24 272 läst · 360 svar
24k läst
360 svar
Bärighet aluminium L-balk
Med rätt dimensionerat rör (gärna flera) och rätt förkrökning av det kan du ju lätt skippa den där självbärande takplåten..
Men rent spontant skulle jag vilja säga att du vill använda dig av alldeles för klena materialdimensioner för den spännvidden du har över poolen..
Frågan jag känner att jag verkligen saknar svar på för att öht kunna ge råd i hur du ska gå vidare är hur mycket FÅR konstruktionen hänga ner på mitten?
Annars är det ju av yttersta vikt att veta mer exakt vad den färdiga konstruktionen kommer att väga, för då är det inga problem att ange hur mycket man behöver förkröka de långa rören i konstruktionen..
Har själv jobbat med att tillverka maskiner med liknande längder (men högre belastning) och håller för tillfället på och konstruerar en maskin med liknande icke understödd längd..
Men rent spontant skulle jag vilja säga att du vill använda dig av alldeles för klena materialdimensioner för den spännvidden du har över poolen..
Frågan jag känner att jag verkligen saknar svar på för att öht kunna ge råd i hur du ska gå vidare är hur mycket FÅR konstruktionen hänga ner på mitten?
Annars är det ju av yttersta vikt att veta mer exakt vad den färdiga konstruktionen kommer att väga, för då är det inga problem att ange hur mycket man behöver förkröka de långa rören i konstruktionen..
Har själv jobbat med att tillverka maskiner med liknande längder (men högre belastning) och håller för tillfället på och konstruerar en maskin med liknande icke understödd längd..
Det går säkert att lösa med något av ram, självbärande plåt, eller en kombination (som du verkar inne på). Jag håller dock med @Violina om att du är inne på för klena dimensioner. Du har en väldigt utmanande spännvidd att hantera. Ska se om jag har tid att räkna på dina förslag senare. Dock har jag en omedelbar invändning gällande plåten: Du bör absolut inte skarva plåtlängder på längden (sätta ihop två 420 cm till 840 cm längd). Ska det vara vettigt med plåt så ska det vara 840 cm-längder.
Känns väl dock svårt att räkna på när man varken har en tillförlitlig vikt eller en tillåten nedböjning att förhålla sig till?E Erik Lindroos skrev:Det går säkert att lösa med något av ram, självbärande plåt, eller en kombination (som du verkar inne på). Jag håller dock med @Violina om att du är inne på för klena dimensioner. Du har en väldigt utmanande spännvidd att hantera. Ska se om jag har tid att räkna på dina förslag senare. Dock har jag en omedelbar invändning gällande plåten: Du bör absolut inte skarva plåtlängder på längden (sätta ihop två 420 cm till 840 cm längd). Ska det vara vettigt med plåt så ska det vara 840 cm-längder.
Absolut. Tänkte att man kunde relatera nedböjning till tröghetsmoment och ge lite riktmärken att utgå ifrån. T.ex. att den förslagna ramen ger x mm nedböjning vid 1000 kg utbredd last, o.s.v. Men en slutlig dimensionering bör utgå från "bättre" siffror. Nämnde inte @Huggedugge1 14 mm nedböjning tidigare?Violina skrev:
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Vitsen med självbärande plåt är att den genom sin höjd på profilen är så styv att den bär upp både sin egentyngd och de laster den utsätts för utan någon annan bärande konstruktion. Den ersätter alltså hela bjälklaget du har under trallen.Huggedugge1 skrev:Tja… nu har ni VERKLIGEN tappat mig!!!
Självbärande plåt är nog en bra väg att gå, tror jag. Hittade en plannjavariant som inte byggde så mycket på höjden. Sen är min tanke att lägga trallen och skruva fast den i den självbärande plåten. (Inte kollat vilka skruvar etc men det löser sig nog.)
när man då kommer till ramen så har jag kikat på Montano.se och hittat KKR rör. Tänkte mig då VKR eller KKR fyrkantsrör. Då VKR blir svindyrt så är jag mer intresserad av KKR, som får rostskyddsmålas och sen målas svarta alternativt kläs in med trä. Tänkte mig KKR 120*60 med 5 mm gods. 840 cm + 420 cm blir ramen. Vikten för ramen blir då cirka 320 kg.
