"Dom" skulle aldrig drömma om att skriva "dom". Och de vet att skilja på "dem" och "de". Hur många svenska skolbarn lär sig detta ordentligt idag?Nimajneb skrev:
Kalla mig gärna gammaldags, men jag gillar sådana finesser.
Jaså, handlade det om bara talspråk! Så spelar vi inte varpa på Gotland...
Den rätta benämningen torde vara löj-rom eller ännu rättare "rom från sik-löjan". Att den är så unik kan nog tillskrivas att sik-löjan bara lever i det perfekt bräckta vattnet som finns i nordligaste delen av Bottenviken.
Nu är jag ingen rom-expert men att de har fått varumärkesskydd har gjort att priset har nått astronomiska höjder. För tio år sedan kköpte man ett kilo för runt 300-350 kg. I dag får man betala 1200-1500kr/kg. Tala om prisutveckling. Fiskarna gnäller varje år om att fisket har minskat med 10-20% sen föregående år men ändå så säljer dom mer och mer för varje år... hmmm?
Anders_Roslagen säger bara "gött-gött i världsklass" och menade i konkurrens med annan rom oavsett om det var siklöjans rom eller annan rom...vojma skrev:
de eller dem? Prova att ersätta med vi och oss. Om vi passar ska det vara de, om oss passar ska det vara dem. Enkelt.
Dom har glömt bort dom. -> Vi har glömt bort oss -> blir alltså grammatiskt korrekt -> De har glömt bort dem.
Men what the heck, varför göra det krångligare än det är. Dom har glömt bort dom.
Dom har glömt bort dom. -> Vi har glömt bort oss -> blir alltså grammatiskt korrekt -> De har glömt bort dem.
Men what the heck, varför göra det krångligare än det är. Dom har glömt bort dom.
Bäst i världen (ok tvåa efter Danmark numera) på att ta ut skatt av sin befolkning.
Kanske det mest traditionslösa land som finns.
Förmodligen landet med mest säkerhetsfobi i hela världen. Så rädda för osäkerhet att vi knappt vågar leva.
Kanske det mest traditionslösa land som finns.
Förmodligen landet med mest säkerhetsfobi i hela världen. Så rädda för osäkerhet att vi knappt vågar leva.
Är det verkligen så?SOCKEPLAST skrev:
Det som för den oupplyste är dårskap är ju helt normalt för andra. Ta tex detta med bakåtvända bilbarnstolar. Vi vet att man kan reducera antalet skador med över 95% (minns inte siffrorna exakt) genom att låta barn åka bakvänt till minst 4 års ålder, ändå låter man 1 åringar åka framvända i tyskland....
Insikt och ovilja att blunda för risker skulle lätt kunna misstas för en fobi..... eller?
Det var några år sedan jag läste om detta i tysk media och dom tycker vi är lika korkade som du tycker att dom är.MathiasS skrev:
Deras forskning gick ut på att riskerna med bakåtvänd stol var större total sett än med framåtvänd stol.
Att den bakåtvända korrekt placerad och barnet korrekt fastspänt ger definitivt ett bättre skydd (gäller förvisso även vuxna) men vad dom menade var att:
1. Trots varningar så skadas väldigt många barn av krockkudden..
2. Ett bakåtvänd större barn spyr och då kör föräldrarna av vägen....
3. Ett större barn sitter väldigt obekvämt i en bakåtvänd stol och detta kompenseras med att barnet knäpper upp eller lossar på bältet, med eller utan föräldrars hjälp o på så sätt sitter i princip oskyddade....
Så enligt tyskarnas mening så är den totala riskbilden större om man skulle tvinga barn att åka baklänges efter ett år om man skulle lagstifta på det sättet.
Personligen så menar jag att man som förälder måste bedöma detta och se till att minimera risken på bästa sätt.
Som Nimjanebs inlägg visar så leder säkerhetstänk nästan alltid till andra sideffekter som i sig neutraliserar eller rent av förvärrar vad man ursprungligen avsåg med åtgärden. Och så måste man ha åtgärder för att uppväga åtgärderna, osv i all evighet...MathiasS skrev:
Överdriven fixering vid elimineringen av alla risker i livet resulterar endast i en allt större upplevd otrygghet. Detta eftersom man genom att införa allt fler säkerhetsåtgärder och stängsel runt allt som någon gång på något sätt skulle kunna vara farligt tar bort det enda sätt som fungerar, dvs att möta dessa faror rakt på och lära sig använda sunt förnuft.
