I vilket fall kommer jag att använda 120x45, vid en spännvidd på 3,8 meter, lätt tak, snözon 2, vägghöjd 2,3 (den reglade delen) meter och ingen övervåning. Så jag känner mig iaf ganska säker. 
Men jag får hålla med Fabian-Bom, är det inte framräknat av en konstruktör, så bör man nog hålla sig med lite extra säkerhetsmarginal, hellre än tvärtom .
Men jag får hålla med Fabian-Bom, är det inte framräknat av en konstruktör, så bör man nog hålla sig med lite extra säkerhetsmarginal, hellre än tvärtom
.Mikael_L skrev:
Det äger sin riktighet att det är knäckning kring y-axeln, inte x-axeln, som är dimensionerande för en stående väggregel. Att då öka från 120 till 145 spelar alltså försumbar roll i sammanhanget. Viktigare är avsträvning i y-riktningen, alltså åt det verkare (45 mm-s) hållet. Där kan man tänka sig både ett á två varv kortlingar i väggen mellan reglarna av samma dimension som dem (ger köldbrygga) eller att satsa på att avstyva reglarna på båda sidorna om dem med horisontella reglar utanför (där spiken får ta tvärkraften) och skivor (OBS eller K-ply) på insidan med samma effekt (spiken/skruven får ta tvärkraft).
Man kan förenklat använda sig av lasten (=P) uppeifrån/regel, multiplicerat med tillåten påkänning i virket (=sigma'till'), multiplicerat med arean (=A) på regeln i kvadratcentimeter. Således: Pxsigma'till'xA utan hänsyn till knäckning. Och lika förenklat kan man ta formeln:
P(tillåten last)='k'lambdaxsigma'till'xA
'k'lambda är en av effektiva slankhetstalet (lambda'e') beroende faktor som kan erhållas ur ett diagram. Sigma 'till' reducerats då m.h.t. utknäckning kring y-axeln m.h.t. aktuell längd på regeln.
Och har man inget sådant diagram får man gå hela vägen och räkna med Euler fall 2 (fritt ledar i båda ändar, dvs. inget (förmildrande) inspänningsmoment i någon ände). Beräkningsgången blir då lite omständligare och sker genom passning.
Man får då först anta en lämplig dimension, t.ex 2"x5" cm och räkna ut I (stora 'I') med formeln I=bxh^3/12 om man inte har en tabell för I för olika dimensioner, då kan man ta I-värdet direkt för den aktuella dimensionen. (För en 5x12,5 regel är Imin=Iy=130,2 cm^4)
Sen dividera Imin med A och dra roten ur resultatet för att få tag i lilla 'i'.
Lamda fås sen m.h.a. en division, där knäcklängden (Lk) divideras med i-värdet ovan.
Men då är det faktiskt enklare att gå på formeln för Euler (fall2) direkt än att försöka hänga med i min förklaring.
Alltnog: skillnaden i Imin mellan en 45x120 och en 45x145 är blott cirka 20% 'starkare'. Men tar man en 70x120 blir den 276% 'starkare'. Skillnaden i A mellan en 45x145 och en 70x120 är då knappt 29% och mot en 45x120; cirka 20% resp 56%. Man har alltså mer än 250% mer motstånd mot utknäckning i en 70x120 än i en 45x145 till priset av 36% mer virke i en 70x120. Allt detta beroende på att det är samma tjocklek i y för en 45x120 som i en 45x145. Man behöver därför inte fläska på med en 45x145 till så gott som ingen nytta, utan istället se till att korta knäcklängden genom avsträvning på ett el. annat sätt och vid behov av mer motstånd i y-axeln hellre välja en dimension tjockare regel på y-hållet än x-hållet.
Man kan därför gott behålla 45x120 ända upp till riksgränsen om man ser till att regeln är avstyvad på minst halva höjden med en kortling mellan reglarna och hellre satsa på att öka isolertjockleken i väggen än dimensionen på de stående reglarna. Då blir köldbryggan p.ga. kortlingen försumbar eftersom man naturligtvis lägger regeln utanpå horisontellt för panelen och ökar den från 45x45 till 45x70 (liggande) eller rent av 45x95 (liggande). Den (spik-)regeln ska ju ändå finnas där för panelens skull. Sen peta i mer isolering utanpå väggen mellan spikreglarna och sätta sin 11 mm OBS eller 12 mm K-ply på insidan + gips och skruva med så grov skruv som möjligt. (Minst 4 mm diameter.)
_________________
Byggaren
Bygglovet trillade in i veckan
Nu är de 'bara' resten kvar, ska dokumentera rivningen av det gamla garaget och så klart bygget av det nya noga.