Den självbärande plåten från Plannja bygger 7 cm och har en spännvidd på 480 cm. Sen är täckande bredd 750 cm (osäker på vad som händer då den skall täcka 840 cm…) Vikten på hela takplåten blir då typ 100 kg beroende på tjocklek. Trallen väger cirka 1000kg, ramen 320 kg. Så 1,5 ton totalt.
Så min fråga är då… Är KKR 120*60 med 5 mm gods, en vettig lösning som ram som kommer att fungera?Hur mycket kommer den öppna delen som går över polen att svikta ner när den skall stängas???
eller kan någon föreslå något annat lämpligt för att få det att fungera?
Kan någon hjälpa mig…
Om det ska vara någon större mening med en sådan plåt ska den löpa obruten över hela spännvidden 8,4 m. Den bär då trallen på egen hand och det ska inte behövas någon bärande ram.
Den ända dimensionen jag ser som kan vara vettig är tidigare nämnda TP200. Det är en standardhöjd och blir som sagt på gränsen i höjd för att komma in under terassen.
Här finns lite data för sådan plåt:
https://f.nordiskemedier.dk/2ugltroxhvfidoea.pdf
Om man lägger en sådan plåt från kortsida till kortsida och klär den med 1000 kg trä (trall och ram) så får jag nedböjningen med 0,7 mm plåttjocklek till 19 mm. Ökar man 1,0 mm plåt blir nedböjningen 15 mm och med tjockaste plåten 1,5 mm blir det 12 mm.
Det är inte mer än 226 mm spännvidd mellan åsarna på TP200 så man behöver bara den tunnaste trallen.
Isolering får man nog lösa med någon sprutad variant.
Man kan behöva tänka till där hjulen sitter på plåten och för in en punktlast.
Tycker fortfarande att bästa lösningen (om man inte vill göra en styrning som hjälper upp den nedböjda punkten i slutet) är att fokusera på att styva upp bärlinan. Mest attraktivt tycker jag en svetsad överhöjd profil som monteras utanpå eller ersätter den befintliga bärlinan känns mest attraktivt.
Jag kan bara hålla med. Det här med överhöjd profil har jag inte pysslat med själv i praktiken, så det ligger inte så långt fram i min "idébank". Men för detta fall där nedböjning är det primära problemet så låter det utmärkt (särskilt när konstruktionen i lvrigt redan finns).Bernieberg skrev:Vitsen med självbärande plåt är att den genom sin höjd på profilen är så styv att den bär upp både sin egentyngd och de laster den utsätts för utan någon annan bärande konstruktion. Den ersätter alltså hela bjälklaget du har under trallen.
Om det ska vara någon större mening med en sådan plåt ska den löpa obruten över hela spännvidden 8,4 m. Den bär då trallen på egen hand och det ska inte behövas någon bärande ram.
Den ända dimensionen jag ser som kan vara vettig är tidigare nämnda TP200. Det är en standardhöjd och blir som sagt på gränsen i höjd för att komma in under terassen.
Här finns lite data för sådan plåt:
[länk]
Om man lägger en sådan plåt från kortsida till kortsida och klär den med 1000 kg trä (trall och ram) så får jag nedböjningen med 0,7 mm plåttjocklek till 19 mm. Ökar man 1,0 mm plåt blir nedböjningen 15 mm och med tjockaste plåten 1,5 mm blir det 12 mm.
Det är inte mer än 226 mm spännvidd mellan åsarna på TP200 så man behöver bara den tunnaste trallen.
Isolering får man nog lösa med någon sprutad variant.
