64 136 läst · 638 svar
64k läst
638 svar
2211 kr för att byta huvudsäkring?
Det stämmer inte. BankID finns för både företag och privatpersoner. Men jag ser inte riktigt hur det spelar någon roll här. Du är antingen Kalle med egen auktorisation, eller så är du Pelle som arbetar under egenkontrollprogrammet för ett auktoriserat installationsföretag. I båda fallen behöver du registreras hos nätägaren, och när du loggar in så loggar du in som dig själv och inte som företaget. Så det är din personliga BankID som gäller.P Putte 9497 skrev:
Så kan det givetvis också vara. Jag säger inte att alla firmor löst det jättebra, eller att alla nätbolag har ett modernt och flexibelt system. En del är säkert kvar både i gamla vanor från det gamla behörighetssystemet innan 2017, och med krångliga system från den tiden.P Putte 9497 skrev:
Nu börjar jag med en ursäkt. Jag ber om ursäkt för att jag kanske inte läst ALLA inlägg i tråden men jag var med från början och har backat några inlägg i slutet. Med detta sagt så kan det vara så att denna vinkel redan belysts.
Men att man blir upprörd över en dylik debitering måste väl till en del bero på skillnaden mellan den genomsnittlige löntagarens inkomst och den timdebitering som en firma måste göra för att klara omkostnaderna.
Om man arbetar som tex lärare så är den genomsnittliga timlönen(googlad) 156 kr efter 30% avdrag för skatt. Det betyder att man som lärare ska jobba knappt två dagar(17h) för att man ska kunna få sin huvudsäkring bytt och anmäld.
För en undersköterska som har en timlön på 127 kr(googlad)efter skatt så ska man arbeta 17 timmar dvs drygt 2 arbetsdagar för att få sin huvudsäkring utbytt.
Visst är väl proportionerna lite väl obalanserade? Iaf i ett sånt här exempel när materialet det närmaste är en försumbar del.
Mvh LOB
Men att man blir upprörd över en dylik debitering måste väl till en del bero på skillnaden mellan den genomsnittlige löntagarens inkomst och den timdebitering som en firma måste göra för att klara omkostnaderna.
Om man arbetar som tex lärare så är den genomsnittliga timlönen(googlad) 156 kr efter 30% avdrag för skatt. Det betyder att man som lärare ska jobba knappt två dagar(17h) för att man ska kunna få sin huvudsäkring bytt och anmäld.
För en undersköterska som har en timlön på 127 kr(googlad)efter skatt så ska man arbeta 17 timmar dvs drygt 2 arbetsdagar för att få sin huvudsäkring utbytt.
Visst är väl proportionerna lite väl obalanserade? Iaf i ett sånt här exempel när materialet det närmaste är en försumbar del.
Mvh LOB
Men nu jämför du väl privatpersoner och företag, eller hur? Och är det så haltar jämförelsen betänkligtL lob skrev:Nu börjar jag med en ursäkt. Jag ber om ursäkt för att jag kanske inte läst ALLA inlägg i tråden men jag var med från början och har backat några inlägg i slutet. Med detta sagt så kan det vara så att denna vinkel redan belysts.
Men att man blir upprörd över en dylik debitering måste väl till en del bero på skillnaden mellan den genomsnittlige löntagarens inkomst och den timdebitering som en firma måste göra för att klara omkostnaderna.
Om man arbetar som tex lärare så är den genomsnittliga timlönen(googlad) 156 kr efter 30% avdrag för skatt. Det betyder att man som lärare ska jobba knappt två dagar(17h) för att man ska kunna få sin huvudsäkring bytt och anmäld.
För en undersköterska som har en timlön på 127 kr(googlad)efter skatt så ska man arbeta 17 timmar dvs drygt 2 arbetsdagar för att få sin huvudsäkring utbytt.
Visst är väl proportionerna lite väl obalanserade? Iaf i ett sånt här exempel när materialet det närmaste är en försumbar del.