Wish me luck, jag lär väl komma med en och annan fråga under 'resans gång'.
Nu är de 'bara' resten kvar, ska dokumentera rivningen av det gamla garaget och så klart bygget av det nya noga.
Wish me luck, jag lär väl komma med en och annan fråga under 'resans gång'.
Kul att bygglovet gick fint!
Jag är precis mitt i ett bygge av ett liknande garage. Jag valde dock lite knasigare mått. 7*11m.
Jag hade precis samma dilemma med spännvidden utan stagande mellanvägg i garaget. Då jag ska ha övervåning (loft) jag med. Men min takstolskonstuktör tyckte att jag kunde flytta in "stödbenen" på takstolen så jag "bara" fick 4m användbar bredd på övervåningen (ca 44kvm övervåning) varvid det räckte med 220mm bjälklag. Takstolar cc 1200mm med golvreglar av samma dim mellan.
Takvinkeln är 45grader. Utan förhöjt väggliv.
Jag hoppas efter att ha läst denna tråden att det var korrekt av honom.
/Knut
Jag är precis mitt i ett bygge av ett liknande garage. Jag valde dock lite knasigare mått. 7*11m.
Jag hade precis samma dilemma med spännvidden utan stagande mellanvägg i garaget. Då jag ska ha övervåning (loft) jag med. Men min takstolskonstuktör tyckte att jag kunde flytta in "stödbenen" på takstolen så jag "bara" fick 4m användbar bredd på övervåningen (ca 44kvm övervåning) varvid det räckte med 220mm bjälklag. Takstolar cc 1200mm med golvreglar av samma dim mellan.
Takvinkeln är 45grader. Utan förhöjt väggliv.
Jag hoppas efter att ha läst denna tråden att det var korrekt av honom.
/Knut
knutknop
Tack för infon, låter som det finns hopp för mig också då kanske mao.
Jag har inte alls räknat/funderat på ytan om blir ovanpå, utan mer tänkt att det blir som det blir när takstolskontruktören sagt sitt.
Tack för infon, låter som det finns hopp för mig också då kanske mao.
Jag har inte alls räknat/funderat på ytan om blir ovanpå, utan mer tänkt att det blir som det blir när takstolskontruktören sagt sitt.
knutknop skrev:
Nej. Det har definitivt inte blivit korrekt av honom. (Är han verkligen konstruktör? Han verkar veta noll om hur en ramverkstakstol fungerar statiskt.)
En ramverkstakstol utan stödjande mittvägg under underramen (max 250 mm excentriskt placerad) och utan förhöjt väggliv (dvs. ej svensk takstol som kan ta upp belastningen i stödbenets anslutning till underramen) fungerar inte. Stödbenen för ner last (tryckkraft) till underramen från överramen och att ha 7.1 m i spv på den att bära egenvikt+nyttig last på fyra meter golvyta (som skulle bli mellan stödbenen) + lasten från överramen (egenvikt + snö alt. vindlast) klarar inte en 45x220 cc 1200 även av högsta virkeskvalitet. Det kräver en betydligt starkare konstruktion än så. (Den klarar dåligt av sin egenvikt t.o.m med den spv.)
Bara nyttig last på en fritt upplagd 45x220 cc 1200 med 7,1 m spv. gör att den svackar ner mer än tillåten nedböjning.
Du bör be honom visa uträkningen och låta någon annan räknekunnig kontrollera den.
__________________
Byggaren
Intressant. Dock kan jag inget om detta men, kan man inte hjälpa till att hänga upp en längsgående I-Balk i mitten med ex.vis två st balkar placerade tvärs mot den. Alltså stöttade i långsidorna av garaget.. Om man då dessutom har upplägg på gavlarna får man ju fyra "upphängningar", eller är det teoretiskt omöjligt. De tvärsmonterade balkarna skulle då ligga i bjälklaget till övervåningen.
JanneL skrev:
Det är fullt möjligt att göra som du beskriver. Nackdelen är att du får den längsgående I-balken synlig under taket (bygger ner och inkräktar på den fria höjden), men kan du acceptera det, så är det ok att göra så. Balken kan då räknas som kontinuerlig i tre fack vilket innebär en ganska klen balk. Den får dock byggas in med brandskyddande mtrl. (t.ex. dubbel 13 mm gips) eftersom det är en bärande konstruktion och garaget en potentiell brandhärd. Balkarna i bjälklaget räknas som fritt upplagda på två stöd och får brandskyddas av det som finns under taket.
__________________
Byggaren