Genom att införa rutiner, regler och föreskrifter för i princip allt för att göra svenskens liv så absolut fritt från obehag och osäkerhet som bara går från vaggan till graven har man effektivt skapat människor som är så oförmögna att hantera upplevd osäkerhet att de fullkomligt bryter ihop psykiskt när pojkvännen gör slut, hunden dör eller man blir uppsagd från jobbet. Eftersom livet i sig är farligt - man kan ju dö! - har man genom alla säkerhetsföreskrifter och regler skapat en illusion av att livet är tryggt och säkert. När man sedan möter livet head on rämnar illusionen och man bryter ihop totalt eftersom man inte har fått lära sig att bygga en egen överlevnadsstrategi.
Finns för övrigt en bra bok om detta skriven av överläkare David Ebenhard som heter I trygghetsnarkomanernas land: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172320826
Detta var något av det mest krystade jag hört på länge.Nimajneb skrev:
1. Ja, sätter man ett barn i en barnstol vid en krockkudde uppstår livsfara. Sätter man ett barn framåtvänt utan bälte uppstår också livsfara. Sätter man ett barn fel, åt vilket håll som helst, uppstår livsfara, vid en allvarlig krock. Tesen bygger på att ett i någon mening större antal sätter barnen fel. Hur många barn har skadats i sverige allvarligt av barnstolar placerade vid krockkudde det senaste året? Informationen om placeringen av barnstolar när det gäller krockkuddar tycker jag är minst sagt tillräcklig med tydliga klistermärken både i bilar och på stolar m.m.
2. Barnet kräks och mamma/pappa kör i diket? Jaha? Barnet sitter framåtvänt och kräks, kastar leksaker, bajsar, skriker, tappar nappen, vill ha snuttefilten, och mamma/pappa kör i diket... Hallå eller, men vad finns det för belägg för att kräkande barn i bakåtvänd bilstol skulle vara farligare än något annat?
3. Barn knäpper upp bilbälten för att det är en knapp att trycka på och leka med, för att man kan hoppa omkring i bilen etc.etc. bakåtvända och framåtvända bilstolar är ur bekvämhetssynvinkel rätt likvärdiga, det finns nog större skillnader mellan vissa modeller av ena varianten än mellan vissa modeller av vardera varianten.
Nej, av alla argument är det där tre som inte känns trovärdiga. Inte för att säga att det skulle vara farligare med framåtvända, utan för att de tre helt enkelt inte förefaller specifika för bakåtvända stolar. Den enda som har viss bäring är den första, men jag tvivlar på att statistiken ger den bärkraft.
Gäller tyskarnas "regler" även babyskydd? Eller accepterar de bakåtvänt där? I så fall är de än mer snett ute. Ty, babyskydden flyttas i och ur bilen hela tiden, till skillnad från bilbarnstolarna som är mer eller mindre fast monterade. Detta gör att det är enklare att vid enstaka tillfällen glömma bort krockkudden och vid transport med t.ex. ett annat fordon än det normala placera babyskyddet på en stol med aktiv krockkudde.
Det säkraste är att i alla lägen placera barnen i baksätet. Ingen risk att köra i diket, ingen risk med krockkuddar, mindre risk vid olyckor då dom sitter mer skyddade centralt i bilen. Men då har man ingen kontroll på barnet, säger någon. Just det, det var det där med diket...
Men dessa siffror som jag inte minns men ändå refererar till avser ju analyser av verkliga trafikolyckor som jag uppfattar det. Dvs, det är ju på "bottenraden" i med verkliga svenska trafikfall, all inclusive (barn som spyr, knäpper upp bältet osv). Låt oss skippa sakfrågan, det var inte meningen att skapa en ny debatt.Nimajneb skrev:
Sockeplast, du som gjorde första inlägget - kan du ge mig några konkreta exempel på vad vi snackar om egentligen? Det blir lätt lite raljerande på temat överförmynderi osv vilket för mig är något helt annat.
Det gäller tanken på att livet alltid måste vara tryggt och säkert, och att man automatiskt skulle dö om det inte är det.MathiasS skrev:
Exempel; En sak som ofta skälls ut i Sverige är gåstol för barn. Det sker runt 300 tillbud med sådana om året. Konsekvensen av detta är att man alltså direkt drar slutsatsen att dessa måste förbjudas. Barn skadar ju sig när de går med dessa! Men sanningen är ju att barn skadar sig när de lär sig gå oavsett. Det är naturligt. I en viss ålder måste man ha hundra procents uppsikt på barnet, eftersom det konstant ramlar, välter saker, krockar, etc. När så ett barn går med gåstol och t.ex kör ner för en trappa förmår man inte inse att olyckor med tvååriga barn som går är naturliga utan det bara måste vara någons fel, i detta fallet gåstolen. Detta eftersom man har en skev bild av livet och tror att eftersom man har följt alla regler så kan inget ont hända.
Därför begriper man inte att livet är farligt, och att man alltså bör ha sitt barn under uppsikt konstant.
Finns många fler exempel men det summerar väl andemeningen. Det finns ett skäl till all panikångest unga svenskar upplever.