Om det är så lätt att utföra ett tätskikt varför har exempelvis länsförsäkringar en uppgiven kostnad på 75 miljoner förra året för skador där godkända tätskikt är monterade enligt tillverkarens anvisning. Personligen är jag övertygad om att är man normalbegåvad och läskunnig så kan man följa anvisningarna oavsett om man är en hantverkare eller en privatperson. Frågan är väl snarare sen om tätskikten eller instruktionerna är tillräckligt bra eller om problemen som finns beror på slarv, ren okunskap eller att tätskikten helt enkelt är undermåliga.Polos skrev:
Redigerat:
Så när jag sätter upp en bärande konstruktion eller lägger lägger tak så ska systemen vara uppbyggda så att jag ska kunna gör misstag , eller när takläggaren lägger tak papp på taken eller elektriken dra elen eller rörmokaren drar in vattnet då ska systemen vara uppbyggda så man kan göra fel .pelpet skrev:
Och du ska kunna göra allt utan kunskap och ej vara läskunnig.
Tyvärr funkar det inte så .
Om jag missar i en bärande konstruktion kan det vara livsfarligt gör jag fel på taket läcker det in vatten , sätter rörmokaren inte ihop sina rör läcker det vatten gör elektriker fel kan han döda någon etc etc etc.
Vet ej om du har gjort ett tätskikt i ett badrum , det är INTE svårt men du får ej göra misstag
Det finns otroligt mycket utländsk arbetskraft i Sverige och det blir bara mer och mer .mycket av den arbetskraften är bra men otroligt många lycksökare .mr_bygg skrev:
Har varit i hus där elen dragits av bara tele kabel eller renovering av tak där dom la pappen nerefrån och upp med skarv åt fel håll eller där dom målade om huset ute med Beckers inomhusfärg .
Så slarv och idioter finns det gått om, och värre kommer det bli nu när byggbranchen växer i bra tider
Kan ni inte komma med lite tips och förslag på hur man bygger in säkerhet i systemen?
Jag har jobbat med det här i 14-15 år nåt och jag har då inte några direkta förslag på hur man ska förbättra tätskikten, iaf inga som fungerar i praktiken / ute på fältet.
Enda jag kan komma på är att förbättra 2komp limmet, det är inte direkt "klistrigt" idag, om man kunde göra det mer som ett mattlim som man kan vänta ut lite för att få hugg i det och kanske få lite bättre öppen tid på det.
Tror att endel av läckagen beror på 2komp limmet (inte för att det är sämre än torkande limmer som inte torkar ut alls mellan 2 täta skikt) blandar man det enl anvisningen så blir det inte riktigt bra, kan bli lite grovkorningt, härdar ihop fortare och blir lite för tjockt...
Blandar man enl teknikernas tips så blir det mycket bättre, smidigare och längre öppet tid, varför man inte har skrivit ut det på burkar / säckar är lite konstigt....
Kan man inte tillåta ett minimalt läckage under 30 år?
Måste badrummet (bakom tätskiktet) vara lika torrt eller tom torrare efter 30 års användning?
Självklart så får det inte läcka så det blir skador! men kan konstruktionen under "ta hand om" läckaget så kanske det inte är någon fara?
Jag har jobbat med det här i 14-15 år nåt och jag har då inte några direkta förslag på hur man ska förbättra tätskikten, iaf inga som fungerar i praktiken / ute på fältet.
Enda jag kan komma på är att förbättra 2komp limmet, det är inte direkt "klistrigt" idag, om man kunde göra det mer som ett mattlim som man kan vänta ut lite för att få hugg i det och kanske få lite bättre öppen tid på det.
Tror att endel av läckagen beror på 2komp limmet (inte för att det är sämre än torkande limmer som inte torkar ut alls mellan 2 täta skikt) blandar man det enl anvisningen så blir det inte riktigt bra, kan bli lite grovkorningt, härdar ihop fortare och blir lite för tjockt...
Blandar man enl teknikernas tips så blir det mycket bättre, smidigare och längre öppet tid, varför man inte har skrivit ut det på burkar / säckar är lite konstigt....
Kan man inte tillåta ett minimalt läckage under 30 år?
Måste badrummet (bakom tätskiktet) vara lika torrt eller tom torrare efter 30 års användning?
