Varför gick gruppsäkringen?
Idag bytte jag ett utanpåliggande eluttag. Jag slog av automatsäkringen för befintligt uttag och kontrollerade att ström var av. Bytte till nytt eluttag. Slog på automatsäkringen. Så såg jag att gruppsäkringen hade löst ut. Jag antar att det kan ha varit för jag fått kontakt mellan kablarna när jag bytte uttaget. Men jag förstår inte varför gruppsäkringen skulle lösa ut för det när jag hade slagit av automatsäkringen?
Bör man alltid bryta gruppsäkringen istället?
Bör man alltid bryta gruppsäkringen istället?
Var det kanske jordfelsbrytare som löst?
Bästa svaret
Du har nog kortslutit skyddsjord och nolla vid uttaget.
Då leds en viss ström från andra belastningar tillbaka till spänningskällan via skyddsjord istället för rätta vägen genom jordfelsbrytaren och den löser ut av obalansen.
Då leds en viss ström från andra belastningar tillbaka till spänningskällan via skyddsjord istället för rätta vägen genom jordfelsbrytaren och den löser ut av obalansen.
Jag håller med tidigare skribenter, det låter som att du kortslutit nolla och jord med resultatet att JFB löser ut.
Gruppsäkringar brukar oftast benämna "automatsäkring" som du stängde av. I ett vanligt hem brukar man dessutom inte så ofta ha undercentraler (om det inte handlar om ett garage) så överliggande säkring sitter då normalt i mätarskåpet.
Gruppsäkringar brukar oftast benämna "automatsäkring" som du stängde av. I ett vanligt hem brukar man dessutom inte så ofta ha undercentraler (om det inte handlar om ett garage) så överliggande säkring sitter då normalt i mätarskåpet.
För förståelse av terminologin kan jag berätta att gruppsäkring är den eller de säkringar som är närmast elförbrukaren.
En vanlig elcentral i ett hem kan kallas gruppcentral om man vill försöka vara lite fin i kanten.
(Till skillnad mot en fördelningscentral t.ex. som man kan hitta i kommersiella fastigheter, där inga säkringar går till grupper, utan alla säkringar går till andra elcentraler och apparatskåp etc).
Från gruppcentralen går det "grupper".
En grupp kan matas av en, två eller tre säkringar, och ska helst mata en enda apparat eller flera liknande objekt, någorlunda geografiskt sammanhållet.
En enfasgrupp har en säkring och kan endast mata enfasobjekt, en tvåfasgrupp har två säkringar och kan mata tvåfasobjekt, men även enfasobjekt, och trefasgrupp har tre säkringar och kan mata trefasobjekt samt en och tvåfas...
(det finns dock regler som begränsar hur och om, det går att blanda flerfasiga objekt med enfasiga)
Gruppen har ju även en gruppledning, den ska vara sammanhållen, och inte ha den minsta koppling med någon annan del av annan gruppledning (dvs, t.ex. skyddsjord får ej nallas från en annan grupp).
Idealt så matar en grupp endast ett enda föremål, eller flera som ligger på ungefär samma plats, och matar liknande objekt.
En trefasgrupp till en spis (och inget annat) = perfekt.
En enfasgrupp till diskmaskin = perfekt.
En enfasgrupp som matar ett flertal allmänuttag och belysning i rum i samma hus = bra (egentligen perfekt, det är såhär vi gör)
En tvåfasgrupp som matar en Tvättmaskin och en torktumlare = bra.
Samma med trefasgrupp som matar TM, TT och torkskåp.
En trefasgrupp som matar TM+TT + allmänuttag i tvättstuga = ganska bra, helt OK.
En trefasgrupp, där en säkring matar vattenpumpen nere vid sjön 80 meter bort, en annan säkring matar golvärme i badrum samt belysningen på kallvind och den tredje säkringen matar diskmaskinen = inte bra.
I vanliga bostadshus och hem så är det ofta ogörligt att få till en perfekt gruppindelning, utan man får nöja sig med att det blir nöjaktigt, undvika de allra värsta grejerna.
En vanlig elcentral i ett hem kan kallas gruppcentral om man vill försöka vara lite fin i kanten.
(Till skillnad mot en fördelningscentral t.ex. som man kan hitta i kommersiella fastigheter, där inga säkringar går till grupper, utan alla säkringar går till andra elcentraler och apparatskåp etc).
Från gruppcentralen går det "grupper".
En grupp kan matas av en, två eller tre säkringar, och ska helst mata en enda apparat eller flera liknande objekt, någorlunda geografiskt sammanhållet.
En enfasgrupp har en säkring och kan endast mata enfasobjekt, en tvåfasgrupp har två säkringar och kan mata tvåfasobjekt, men även enfasobjekt, och trefasgrupp har tre säkringar och kan mata trefasobjekt samt en och tvåfas...