Mvh LOB
Nej du är ute och cyklar, jämför äpplen och päron. Du jämför nettopengar med timdebiteringen företaget tar. Scrolla upp till mitt tidigare inlägg.L lob skrev:Nu börjar jag med en ursäkt. Jag ber om ursäkt för att jag kanske inte läst ALLA inlägg i tråden men jag var med från början och har backat några inlägg i slutet. Med detta sagt så kan det vara så att denna vinkel redan belysts.
Men att man blir upprörd över en dylik debitering måste väl till en del bero på skillnaden mellan den genomsnittlige löntagarens inkomst och den timdebitering som en firma måste göra för att klara omkostnaderna.
Om man arbetar som tex lärare så är den genomsnittliga timlönen(googlad) 156 kr efter 30% avdrag för skatt. Det betyder att man som lärare ska jobba knappt två dagar(17h) för att man ska kunna få sin huvudsäkring bytt och anmäld.
För en undersköterska som har en timlön på 127 kr(googlad)efter skatt så ska man arbeta 17 timmar dvs drygt 2 arbetsdagar för att få sin huvudsäkring utbytt.
Visst är väl proportionerna lite väl obalanserade? Iaf i ett sånt här exempel när materialet det närmaste är en försumbar del.
Mvh LOB
Timpriset är 1200kr, inget annat, punkt. Sannolikt just för att det är ett _litet jobb_ som annars inte ens varit lönt att göra. Hade förvånat mig mäktigt om det finns en elektriker som kan ta 1200kr/h 168h per månad… Hälften för större uppdrag är mer sannolikt. På det ska en j-vla massa kostnader dras av: pension (min 4,5% + 30% på lön > brytgräns), semester (12,5%), försäkringar, abonnemang, bil, arbetskläder osv.
Av det som sen ska tas ut i lön ska ~31,5% bort i arbetsgivaravgifter. Dra sen bort inkomstskatten för individen.
Det ska ju gärna bli lite över också som buffert. Om individen är sjuk så är det företaget som ska betala för det. De pengarna måste ju komma någonstans ifrån. Ja glöm sen inte heller att ett bolag gärna bör göra lite vinst också. På den vinsten ska sen bolagsskatt betalas också, icke att förglömmas.
Helt plötsligt såg det inte så olika ut va?
Redigerat:
Och icke att förglömma den vinst som företaget ska generera, ingen normal driver företag för att bedriva nödhjälpJ jysd skrev:Nej du är ute och cyklar, jämför äpplen och päron. Du jämför nettopengar med timdebiteringen företaget tar. Scrolla upp till mitt tidigare inlägg.
Timpriset är 1200kr, inget annat, punkt. Sannolikt just för att det är ett _litet jobb_ som annars inte ens varit lönt att göra. Hade förvånat mig mäktigt om det finns en elektriker som kan ta 1200kr/h 168h per månad… Hälften för större uppdrag är mer sannolikt. På det ska en j-vla massa kostnader dras av: pension (min 4,5% + 30% på lön > brytgräns), semester (12,5%), försäkringar, abbonnemang, bil, arbetskläder osv.
Av det som sen ska tas ut i lön ska ~31,5% bort i arbetsgivaravgifter. Dra sen bort inkomstskatten för individen. Helt plötsligt såg det inte så olika ut va?
Nja timpriset för kunden som är privatperson är 1200 plus moms, alltså 1500 kr. Det är relevant om man vill räkna ut hur länge man själv måste jobba för att betala en timme. Detta beror till största delen på skattesystemet, men blir inte bättre av ett timpris som är dubbelt så högt mot vad som behövs för att verksamheten ska gå runt med en liten vinst vilket då är ca 600 + moms i timmen ( ca 100 000 + moms in i månaden som då räcker till lön och skatter och avgifter och semester och sjukskrivning och overhead och telefoner och vinst).J jysd skrev:Nej du är ute och cyklar, jämför äpplen och päron. Du jämför nettopengar med timdebiteringen företaget tar. Scrolla upp till mitt tidigare inlägg.
