80 436 läst · 234 svar
80k läst
234 svar
Bauhaus försökte lura på mig ett kreditkort
Utan att ha kollat upp fakta så har jag för mig i bakhuvudet, att om man betalar med kort så kan man göra en "reklamation" till banken och får då pengarna tillbaka men det gäller inte om man gör en banköverföring konto till konto eller en så kallad direktbetalning.BiFuel skrev:
Nu vill jag upplysa att jag fick ännu en till kredit upplysing av Viasat utan att bli upplyst om. Den här gången sa jag upp abonemanget, undrar om företagen tar upplysning för att nån säger upp ett abonemang ?!!!
Jag menar nog att det spelar stor roll om en konsument betalat en vara med kreditkort eller debetkort. Enligt konsumentkreditlagen kan köparen ställa samma krav mot kreditgivaren som köparen kan göra mot säljaren.cpalm skrev:
Samma rätt finns mig veterligen inte vid debetköp, det är ju ren betalningsförmedling. Det betyder att en kund som betalat en vara med kreditkort av en säljaren som hinner gå i konkurs mellan betalningen och leverans kan få tillbaka pengarna från kreditgivaren/inlösaren. En kund som betalat med debetkort får dock inga pengar tillbaka.
Precis, jag fick biljettpengarna tillbaka av Mastercard när flygbolaget kånkade. Betalt med kreditkort. Det var en ren formalitet, bara att fylla i en blankett. Debetkort däremot, då är det mina egna pengar och de dras direkt vid köp, sedan är de "borta".
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 755 inlägg
Dock gäller detta bara när man betalar via ett kreditbolag.
Lagen finns där bara för att man inte ska få sig en bättre rätt genom att anlita ett kreditbolag.
Helt enkelt, i lagen så blir kreditgivaren "genomskinlig" så att säga. Det har inget med att man får något "extra skydd" genom att låna pengar. Om man tänker sig att konsumentkreditlagen inte hade funnits, så hade en säljare, genom att anlita ett kreditbolag, och sedan hade kreditbolaget kunnat säga "Vi har bara en fordring på dig, vi har inget ansvar att leverera någon vara".
Således har du samma skydd för debetköp och kreditköp. Med andra ord, är det möjligt att säljaren kan avtala om betalningsvillkor som säger att man är skyldig att betala även vid t.ex. konkurser, och då kan konkursförvaltaren ta över fordringen.
Skillnaden är att vid debetköp, dvs där du inte lånar pengar, så blir det istället tvärtom, du som skall kräva företaget på pengarna.
Det är därför jag säger:
Det ger ingen "fördel" att handla på faktura/kredit! Det enda du kan göra för att skydda dig mot konkurser och skojare är att syna företaget i sömmarna. Varför skall det vara så svårt?
Reseskydd och liknande brukar även ingå vid köp med bankkort/debetkort - dock ej electron/maestro-varianterna, så att man får pengar tillbaka om flygbolaget konkar.
Matstj: Finns 2 möjligheter här:
Antingen gör det detta som standard på alla uppsägningar för att kontrollera om exempelvis uppsägning i förtid på bundet abb skall godtas, eller om det skall krävas något extra när man ska skicka tillbaka boxen eller liknande. Även en uppsägning kan ju generera extra kostnader.
Eller så är det så att deras system är konstruerat så vid en uppsägning ändrar man abbonemang från "silverpaketet" till "inget abbonemang", därmed är det en abonnemangsförändring, och det görs en kreditupplysning per automatik, precis som om du hade ändrat från "silverpaketet" till "guldpaketet".
Lagen finns där bara för att man inte ska få sig en bättre rätt genom att anlita ett kreditbolag.
Helt enkelt, i lagen så blir kreditgivaren "genomskinlig" så att säga. Det har inget med att man får något "extra skydd" genom att låna pengar. Om man tänker sig att konsumentkreditlagen inte hade funnits, så hade en säljare, genom att anlita ett kreditbolag, och sedan hade kreditbolaget kunnat säga "Vi har bara en fordring på dig, vi har inget ansvar att leverera någon vara".
Således har du samma skydd för debetköp och kreditköp. Med andra ord, är det möjligt att säljaren kan avtala om betalningsvillkor som säger att man är skyldig att betala även vid t.ex. konkurser, och då kan konkursförvaltaren ta över fordringen.
Skillnaden är att vid debetköp, dvs där du inte lånar pengar, så blir det istället tvärtom, du som skall kräva företaget på pengarna.