(det finns dock regler som begränsar hur och om, det går att blanda flerfasiga objekt med enfasiga)
Gruppen har ju även en gruppledning, den ska vara sammanhållen, och inte ha den minsta koppling med någon annan del av annan gruppledning (dvs, t.ex. skyddsjord får ej nallas från en annan grupp).
Idealt så matar en grupp endast ett enda föremål, eller flera som ligger på ungefär samma plats, och matar liknande objekt.
En trefasgrupp till en spis (och inget annat) = perfekt.
En enfasgrupp till diskmaskin = perfekt.
En enfasgrupp som matar ett flertal allmänuttag och belysning i rum i samma hus = bra (egentligen perfekt, det är såhär vi gör)
En tvåfasgrupp som matar en Tvättmaskin och en torktumlare = bra.
Samma med trefasgrupp som matar TM, TT och torkskåp.
En trefasgrupp som matar TM+TT + allmänuttag i tvättstuga = ganska bra, helt OK.
En trefasgrupp, där en säkring matar vattenpumpen nere vid sjön 80 meter bort, en annan säkring matar golvärme i badrum samt belysningen på kallvind och den tredje säkringen matar diskmaskinen = inte bra.
I vanliga bostadshus och hem så är det ofta ogörligt att få till en perfekt gruppindelning, utan man får nöja sig med att det blir nöjaktigt, undvika de allra värsta grejerna.
Hej igen,
Det stämmer, det var jordfelsbrytaren som löste ut för jag kortslöt skyddsjord och nollan som ni skriver.
Jag trodde i min enfald att "allt" var bortkopplat när jag stängde av automatsäkringen (gruppsäkringen) som eluttaget tillhörde.
Jag får vara lite mer försiktig och isolera nollan nästa gång.
Men intressant att nollan har viss ström på sig från andra belastningar trots att gruppsäkringen var avslagen. Vid ett annat tillfälle fick jag en lätt stöt när jag fixade med elen vid ett annat uttag, då hade jag bara slagit av strömbrytaren som styrde lampan men ändå var något spänningssatt.
Det stämmer, det var jordfelsbrytaren som löste ut för jag kortslöt skyddsjord och nollan som ni skriver.
Jag trodde i min enfald att "allt" var bortkopplat när jag stängde av automatsäkringen (gruppsäkringen) som eluttaget tillhörde.
Jag får vara lite mer försiktig och isolera nollan nästa gång.
Men intressant att nollan har viss ström på sig från andra belastningar trots att gruppsäkringen var avslagen. Vid ett annat tillfälle fick jag en lätt stöt när jag fixade med elen vid ett annat uttag, då hade jag bara slagit av strömbrytaren som styrde lampan men ändå var något spänningssatt.
Vill man slippa detta problem så drar man även nollan via automatsäkringarna/dvärgbrytarna. I andra länder där man ine har samma typ av trefassystem som vi har är detta rätt vanligt, men det är inte så lätt att hitta gafflar för detta ändamål i Sverige. Enklast är då att köra med enfasgafflar (en för nolla och en för fas) och placera alla säkringar på samma huvudsäkring bredvid varandra. Så kommer jag att göra nästa gång jag bygger om en central...
...jag har i en annan tråd felsökt överledning mellan nolla och jord (som visade sig vara långt ut i en skarvkabel till adventsbelysningen) som inte alltid löste ut. Det berodde bland annat på att lasten på denna kabel inte räcker för att lösa ut JFB (LED-belysning drar väldigt lite ström) och på att last på andra faser än den aktuella då kunde flytta "nollpunkten" så att JFB inte löste ut. Det är jobbigt när det uppträder "sporadiskt" (i mitt fall bara när vissa brukare ansluts, om lampan tändes via relä när allt annat var igång då löste normalt inte JFB ut, men när man startade upp systemet och lampan var tänd, då löste JFB ut - men bara när man slog till vissa grupper som låg på "fel" fas eller hade för hög ström på bara en fas). Det är ibland väldigt svårt att hitta jordfel mot nollan helt enkelt. Något som skulle bli mycket lättare om alla säkringar också bröt nollan.
...jag har i en annan tråd felsökt överledning mellan nolla och jord (som visade sig vara långt ut i en skarvkabel till adventsbelysningen) som inte alltid löste ut. Det berodde bland annat på att lasten på denna kabel inte räcker för att lösa ut JFB (LED-belysning drar väldigt lite ström) och på att last på andra faser än den aktuella då kunde flytta "nollpunkten" så att JFB inte löste ut. Det är jobbigt när det uppträder "sporadiskt" (i mitt fall bara när vissa brukare ansluts, om lampan tändes via relä när allt annat var igång då löste normalt inte JFB ut, men när man startade upp systemet och lampan var tänd, då löste JFB ut - men bara när man slog till vissa grupper som låg på "fel" fas eller hade för hög ström på bara en fas). Det är ibland väldigt svårt att hitta jordfel mot nollan helt enkelt. Något som skulle bli mycket lättare om alla säkringar också bröt nollan.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 25 086 inlägg
Är problemet verkligen så stort att det skulle motivera en strömbrytare på nollan till varje grupp? Jag tror inte det.