Timpriset är 1200kr, inget annat, punkt. Sannolikt just för att det är ett _litet jobb_ som annars inte ens varit lönt att göra. Hade förvånat mig mäktigt om det finns en elektriker som kan ta 1200kr/h 168h per månad… Hälften för större uppdrag är mer sannolikt. På det ska en j-vla massa kostnader dras av: pension (min 4,5% + 30% på lön > brytgräns), semester (12,5%), försäkringar, abbonnemang, bil, arbetskläder osv.
Av det som sen ska tas ut i lön ska ~31,5% bort i arbetsgivaravgifter. Dra sen bort inkomstskatten för individen.
Det ska ju gärna bli lite över också som buffert. Om individen är sjuk så är det företaget som ska betala för det. De pengarna måste ju komma någonstans ifrån. Ja glöm sen inte heller att ett bolag gärna bör göra lite vinst också. På den vinsten ska sen bolagsskatt betalas också, icke att förglömmas.
Helt plötsligt såg det inte så olika ut va?
Kanske en timme var för lite att debitera, alternativet hade tex varit två timmar a 600 kr (tex minimidebitering två timmar som då inkluderar restid som ryms inom den ramen)
Någon bil ska timpriset däremot inte räcka till. Att debitera 470 + moms för servicebil för en timmes jobb borde räcka och bli över för bilen. De utför minst ett jobb till samma dag och debiterar då ytterligare 470 kr.
Jag tycker inte totalsumman sticker ut så mycket som de ingående posterna.
Slutkund får betala 1500kr/h varav 300kr är moms ja, självklart. Mitt inlägg ovan (och tidigare) syftar till den företagsekonomiska sidan.P Pin skrev:Nja timpriset för kunden som är privatperson är 1200 plus moms, alltså 1500 kr. Det är relevant om man vill räkna ut hur länge man själv måste jobba för att betala en timme. Detta beror till största delen på skattesystemet, men blir inte bättre av ett timpris som är dubbelt så högt mot vad som behövs för att verksamheten ska gå runt med en liten vinst vilket då är ca 600 + moms i timmen ( ca 100 000 + moms in i månaden som då räcker till lön och skatter och avgifter och semester och sjukskrivning och overhead och telefoner och vinst).
Kanske en timme var för lite att debitera, alternativet hade tex varit två timmar a 600 kr (tex minimidebitering två timmar som då inkluderar restid som ryms inom den ramen)
Någon bil ska timpriset däremot inte räcka till. Att debitera 470 + moms för servicebil för en timmes jobb borde räcka och bli över för bilen. De utför minst ett jobb till samma dag och debiterar då ytterligare 470 kr.
Jag tycker inte totalsumman sticker ut så mycket som de ingående posterna.
Så om man kikar på det jag skrev ovan har vi landat i scenariot att den anställde har fått sina (ordentligt skattade) pengar på kontot till slut. Där har du helt rätt att en stor del av dessa pengar kommer gå till att betala moms också.
Håller med om att timdebiteringen är lite väl hög. 700 kr inkl. moms skulle vara mer skäligt.L lob skrev:Nu börjar jag med en ursäkt. Jag ber om ursäkt för att jag kanske inte läst ALLA inlägg i tråden men jag var med från början och har backat några inlägg i slutet. Med detta sagt så kan det vara så att denna vinkel redan belysts.
Men att man blir upprörd över en dylik debitering måste väl till en del bero på skillnaden mellan den genomsnittlige löntagarens inkomst och den timdebitering som en firma måste göra för att klara omkostnaderna.
Om man arbetar som tex lärare så är den genomsnittliga timlönen(googlad) 156 kr efter 30% avdrag för skatt. Det betyder att man som lärare ska jobba knappt två dagar(17h) för att man ska kunna få sin huvudsäkring bytt och anmäld.
För en undersköterska som har en timlön på 127 kr(googlad)efter skatt så ska man arbeta 17 timmar dvs drygt 2 arbetsdagar för att få sin huvudsäkring utbytt.
Visst är väl proportionerna lite väl obalanserade? Iaf i ett sånt här exempel när materialet det närmaste är en försumbar del.