Det är därför jag säger:
Det ger ingen "fördel" att handla på faktura/kredit! Det enda du kan göra för att skydda dig mot konkurser och skojare är att syna företaget i sömmarna. Varför skall det vara så svårt?
Reseskydd och liknande brukar även ingå vid köp med bankkort/debetkort - dock ej electron/maestro-varianterna, så att man får pengar tillbaka om flygbolaget konkar.
Matstj: Finns 2 möjligheter här:
Antingen gör det detta som standard på alla uppsägningar för att kontrollera om exempelvis uppsägning i förtid på bundet abb skall godtas, eller om det skall krävas något extra när man ska skicka tillbaka boxen eller liknande. Även en uppsägning kan ju generera extra kostnader.
Eller så är det så att deras system är konstruerat så vid en uppsägning ändrar man abbonemang från "silverpaketet" till "inget abbonemang", därmed är det en abonnemangsförändring, och det görs en kreditupplysning per automatik, precis som om du hade ändrat från "silverpaketet" till "guldpaketet".
Ja, såsom en kreditkortsutgivare exempelvis.sebastiannielsen skrev:
Så blir det ju när det endast är företag inblandade. Jag hänger därför inte med på vad du menar att konsumenten i kreditgivningssituationer inte får ett extra skydd jämfört med betalkortkortsalternativet?sebastiannielsen skrev:Lagen finns där bara för att man inte ska få sig en bättre rätt genom att anlita ett kreditbolag.
Helt enkelt, i lagen så blir kreditgivaren "genomskinlig" så att säga. Det har inget med att man får något "extra skydd" genom att låna pengar. Om man tänker sig att konsumentkreditlagen inte hade funnits, så hade en säljare, genom att anlita ett kreditbolag, och sedan hade kreditbolaget kunnat säga "Vi har bara en fordring på dig, vi har inget ansvar att leverera någon vara".
Hur kommer du till den slutsatsen? Var någonstans framgår det att konsumenten kan ställa krav mot sin betaltjänstleverantör om säljaren av varan inte fullgör sina skyldigheter?sebastiannielsen skrev:
Det här förstår jag inte alls. En konkursförvaltare får ju varken bättre eller sämre läge gentemot konkursbolagets motparter än vad konkursbolaget hade innan konkursen. Utveckla gärna.sebastiannielsen skrev:Med andra ord, är det möjligt att säljaren kan avtala om betalningsvillkor som säger att man är skyldig att betala även vid t.ex. konkurser, och då kan konkursförvaltaren ta över fordringen.
Skillnaden är att vid debetköp, dvs där du inte lånar pengar, så blir det istället tvärtom, du som skall kräva företaget på pengarna.
Det är därför jag säger:
Det ger ingen "fördel" att handla på faktura/kredit! Det enda du kan göra för att skydda dig mot konkurser och skojare är att syna företaget i sömmarna. Varför skall det vara så svårt?
Det är ju för att de kortutgivarna har med det som en tjänst i sitt totalerbjudande. Inte för att de är tvungna att ersätta vid debetköp såvitt jag förstår.sebastiannielsen skrev:
Det skulle ju annars vara lika logiskt att jag reklamerar ett köp hos Riksbanken om jag har betalat i kontanter
Misstänker att det är programmerat i systemet, har inte tid att hänga i luren och ta reda på anledningen för nåt som är redan gjort.sebastiannielsen skrev:Matstj: Finns 2 möjligheter här:
Antingen gör det detta som standard på alla uppsägningar för att kontrollera om exempelvis uppsägning i förtid på bundet abb skall godtas, eller om det skall krävas något extra när man ska skicka tillbaka boxen eller liknande. Även en uppsägning kan ju generera extra kostnader.
Eller så är det så att deras system är konstruerat så vid en uppsägning ändrar man abbonemang från "silverpaketet" till "inget abbonemang", därmed är det en abonnemangsförändring, och det görs en kreditupplysning per automatik, precis som om du hade ändrat från "silverpaketet" till "guldpaketet".
Men man kan göra som polisens registeruttdrag att köparen av tjänsten får beställa kreditupplysing och lämna den vid behov till företaget. Det kanske tar nån dag extra tid men fördelen är att då är det köparen som bestämmer om kredit upplysingen och inte säljaren.
Som det är nu, det är lika lätt för företagen att beställa en kreditupplysing som att slå upp kundenstelefon nummer !
Ingen medgivande behövs. Tydligen är inte företagen skyldiga att meddela kunden i förväg eller införa om det. Det kommer som en blix från klar himmel , rakt ner i brevlådan, utan förvarning.
En ny lagstiftning behövs verkligen.