Ärver vårat halvsyskon en tredjedel av pappas bostadsrätt?

[Byggdjuret]

Tänk vad pengar kan locka fram det värsta hos folk. Inte bara helsyskon kan bete sig förjävligt. Utan även särkullbarn. Jag tycker det är lika jävligt oavsett vilka som är igång och bråkar. Bara för att man är särkullbarn så har man inte större rätt att bråka.
Varför inte istället försöka bli sams med syskonen istället? Är inte det lika viktigt? Eller viktigare att bråka?
Har man så mycket pengar så man slänga dessa på en jurist. Behöver man arvet då?

 

[Byggdjuret]

Vi vet inte varför ts pappa inte ville ha med barnet att göra. Därför ska vi inte döma allt för hårt.
Vi vet inte varför ts inte vill ha med särkullbarnet. Det kanske bara är så att han hjälper sin farsa

 

[Dan_Johansson]

Nu har jag inte orkat läsa alla nästan 200 svar, så det här har väl sagts tidigare i tråden, men såklart ska inte barn straffas för att de blir till. Det är ju svårt att undvika...
Däremot tycker jag att barnets mor borde straffas för att hon väljer att föda ett barn som inte båda parter vill ha. Eller straffas kanske är ett för hårt ord, men hon borde få ta konsekvenser, som en frånvarande far och inget farsarv till barnet. Tveksamt om pappan ska betala underhåll också.
Nu vet jag att vissa kommer att skrika högt, men mamman har ju hela makten i det här fallet. Vill pappan men inte mamman behålla barnet är det fritt fram för henne att ta bort det mot hans vilja.

Vill mamman ligga, men inte pappan, så säger han "stopp, min kropp" och så blir det inga barn gjorda. Bra va?

 

[Kirre2]

Vill mamman ligga, men inte pappan, så säger han "stopp, min kropp" och så blir det inga barn gjorda. Bra va?

... eller hur... Du vet lika bra som jag att det inte går till så. Och oftast blir det lyckligtvis inte barn av misstag, men det händer trots allt. Det jag menar, och som du också förstår, är att kvinnan sitter på hela makten i de här fallen och hon borde inte kunna tvinga på nån ett barn.

 

[Anna_H]

... eller hur... Du vet lika bra som jag att det inte går till så. Och oftast blir det lyckligtvis inte barn av misstag, men det händer trots allt. Det jag menar, och som du också förstår, är att kvinnan sitter på hela makten i de här fallen och hon borde inte kunna tvinga på nån ett barn.

Du förutsätter väldigt mycket när du påstår att det är kvinnan som valt att behålla barnet mot hans vilja. Du vet inget om vilket år barnet är fött. Min mans oönskade halvbröder är födda på 40-talet, då fanns inget sådant som fri abort.

 

[Kirre2]

Du förutsätter väldigt mycket när du påstår att det är kvinnan som valt att behålla barnet mot hans vilja. Du vet inget om vilket år barnet är fött. Min mans oönskade halvbröder är födda på 40-talet, då fanns inget sådant som fri abort.

Nej, jag vet att jag borde lagt till det. Såklart var det en annan sak före 70-talet. Jag tänkte väl mest hur det är i modern tid.

 

[jecson296]

Jag trodde länken kom med, det var min mening. Men tack för hinten

länken är med....

 

[Karlia]

... eller hur... Du vet lika bra som jag att det inte går till så. Och oftast blir det lyckligtvis inte barn av misstag, men det händer trots allt. Det jag menar, och som du också förstår, är att kvinnan sitter på hela makten i de här fallen och hon borde inte kunna tvinga på nån ett barn.

Vill du propagera för tvångsabort om pappan inte vill bli pappa så kan du såklart göra det. Det finns en hel del moraliska frågor där minst sagt.

När barnet väl är fött så är den biologiska pappan just det om barnet inte adopteras bort. De flesta tycker inte att barn ska bli lidande på grund av föräldrarnas val, så vem skulle isåfall betala för det? Extraskatt för pappor som inte vill använda preventivmedel?

För det allra mesta är det ju två vuxna människor som har slarvat, vi vet alla hur barn blir till. Så länge tvångsabort inte är lagligt (tackochlov) så blir det två vuxna människor som är ansvariga för barnet.

