Staten var helt enkelt en dåligt beställare när man beställde bankid.Rkarlsson skrev:
Nej, det är riktigt dåligt.Rkarlsson skrev:
Att avgöra vad som är svarta pengar tycks dock vara upp till enskilda banktjänstemän. Jag har berättat om ett fall i den här tråden där jag hade femsiffrigt antal vita kronor som jag ville sätta in på ett bankkonto. Banktjänstemannen vägrade låta mig göra det.Rkarlsson skrev:
Var bör gränsen gå för att man ska bli misstänkt för stöld eller penningtvätt när det gäller klockor?Rkarlsson skrev:
Är det dessutom inte lite märkligt att när det gällde Ebba Olssons bil (se tidigare inlägg i tråden) var inte tal om att hon skulle bevisa sin äganderätt. Den var inte hennes, tyckte Kronofogden och sålde den. För mina pengar som jag hade i fickan gällde dock inte samma princip.
Jag hade mynt. Alternativet var att inte betala, men eftersom en parkeringsvakt stod bredvid mig och försökte få igång datakommunikationen så tyckte jag att det ett sämre alternativ.Nissens skrev:
Parkeringsappar råkar aldrig ut för kommunikationsavbrott?K Krille4 skrev:
Var får du tag i mynt nu för tiden? Beställer du från Riksbanken?P pmd skrev:
Staten och kapitalet …Fairlane skrev:
Att svara på en massa ointressanta frågor kanske man struntar i för att man inte tycker att det är viktigt och att den som frågar är onödigt nyfiken.Rkarlsson skrev:
En bank (en kreditkortsutgivare) tjatade rätt länge på att jag skulle svara frågor om mina personliga ekonomiska förhållanden och om jag hade anhöriga som sysslade med något dom de tydligen tyckte var känsligt.
Något jag tycker att ingen har med att göra. Banken hotade t.o.m. att jag kanske inte skulle få fortsätta att använda kreditkortet om jag inte svarade. Jag tog fast på det där med "kanske" och fortsatte att strunta i att svara. Inget hände och frågorna upphörde att komma.
Är personlig integritet omodernt numera?
Redigerat:
Det är förstås väldigt bra att bankerna regelbundet ställer sådana frågor till sina kunder. De stoppar antagligen jättemånga penningtvättare med det.Rkarlsson skrev:
Nu skall jag berätta en hemlis. När du får din veckopeng ser den egentligen ut såhär.
Med denna går du till affären och byter mot glass och godis. Ofta får du då några sådanahäringa tillbaka.
De kallar vi för mynt. Papperslappen med tanten på, kallar vi sedel. 😃
Redigerat:
Jo det var det. Jag betalade av olika mycket varje månad och för det var jag tvungen att ringa banken och slösa bort en stund av mitt resterande liv på att upprepa det jag sagt månaden innan. Banken skyllde på någon lag. När jag vägrade svara, var lagen plötsligt inte lika viktig längre.Alfredo skrev:
Var man får tag på dem nuförtiden, vet jag inte. Slantarna hade legat i min börs i flera år.
Det var inte den här banken som ställde frågan, men det var den här frågan som ställdes.
Banken vill alltså veta om man själv eller någon närstående, eller någon av ens medarbetare, är en "person i politiskt utsatt ställning".
https://www.swedbank.se/privat/bli-kund/darfor-staller-vi-fragor/politiskt-utsatt-stallning.html