Mvh LOB
Men hur ofta i livet byter man huvudsäkring? Du får ju ett billigare abonnemang och på sikt blir du ju rikare.
Så din jämförelse med vad du som sjuksköterska tjänar är ju ganska ointressant.
Men betänk att du får jobba två arbetsdagar på ditt jobb för att få råd med kostnaden. Efter 10 år har du gjort en vinst istället då du sänkt abonnemangsavgiften.P Pin skrev:Nja timpriset för kunden som är privatperson är 1200 plus moms, alltså 1500 kr. Det är relevant om man vill räkna ut hur länge man själv måste jobba för att betala en timme. Detta beror till största delen på skattesystemet, men blir inte bättre av ett timpris som är dubbelt så högt mot vad som behövs för att verksamheten ska gå runt med en liten vinst vilket då är ca 600 + moms i timmen ( ca 100 000 + moms in i månaden som då räcker till lön och skatter och avgifter och semester och sjukskrivning och overhead och telefoner och vinst).
Kanske en timme var för lite att debitera, alternativet hade tex varit två timmar a 600 kr (tex minimidebitering två timmar som då inkluderar restid som ryms inom den ramen)
Någon bil ska timpriset däremot inte räcka till. Att debitera 470 + moms för servicebil för en timmes jobb borde räcka och bli över för bilen. De utför minst ett jobb till samma dag och debiterar då ytterligare 470 kr.
Jag tycker inte totalsumman sticker ut så mycket som de ingående posterna.
Nja, det är en privatperson som har anlitat ett företag, för ett jobb som tog ca 15 minuter hos kunden, + en okänd tid på kontoret för att registrera hos elleverantören.E elmont skrev:
Kunden ser då att denne behöver jobba X timmar för att kunna betala fakturan, och börjar det då bli att man behöver jobba två dagar för att kunna betala elektrikerns 15minutersjobb börjar man ju fundera...
Är det som så att elfirman har lagt in ett dolt budskap i fakturan?
"Tack för jobbet, men ring inte mig nästa gång, för jag vill inte ha dig som kund."
Sen kan det ju vara som så att dom har en debitering för första timmen som är högre, men då skall det ju tydligt framgå av fakturan. Ungefär så här.
Startavgift inklusive första timmens arbetskostnad 1200 + m
Som jämförelse kan jag dela mig mig av kostnaden av ett mindre jobb jag fick hjälp med av elfirma, fakturerad i Juli -23
Material 13,80kr
Arbete 0,5h 264kr
Servicebil 1,6st 120kr
Tot 397,80 + moms = 497kr.
Kanske inte ett jobb som firman gör en jättevinst på, men det lär ju vara dom jag ringer först nästa gång.
Jag är arbetsledare på ett Elinstallationsföretag med 50 anställda i Småland.
Vi debiterar för en elektriker 595kr/h+moms och 200kr för bilen om det är inom 1 mil från företaget. Denna summa är givetvis oförändrat även om det tar 0.5h eller 8h, något annat är bara konstigt och smått oseriöst enligt mig. Att debitera 1200kr/h för en elektriker, hur kan en sådan ens ha några kunder alls tänker jag.
Vi debiterar för en elektriker 595kr/h+moms och 200kr för bilen om det är inom 1 mil från företaget. Denna summa är givetvis oförändrat även om det tar 0.5h eller 8h, något annat är bara konstigt och smått oseriöst enligt mig. Att debitera 1200kr/h för en elektriker, hur kan en sådan ens ha några kunder alls tänker jag.
Jag är inte undersköterska så jag behöver ”bara” arbeta en dag.P Putte 9497 skrev:
Jag kan som alternativ investera 2211 kr så har jag 2211 Kr till efter 10 år.
Köper jag elbil kanske jag behöver säkra upp igen? Eller om de byter prismodell till effektdebitering kanske det är onödigt arbete?
Eller om jag säljer huset nästa år värderas det nog inte högre pga lägre säkring och lägre avgift.