Självklart så får det inte läcka så det blir skador! men kan konstruktionen under "ta hand om" läckaget så kanske det inte är någon fara?
Japp, http://lip.dk/om-lip/uppfoeljning-av-lf-tester-med-sp-method-5111.aspx?lang=svthomasx skrev:
Vad jag förstår så använde dom samma testmetod som innan fast med godkända brunnar.
Dock förklarar det inte varför SPs första test gav så dåliga resultat, alla läckor var ju inte vid brunnen.
- Krister
Jag tror att lösningen är att bygga med luftspalt. Jag har inte ett helt klart svar på hur, men det borde kunna fungera att ha någon slags porös oorganisk skiva som man lägger bakom tätskiktet som låter ett badrum torka ut.
Golvbrunnarna kanske borde göras i ett stabilare material än plast, t.ex 10mm gjutjärn eller rostfritt stål, och specad för en livslängd på 100 år.
Tätskiktet borde få en kraftigare yta som gör det säkrare att byta trasiga plattor mm.
Golvbrunnarna kanske borde göras i ett stabilare material än plast, t.ex 10mm gjutjärn eller rostfritt stål, och specad för en livslängd på 100 år.
Tätskiktet borde få en kraftigare yta som gör det säkrare att byta trasiga plattor mm.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Ja, fast vad det gäller just el så är ju systemet som sådant utrustat med en massa extra skydd som inte har med normal användning att göra (exv. säkringar, skyddsjordning, jordfelsbrytare, petskydd, osv.) just *för* att systemet ändå skall vara säkert även om något går sönder eller någon gör misstag. Vissa av dessa skydd skyddar även elektrikern vid installation (fast inte lika heltäckande som de gör vid användning), iaf vid vissa av momenten i installationen (JFB har ju varit ett stort lyft här). Så just där haltar jämförelsen lite.Polos skrev:
Nu är man inom vissa "ännu farligare" verksamheter ändå bättre på att konstruera system så att de inte skall bli osäkra, även under uppbyggnad, och framförallt reparation (järnvägen är bra på detta), även fast det naturligtvis aldrig går att göra ett system idiotsäkert. (Naturen har en osannolik förmåga att hitta på bättre idioter hela tiden... Jmf t ex Tjernobyl.)
Även hållfasthetsberäkningar överdimensioneras för att man ska ha marginaler.
Jag har t.ex. hört att ölandsbron gjöts med smutsigt singel vilket försvagar betongen, men tack vare att man dimensionerat bron med goda marginaler så är den säker ändå.
Jag har t.ex. hört att ölandsbron gjöts med smutsigt singel vilket försvagar betongen, men tack vare att man dimensionerat bron med goda marginaler så är den säker ändå.
Alla som jobbar med produktutveckling vet att man är "dödsdömd" om man gör en produkt som inte är robust och inte tillåter användaren att göra minsta misstag. Användare som Polos och hans team, som aldrig gör några fel, och i vartenda ett av de fall det skulle bli ett misstag, genast rättar till det, finns inte i verkligheten. Och särskilt inte i byggbranschen, det har vi tillräckligt med bevis för.
Exakt hur man bygger in denna robusthet är som regel en av de allra klurigaste uppgifterna för konstruktörerna och de produktansvariga, så din fråga, Nino, besvaras sällan enkelt, och det är också här som många företags specifika kompetens, know-how, och, följaktligen, företagshemligheter, kommer in i bilden. Till detta ska läggas att man ska göra en produkt som är konkurrenskraftig och samtidigt lönsam.
Jag var med om att ta ett beslut för bara en vecka sedan om en betydligt dyrare och mer komplex lösning i en produkt, enbart för att det inte skulle kunna uppstå problem längre fram i tiden till följd av att användaren, som är en yrkesman, inte följer tillverkarens anvisningar till punkt och pricka. Man vet att det händer, man vet att det kommer att hända, och man vet vem som kommer få ta skiten för det.
Pretty simple, faktiskt.
Exakt hur man bygger in denna robusthet är som regel en av de allra klurigaste uppgifterna för konstruktörerna och de produktansvariga, så din fråga, Nino, besvaras sällan enkelt, och det är också här som många företags specifika kompetens, know-how, och, följaktligen, företagshemligheter, kommer in i bilden. Till detta ska läggas att man ska göra en produkt som är konkurrenskraftig och samtidigt lönsam.