Man kan behöva tänka till där hjulen sitter på plåten och för in en punktlast.
Tycker fortfarande att bästa lösningen (om man inte vill göra en styrning som hjälper upp den nedböjda punkten i slutet) är att fokusera på att styva upp bärlinan. Mest attraktivt tycker jag en svetsad överhöjd profil som monteras utanpå eller ersätter den befintliga bärlinan känns mest attraktivt.
Min totala höjd för terrassen som däcket skall gå under är 23,5 cm.Violina skrev:Med rätt dimensionerat rör (gärna flera) och rätt förkrökning av det kan du ju lätt skippa den där självbärande takplåten..
Men rent spontant skulle jag vilja säga att du vill använda dig av alldeles för klena materialdimensioner för den spännvidden du har över poolen..
Frågan jag känner att jag verkligen saknar svar på för att öht kunna ge råd i hur du ska gå vidare är hur mycket FÅR konstruktionen hänga ner på mitten?
Annars är det ju av yttersta vikt att veta mer exakt vad den färdiga konstruktionen kommer att väga, för då är det inga problem att ange hur mycket man behöver förkröka de långa rören i konstruktionen..
Har själv jobbat med att tillverka maskiner med liknande längder (men högre belastning) och håller för tillfället på och konstruerar en maskin med liknande icke understödd längd..
Sen är det hur högt rälshjulen monteras. Idag på befintligt däck så har jag 3 cm mellan däcket och altanen. Helst skulle jag vilja sänka det för att minska värmeförlusten.
Skippar gärna plåten men då tillkommer vikten för den befintliga lösningen med cirka 350 kg. (Reglar 120*45)
Cirka 1450 kg är totalvikten idag.
Dels svackar det i mitten av däcket. Sen svackar båda långsidorna.
Dels svackar det i mitten av däcket. Sen svackar båda långsidorna.
Tror du missförstod mig. Vad jag förstått så är det 5 längder om typ 420 cm som sätts ihop för att täcka 840 cm.E Erik Lindroos skrev:Det går säkert att lösa med något av ram, självbärande plåt, eller en kombination (som du verkar inne på). Jag håller dock med @Violina om att du är inne på för klena dimensioner. Du har en väldigt utmanande spännvidd att hantera. Ska se om jag har tid att räkna på dina förslag senare. Dock har jag en omedelbar invändning gällande plåten: Du bör absolut inte skarva plåtlängder på längden (sätta ihop två 420 cm till 840 cm längd). Ska det vara vettigt med plåt så ska det vara 840 cm-längder.
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Skulle vilja hoppa tillbaka till frågan i inlägg #69 så vi får alla problem på bordet. Mitt förslag med förstärkt bärlina kommer inte påverka hur mycket taket hänger ned mellan långsidorna.Huggedugge1 skrev:
Ja, det är korrekt uppfattat.Bernieberg skrev:Så att det inte blir missförstånd: är problemet att när pooltaket är delvis öppet så hänger den fria långsidan ned så mycket att det blir problem när man närmar sig helt öppet läge och takets långsida ska upp på kanten igen?
När taket är helt öppet eller helt stängt har det stöd längs alla fyra sidor och allt är bra?
När jag stänger pooltaket så går det 3,5 cm under poolsargen och kommer inte upp.
Det är också ett visuellt fel att när det väl är stängt så hänger mitten ner cirka 3,5 cm. Det ser man om man lägger en planka på högkant mellan långsidorna i mitten.
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Vill du åtgärda nedböjningen i mitten behöver balk som löper från långsida till långsida också bli styvare.Huggedugge1 skrev:
Har du några foton eller skisser på hur hela regelkonstruktionen ser ut utan trallen? Ju mer info, desto bättre möjlighet att komma med bra och relevanta förslag.
Skall kolla om jag hittar några kort.
Tyvärr har jag ingen skiss. Men hittade en video och en del kort.Bernieberg skrev: