1 072 469 läst · 12 907 svar
1072k läst
12,9k svar
Alla som gillar katter - räck upp en hand!
Jag tänker att naturligt för katter är jaga, äta, sova. Inte riktigt jag som kommit på, tittade på Jackson galaxys "my cat from hell" där han hjälpte problemkatter (problemägare).
Övervikt är ett vanligt problem hos katter, enligt kattforum är torrfodret en del av problemet, det är lättare att äta för mycket av. Grainfree brukar nämnas som bra, katter är köttätare, spannmål ingår inte i den normala kosten. Det är inte kattens naturliga föda, möss, som gör dem tjocka.
Samtidigt, så länge katt/ägare mår bra så kanske allt är tillräckligt bra? Hur mycket vill man krångla till det?
Övervikt är ett vanligt problem hos katter, enligt kattforum är torrfodret en del av problemet, det är lättare att äta för mycket av. Grainfree brukar nämnas som bra, katter är köttätare, spannmål ingår inte i den normala kosten. Det är inte kattens naturliga föda, möss, som gör dem tjocka.
Samtidigt, så länge katt/ägare mår bra så kanske allt är tillräckligt bra? Hur mycket vill man krångla till det?
1 påse/vecka? Det måste ju vara jättelite, i jämförelse med "doseringsanvisningarna" på fp?B b8q skrev:
Ja, det är det jag också läst... Det jag ger nu är Royal Canin Kitten torrfoder och innehåller både majs, ris och betmassa, vad det nu är...Karlia skrev:Jag tänker att naturligt för katter är jaga, äta, sova. Inte riktigt jag som kommit på, tittade på Jackson galaxys "my cat from hell" där han hjälpte problemkatter (problemägare).
Övervikt är ett vanligt problem hos katter, enligt kattforum är torrfodret en del av problemet, det är lättare att äta för mycket av. Grainfree brukar nämnas som bra, katter är köttätare, spannmål ingår inte i den normala kosten. Det är inte kattens naturliga föda, möss, som gör dem tjocka.
Samtidigt, så länge katt/ägare mår bra så kanske allt är tillräckligt bra? Hur mycket vill man krångla till det?
Första katten jag hade (Smulan) var en ganska nöjd innekatt, hon var ute helt fritt en del, brukade vara och sniffa runt i skogsområdet bakom husen där vi bodde. Men kom hem igen typiskt efter någon timme, var aldrig ute på natten (som jag minns). Kunde vara helt inomhus i några dagar i sträck också, och var nöjd med det också.
Frasse som vi har nu fick vi tag på för att förra ägaren ville ha en innekatt, men märkte att Frasse inte mådde bra av. Så vi fick ta över, och jag kan helt hålla med om att det här är en riktig utekatt, främst märks det på knepiga beteenden om han är för mycket inne.
Under sommaren ser vi inte till Frasse många timmar/dygn, men han ligger och slappar och sover mer här hemma nu på hösten, och det kommer bli ännu mer till vinter.
Livet som utekatt är naturligtvis inte helt oproblematisk. En dag hade Frasse ett elakt sår tvärs över ryggen. Hos veterinären rakades päls bort och veterinären kunde slå fast att det var ett bett av en mindre hund eller räv, de 4 hörntänderna hade punkterat Frasses skinn lite prydligt.
Renspolning, antibiotika i såren så var det snart fint och bra igen.
Det hade kunnat gått värre förstås.
Nu hoppas vi att katten har blivit lite klokare. Han verkar också se till att hålla sig undan bilar, vilket vi är glad över. Grannens katt mitt emot ligger ibland mitt på gatan och gitter knappt flytta sig när det kommer en bil. Tur att det som regel körs väldigt sakta och försiktigt här.
Men kontentan, själv håller jag mig ifrån att fördöma eller ha åsikter om att ha inomhuskatt eller utekatt. Jag är 100% övertygad om att det är den individuella situationen som är avgörande, det finns inget universellt rätt eller fel här.
Frasse som vi har nu fick vi tag på för att förra ägaren ville ha en innekatt, men märkte att Frasse inte mådde bra av. Så vi fick ta över, och jag kan helt hålla med om att det här är en riktig utekatt, främst märks det på knepiga beteenden om han är för mycket inne.
Under sommaren ser vi inte till Frasse många timmar/dygn, men han ligger och slappar och sover mer här hemma nu på hösten, och det kommer bli ännu mer till vinter.
Livet som utekatt är naturligtvis inte helt oproblematisk. En dag hade Frasse ett elakt sår tvärs över ryggen. Hos veterinären rakades päls bort och veterinären kunde slå fast att det var ett bett av en mindre hund eller räv, de 4 hörntänderna hade punkterat Frasses skinn lite prydligt.
Renspolning, antibiotika i såren så var det snart fint och bra igen.
Det hade kunnat gått värre förstås.
Nu hoppas vi att katten har blivit lite klokare. Han verkar också se till att hålla sig undan bilar, vilket vi är glad över. Grannens katt mitt emot ligger ibland mitt på gatan och gitter knappt flytta sig när det kommer en bil. Tur att det som regel körs väldigt sakta och försiktigt här.
Men kontentan, själv håller jag mig ifrån att fördöma eller ha åsikter om att ha inomhuskatt eller utekatt. Jag är 100% övertygad om att det är den individuella situationen som är avgörande, det finns inget universellt rätt eller fel här.
Här går jag efter vad Svea väljer att äta - hon är en smal finlemmad 12-åring. Är det blötfoder med betmassa hon äter så får hon det. Är det dyraste torrfodret hos veterinären så får hon det, så mycket hon vill.