Jag var med om att ta ett beslut för bara en vecka sedan om en betydligt dyrare och mer komplex lösning i en produkt, enbart för att det inte skulle kunna uppstå problem längre fram i tiden till följd av att användaren, som är en yrkesman, inte följer tillverkarens anvisningar till punkt och pricka. Man vet att det händer, man vet att det kommer att hända, och man vet vem som kommer få ta skiten för det.
Pretty simple, faktiskt.
Redigerat:
Ja, det testet är så klart lika oberoende som LF's.krister ekberg skrev:
Jag noterar dock att de modifierat testmetoden lite. Om ett enda test vore tillräckligt för att dra generella slutsatser om säkerhet/täthet, skulle slutsatsen kunna bli att den svenska branschstandarden i den delen den avviker från ETAG022 är bättre.
Så, nu har vi två oberoende tester av LIP's system, utfört av samma person om jag förstod rätt. Ett läckte, och ett läckte inte.
Vad drar vi för slutsatser av det?
Inte riktigt rätt att den fungerar trots felaktigheter, för man har tvingats bila bort stora delar och pågjuta överdimensionerade yttre pelare på de redan skadade pelarna för att förhindra ras. Allt till en kostnad som mångfalt överstiger hela bygget av bron.pelpet skrev:
En viktig slutsats är att man kanske inte skall slå på stora trumman och offentligt hänga ut och kassera flera leverantörers system innan man internt på SP har klarat ut om deras metod verkligen är rätt att använda för att visa om ett system är bra eller dåligt.thomasx skrev:
Detta visar ju också att vi inte kan lita på att tex Kiltos system är bra bara för att dom klarade testet. Ett nytt test kan ju då lika väl ge en bild av att det är dåligt eftersom det uppenbart varierar kraftigt i SP.s resultat vid samma sorts tester utförda vid olika tillfällen.
Så slutsatsen är att SP får utveckla sin metod och göra om testet för att man ska kunna dra en riktig slutsats.
Thomasx: nej det förstår jag ju att det inte är nån enkel fråga, då vore det ju löst redan förmodligen...
Men jag tänkte att eftersom många här har tätskiktat själv och dessutom tycker att det ska byggas i säkerhet i systemen så borde ni väl ha några idéer?
Ett sätt vore att sätta dubbla eller 3 dubbla tätskikt, men då får plattsättaren problem när plattorna ska upp, det kan vara nog så stora skillnader i tjocklek när det ligger folie och ett hörn om man har tunna plattor (lite fix)
Sen är det ju priset... det är redan idag väldigt dyrt att renovera ett badrum till keramik.
Det är ju tveksamt om FB kommer sänka premierna även om vattenskadekostnaderna halveras (iof så kommer väl att återbäringen från bla LF öka men jag tror gemene man inte kopplar samman det med att grannen fick betala X tusen kronor mer för sitt tätskikt...)
Jäkligt svårt det här... jag som hantverkare vill ju ge kunden det bästa och ett tätt badrum som håller i många år ( nu tror jag iof att badrummen är täta redan, men så man slipper såna här diskussioner)
Men jag tänkte att eftersom många här har tätskiktat själv och dessutom tycker att det ska byggas i säkerhet i systemen så borde ni väl ha några idéer?
Ett sätt vore att sätta dubbla eller 3 dubbla tätskikt, men då får plattsättaren problem när plattorna ska upp, det kan vara nog så stora skillnader i tjocklek när det ligger folie och ett hörn om man har tunna plattor (lite fix)
Sen är det ju priset... det är redan idag väldigt dyrt att renovera ett badrum till keramik.
Det är ju tveksamt om FB kommer sänka premierna även om vattenskadekostnaderna halveras (iof så kommer väl att återbäringen från bla LF öka men jag tror gemene man inte kopplar samman det med att grannen fick betala X tusen kronor mer för sitt tätskikt...)
Jäkligt svårt det här... jag som hantverkare vill ju ge kunden det bästa och ett tätt badrum som håller i många år ( nu tror jag iof att badrummen är täta redan, men så man slipper såna här diskussioner)