 

[Kirre2]

Vill du propagera för tvångsabort om pappan inte vill bli pappa så kan du såklart göra det. Det finns en hel del moraliska frågor där minst sagt.

När barnet väl är fött så är den biologiska pappan just det om barnet inte adopteras bort. De flesta tycker inte att barn ska bli lidande på grund av föräldrarnas val, så vem skulle isåfall betala för det? Extraskatt för pappor som inte vill använda preventivmedel?

För det allra mesta är det ju två vuxna människor som har slarvat, vi vet alla hur barn blir till. Så länge tvångsabort inte är lagligt (tackochlov) så blir det två vuxna människor som är ansvariga för barnet.

Såklart jag inte gör det. Men mamman kan ju faktiskt göra abort mot pappans vilja. Mer ansvar tycker jag borde ligga på mamman om hon behåller ett barn som inte pappan vill ha.
Och vem som ska betala? Mamman såklart.
Man får väl göra som i fall där fadern inte är känd eller död.

 

[Karlia]

Där fadern är okänd går staten in och betalar underhåll. Jag har inget emot att betala skatt men vill inte göra det för slarvande fäder, tycker att de ska ta ansvar.

Vår biologi kan tyckas orättvis, fostret växer i mammans kropp. Det är fortfarande två människor som har skapat det, barnet har två föräldrar.

Förstår att det känns frustrerande att inte ha kontrollen om ett ägg har blivit befruktat. Våra lagar ger mamman rätt att bestämma över sin kropp, ett barn rätt till två föräldrar. För barnets skull tycker jag att det är den bästa lösningen. Biologin bakom går ju inte att ändra.

Och oroa dig inte, mamman betalar också. Underhållet ligger väl på runt 1200/mån, det är långt från vad ett barn kostar.

 

[harry73]

Nu vet jag att vissa kommer att skrika högt, men mamman har ju hela makten i det här fallet. Vill pappan men inte mamman behålla barnet är det fritt fram för henne att ta bort det mot hans vilja.

Nej, jag kommer inte att skika högt, men du har precis sjunkit i min aktning.
Samtidigt har du inför hela forumet visat ditt rätta ansikte.

Nej jag behöver inte skrika. Du klarar av din egen förnedring alldeles utmärkt.

 

[Pirkko Kytölä]

Vår pappa har förutom mig och mitt syskon även ett barn till som han fick när han var ung med en annan kvinna än vår mamma. Han tog då beslutet att han inte ville ha någon kontakt med det barnet förutom att betala underhåll under hela barnets uppväxt.
Nu är det så att vår pappa är svårt sjuk och har troligtvis inte många månader kvar att leva. Han är fortfarande gift med vår mamma och hon lever fortfarande. Han vill inte att hans barn som han valt att inte ha någon kontakt med ska ärva något från honom. Han har därför alltid sett till att hans tillgångar står på vår mamma. Dock så kan de tydligen inte göra så med bostadsrätten de bor i nu. Där står både min pappa och min mamma som ägare. Nu antar jag att vårat halvsyskon kommer få ut en tredjedel av vad lägenheten är värd när pappa går bort?
Finns det några sätt vi kan minimera vad vårat halvsyskon får ut förutom att mina föräldrar måste sälja bostadsrätten och flytta till en hyresrätt?
Är det så att vårat halvsyskon får ut en tredjedel av vad bostadsrätten är värderad till minus bolånet? I så fall kanske en lösning är att belåna lägenheten mera? Eller att sälja bostadsrätten till oss?
Något vi också är rädda för är att om vårat halvsyskon ska få ut ett antal hundratusen kronor från bostadsrätten när vår pappa går bort så kanske inte mamma har råd att bo kvar.

Gå på nätet och kolla olika advokatbyråer, de flesta svarar frågor utan att ta betalt och man får svaren inom några dagar. Halvsyskonen är bröstarvinge, så kallat särkullbarn och honom/henne kan man inte testamentera bort. Hur står blir dennes del, kan de ge svaren till dig.