Då och då försöker jag med sådant som "ska" vara bra. Ibland fungerar det så länge hon tror att det är godis, när det serveras som vanlig mat lessnar hon.
Svält är inte bra för kissar, det är viktigare att de faktiskt äter även om maten inte är den bästa. För en del katter behöver maten ransoneras, övervikt är skadligt det också. Men än har jag inte erfarenhet av det, får se om det kommer med de andra kissarna.
Då och då försöker jag med sådant som "ska" vara bra. Ibland fungerar det så länge hon tror att det är godis, när det serveras som vanlig mat lessnar hon.
Svält är inte bra för kissar, det är viktigare att de faktiskt äter även om maten inte är den bästa. För en del katter behöver maten ransoneras, övervikt är skadligt det också. Men än har jag inte erfarenhet av det, får se om det kommer med de andra kissarna.
Jag vill gärna ha en katt som är mer som Smulan, eller åtminstone en katt som kommer hem i rimlig tid på kvällen.Mikael_L skrev:Första katten jag hade (Smulan) var en ganska nöjd innekatt, hon var ute helt fritt en del, brukade vara och sniffa runt i skogsområdet bakom husen där vi bodde. Men kom hem igen typiskt efter någon timme, var aldrig ute på natten (som jag minns). Kunde vara helt inomhus i några dagar i sträck också, och var nöjd med det också.
Frasse som vi har nu fick vi tag på för att förra ägaren ville ha en innekatt, men märkte att Frasse inte mådde bra av. Så vi fick ta över, och jag kan helt hålla med om att det här är en riktig utekatt, främst märks det på knepiga beteenden om han är för mycket inne.
Under sommaren ser vi inte till Frasse många timmar/dygn, men han ligger och slappar och sover mer här hemma nu på hösten, och det kommer bli ännu mer till vinter.
Livet som utekatt är naturligtvis inte helt oproblematisk. En dag hade Frasse ett elakt sår tvärs över ryggen. Hos veterinären rakades päls bort och veterinären kunde slå fast att det var ett bett av en mindre hund eller räv, de 4 hörntänderna hade punkterat Frasses skinn lite prydligt.
Renspolning, antibiotika i såren så var det snart fint och bra igen.
Det hade kunnat gått värre förstås.
Nu hoppas vi att katten har blivit lite klokare. Han verkar också se till att hålla sig undan bilar, vilket vi är glad över. Grannens katt mitt emot ligger ibland mitt på gatan och gitter knappt flytta sig när det kommer en bil. Tur att det som regel körs väldigt sakta och försiktigt här.
Men kontentan, själv håller jag mig ifrån att fördöma eller ha åsikter om att ha inomhuskatt eller utekatt. Jag är 100% övertygad om att det är den individuella situationen som är avgörande, det finns inget universellt rätt eller fel här.
Ja, jag resonerar som dig och katter äter ju förhållandevis små mängder så kostnaden blir ju inte så hög ändå förstås. Jag har läst att kattungar inte "kan" bli överviktiga och att man aldrig bör begränsa deras mat. Vet inte hur mycket sanning det ligger i det. Jag inser också att jag kommer ha svårt att se om katten blir överviktig, man vet ju inte hur mycket som är päls tex. En supertjock katt känner man ju igen, men lite övervikt kanske är klurigare att se...Karlia skrev:Här går jag efter vad Svea väljer att äta - hon är en smal finlemmad 12-åring. Är det blötfoder med betmassa hon äter så får hon det. Är det dyraste torrfodret hos veterinären så får hon det, så mycket hon vill.
Då och då försöker jag med sådant som "ska" vara bra. Ibland fungerar det så länge hon tror att det är godis, när det serveras som vanlig mat lessnar hon.
Svält är inte bra för kissar, det är viktigare att de faktiskt äter även om maten inte är den bästa. För en del katter behöver maten ransoneras, övervikt är skadligt det också. Men än har jag inte erfarenhet av det, får se om det kommer med de andra kissarna.
Maria T
Släktforskare
· Stockholm
· 3 441 inlägg
Maria T
Släktforskare
- Stockholm
- 3 441 inlägg
Ett av mina favoritprogram, tittar sällan på andra kanaler än Animal Planet och BBC. Har köpt två av Jacksons böcker, mycket läsvärda.Karlia skrev:
Han har en väldigt trevlig inställning till katter. Sedan får man stå ut med mallen till programmet, när man bingetittar så blir det gärna överdramatiskt med deltagare som ska skiljas på grund av katten.. Men lite av en idol är han för mig (någonstans strax efter Bowie)Maria T skrev:
richardtenggren
Ingen-gör
· Norrlandet
· 6 589 inlägg
richardtenggren
Ingen-gör
- Norrlandet
- 6 589 inlägg
Gällande mängden mat är väl ej att förglömma att den varierar beroende på matens kvalitet
Så egentligen är det dumt att stirra sig blind på kilopriset, det intressanta är ju egentligen energi/kr. När jag pluggade fick jag förklara fördelen med dyrare kyckling för mina snåla studentkamrater, gärna färsk kyckling, då man annars betalar för vatten/saltlag
Så egentligen är det dumt att stirra sig blind på kilopriset, det intressanta är ju egentligen energi/kr. När jag pluggade fick jag förklara fördelen med dyrare kyckling för mina snåla studentkamrater, gärna färsk kyckling, då man annars betalar för vatten/saltlag
Det här är exempel på matsituation jag inte rekommenderar - mina matrester. Men Svea börjar försiktigt acceptera att dottern inte finns här längre, vill hon ha något av mig så får hon det. Spännande tycker Smilla som inte får slicka av några tallrikar..
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Renoverare
· Stockholm
· 18 403 inlägg