen. Jag ser skillnaderna och får väldigt obehagliga föraningar.

Tack för fredagsunderhållningen dr Doom! Du ligger bara ca. År 100 efter framtiden. Skål!

 

[heimlaga]

Visst förekommer det att folk tar bostadslån för konsumtion, som du antyder. Men jag är övertygad om att det är relativt ovanligt. Vet att det förekommer (fastighet som säkerhet) som lån till bil, men amorteras då oftast i samma takt som bilens värde sjunker. Konsumtionslån är överhuvudtaget ganska ovanligt idag, och när det förekommer så är det oftast personer som inte äger någon bostad att pantsätta som tar ett sådant lån.


Efterkommanden ärver inga skulder.

Nej men egendomslöshet har en mycket stark tendens att gå i arv. När ingen egewndom ärvs och föräldrar inte kan gå i borgen för sina barn så börjar varje generation från noll och då vill en livstid inte räcka till för att komma på benen ekonomiskt. Det brukar krävas 40-50 års hårt arbete.

 

[Huddingebo]

Nej men egendomslöshet har en mycket stark tendens att gå i arv. När ingen egewndom ärvs och föräldrar inte kan gå i borgen för sina barn så börjar varje generation från noll och då vill en livstid inte räcka till för att komma på benen ekonomiskt. Det brukar krävas 40-50 års hårt arbete.

När har en fastighet i ett tillväxtområde inte ökat markant i pris under 40-50år?
Man köper under uppbyggnadsåren/familjebildning. När man dör ärver barnen många långa år senare.
Såklart kan det finnas lån kvar. Men värdeökningen överstiger vida det man en gång i tiden betalade.
Inflationen har också gjort sitt för att minska skulden.

 

[heimlaga]

När har en fastighet i ett tillväxtområde inte ökat markant i pris under 40-50år?
Man köper under uppbyggnadsåren/familjebildning. När man dör ärver barnen många långa år senare.
Såklart kan det finnas lån kvar. Men värdeökningen överstiger vida det man en gång i tiden betalade.
Inflationen har också gjort sitt för att minska skulden.

Oftast minskar ju värdet varefter huset åldras.

 

[Huddingebo]

Oftast minskar ju värdet varefter huset åldras.

Möjligtvis i riktig utflyttningsbyggd. Aldrig någonsin i de delar av landet där 90% bor. Aldrig någonsin sett över ett par decennier.
Det är inte bilar vi pratar om.

 

[Unikt namn]

Konsumtionslån är överhuvudtaget ganska ovanligt idag, och när det förekommer så är det oftast personer som inte äger någon bostad att pantsätta som tar ett sådant lån.

Det beror väl delvis på vilket perspektiv man har.

Det kanske inte är så många som åker till banken för att sedan åka vidare till NK och handla märkeskläder.

Men att handla hemelektronik/kläder med klarna/svea/xx?
Eller mobilen på avbetalning?

I storstäderna är ekonomin till stor del lånedopad.

 

[heimlaga]

Möjligtvis i riktig utflyttningsbyggd. Aldrig någonsin i de delar av landet där 90% bor. Aldrig någonsin sett över ett par decennier.
Det är inte bilar vi pratar om.

Här i trakten är befolkningsmängden tämmeligen stabil både i ett 10-årsperspektiv och i ett 100-årsperspektiv.
Eftersom ekonomin inte är lånedopad på det viset som den är i storstäderna i Sverige så minskar hus i marknadsvärde i ungefär den takten som realvärdet minskar. Det vill säga i den takten som olika beståndsdelar åldras och närmar sig den tiden när de måste repareras eller förnyas.

Tomter och skog ökar i värde över tid men det går inte snabbt och utvecklingen är inte stabil även om den allmänna trenden är stigande.
Åker har ökat snabbt i värde ända sedan 1990-talet eftersom den EU-ledda jordbrukspolitiken tvingar jordbruken att bli större eller lägga ned så de måste köpa till jord oberoende om de har råd eller inte.

 

[Jonatan79]

Här i trakten är befolkningsmängden tämmeligen stabil både i ett 10-årsperspektiv och i ett 100-årsperspektiv.
Eftersom ekonomin inte är lånedopad på det viset som den är i storstäderna i Sverige så minskar hus i marknadsvärde i ungefär den takten som realvärdet minskar. Det vill säga i den takten som olika beståndsdelar åldras och närmar sig den tiden när de måste repareras eller förnyas.

Tomter och skog ökar i värde över tid men det går inte snabbt och utvecklingen är inte stabil även om den allmänna trenden är stigande.
Åker har ökat snabbt i värde ända sedan 1990-talet eftersom den EU-ledda jordbrukspolitiken tvingar jordbruken att bli större eller lägga ned så de måste köpa till jord oberoende om de har råd eller inte.

Konstigt att jämföra en svensk snittfastighet med din hembygd i Österbotten?