 

[Thomas_Blekinge]

Det är såklart möjligt att du inte läste trådstarten lika bra som jag gjorde, annars förstår jag absolut inte hur du kan komma till ditt resonemang.
Vi behöver inte hitta på olika scenarion som skulle göra pappans val försvarligt eller för den delen rimligt.
Det räcker med att läsa trådstarten (som jag citerar här)


I inlägget skriver TS:

Han tog då beslutet att han inte ville ha någon kontakt med det barnet förutom att betala underhåll
...
Han vill inte att hans barn som han valt att inte ha någon kontakt med ska ärva något från honom. Han har därför alltid sett till att hans tillgångar står på vår mamma.

Det är för mig solklart att pappan bestämde sig innan eller vid födelsen av barnet att han inte ville ha kontakt med barnet och att pappan under resten av sitt liv försökte planera för att barnet aldrig skulle få kontakt med sin pappa och inte heller skulle få något arv när pappan dör.

Dessa uppgifter räcker för mig att konstatera att pappan är ett svin och jag är faktiskt förvånat att det finns folk som inte håller med om det.

Du vet fortfarande inget om bakgrunden till den här historien. Att du är förvånad över att alla inte delar ditt fördomsfulla fördömande visar bara på din bristande livserfarenhet. Du verkar inte veta vilka facetter olika livssituationer kan erbjuda.
Du har dessutom ingen aning om detta barn har lidit av den bristande kontakten eller ganske tom vart glad för det.
Håll tillbaka med ditt moraliserande.

 

[jaktstugan]

Vår pappa har förutom mig och mitt syskon även ett barn till som han fick när han var ung med en annan kvinna än vår mamma. Han tog då beslutet att han inte ville ha någon kontakt med det barnet förutom att betala underhåll under hela barnets uppväxt.
Nu är det så att vår pappa är svårt sjuk och har troligtvis inte många månader kvar att leva. Han är fortfarande gift med vår mamma och hon lever fortfarande. Han vill inte att hans barn som han valt att inte ha någon kontakt med ska ärva något från honom. Han har därför alltid sett till att hans tillgångar står på vår mamma. Dock så kan de tydligen inte göra så med bostadsrätten de bor i nu. Där står både min pappa och min mamma som ägare. Nu antar jag att vårat halvsyskon kommer få ut en tredjedel av vad lägenheten är värd när pappa går bort?
Finns det några sätt vi kan minimera vad vårat halvsyskon får ut förutom att mina föräldrar måste sälja bostadsrätten och flytta till en hyresrätt?
Är det så att vårat halvsyskon får ut en tredjedel av vad bostadsrätten är värderad till minus bolånet? I så fall kanske en lösning är att belåna lägenheten mera? Eller att sälja bostadsrätten till oss?
Något vi också är rädda för är att om vårat halvsyskon ska få ut ett antal hundratusen kronor från bostadsrätten när vår pappa går bort så kanske inte mamma har råd att bo kvar.

Oavsett om andra tillgångar står på din mamma har din pappa giftorätt i ALL egendom som inte är enskild liksom din mamma har giftorätt i egendom som står på pappan. För att undvika detta skall respektive part skänka den andre tillgången som enskild egendom (kräver juridiska åtgärder-annonsering mm). Hälften av vad de äger tillsammans är pappans giftorätt. Av denna giftorätt kan han testamentera bort hälften. Resten är den LAGLOTT som arvingarna har rätt att få ut. skulder delas lika och dras av från värdet.
½ av ½ motsvarar laglotten och av detta skall ni ha en tredjedel var.
För att mamman skall kunna bo kvar (i orubbat bo) skall pappan testamnetera till mamman MEN LAGLOTTEN har alla särkullebarn rätt att få ut om de inte frivilligt avstår. Särkullebarnet har rätt att få sitt arv direkt alltså.

 

[TWX]

En kvinna som har ett behov av en man vid ett speciellt tillfälle säger inte nej men det är inte hennes fel att någon man hjälper henne att tillfredsställa sig, mannen kan antingen säga nej eller använda skydd eller gå in på toaletten och slå den i vasken så försvinner lusten. Då blir det inga barn och ingen behöver betala något och inga pengar att fördela några tio tal år senare, dessutom så blir ingen lyckligare av pengar men en bra relation till sina barn önskade eller inte önskade förgyller tillvaron för de flesta.