Utomlands har de ofta TT-system vilket påkallar PSA'er för enskilda grupper, vilket kräver att nollan dras via PSAn. Det är en helt annat sak och har ingen som helst bäring på vad vi borde göra i Sverige.
Utomlands har de ofta TT-system vilket påkallar PSA'er för enskilda grupper, vilket kräver att nollan dras via PSAn. Det är en helt annat sak och har ingen som helst bäring på vad vi borde göra i Sverige.
Stort och stort, ju större krav man har på tillgängligheten hemma desto värre är det med sporadiska jordfel. Bor man nära havet på västkusten som jag gör så är det ju tyvärr inte ovanligt att man får jordfel pga saltet i luften. Jag får det en handfull gånger per år i alla fall.
Värst hittills (att hitta) var när jag insåg att jag fick jordfel "genom luften" i en utomhusdosa. Jag hade avslutat fas/nolla/jord med separata skruvplintar som låg lösa i dosan ("i luften", ingen fysisk kontakt mellan skruvanslutningarna på de tre ändarna) som saknade ett lock för en kabelgenomföring nedtill, men den satt under takfoten så den var ju regnskyddat. Öppningen fungerade ju som dränering också tänkte jag. Jag hade sporadiska jordfel som jag inte kunde hitta fram till dess att jag en dag fick kortslutning på den säkringen. Då lade jag ihop ett och ett och öppnade dosan som var fuktig, men inte blöt, men vattnet var salt. Jag gissar att kortslutningen gick längs med ledarnas isolering, men det kändes verkligen som om det kortslutits genom luften. Det var sot på en av ändavslutningarna bara. Jag gissar att fuktig luft blåstes in genom hålet och gav kortslutning via utsidan av ledarnas isolering. Hmm, jag insåg nu att inte FK är vattentät det skulle kunna förklara det fenomenet i alla fall.
Jag hade i alla fall därför helst haft separata kombinerade säkringar och JFB för varje grupp. Så mycket extra kostar det faktiskt inte. Jag har redan brutit ut de största riskerna på separata JFB, men eldragningen i huset gör att jag fortfarande har kvar två uttag utomhus som jag använder som inte sitter på separata JFB/säkringar, men jag jobbar på att bli av med dem alla vilket år(tionde) som helst. Efter min felsökning av en skarvkabel i julas så har jag flyttat ut ytterligare ett uttag (passade på att förbereda för det redan i höstas nämligen när jag drog elen till min nya badtunna och samtidigt passade på att förstärkta upp till trefas till laddhybridens laddbox).
Iofs så har jag löst en del av problemet genom att skaffa en UPS som gör att jag har en timme på mig att hitta problemet - om jag är hemma. Men det är ju mer en lösning av symptomen än problemen.
När man bor så nära saltvatten som jag gör så kryper saltvatten in precis överallt och det är fascinerande att inse hur det lyckas. Min slutsats är att fuktsäkert uppifrån inte räcker, det måste vara vindsäkert från sidan också. På västkusten så blåser fukten uppåt också (det regnar ju även nedifrån ibland).
Värst hittills (att hitta) var när jag insåg att jag fick jordfel "genom luften" i en utomhusdosa. Jag hade avslutat fas/nolla/jord med separata skruvplintar som låg lösa i dosan ("i luften", ingen fysisk kontakt mellan skruvanslutningarna på de tre ändarna) som saknade ett lock för en kabelgenomföring nedtill, men den satt under takfoten så den var ju regnskyddat. Öppningen fungerade ju som dränering också tänkte jag. Jag hade sporadiska jordfel som jag inte kunde hitta fram till dess att jag en dag fick kortslutning på den säkringen. Då lade jag ihop ett och ett och öppnade dosan som var fuktig, men inte blöt, men vattnet var salt. Jag gissar att kortslutningen gick längs med ledarnas isolering, men det kändes verkligen som om det kortslutits genom luften. Det var sot på en av ändavslutningarna bara. Jag gissar att fuktig luft blåstes in genom hålet och gav kortslutning via utsidan av ledarnas isolering. Hmm, jag insåg nu att inte FK är vattentät det skulle kunna förklara det fenomenet i alla fall.
Jag hade i alla fall därför helst haft separata kombinerade säkringar och JFB för varje grupp. Så mycket extra kostar det faktiskt inte. Jag har redan brutit ut de största riskerna på separata JFB, men eldragningen i huset gör att jag fortfarande har kvar två uttag utomhus som jag använder som inte sitter på separata JFB/säkringar, men jag jobbar på att bli av med dem alla vilket år(tionde) som helst. Efter min felsökning av en skarvkabel i julas så har jag flyttat ut ytterligare ett uttag (passade på att förbereda för det redan i höstas nämligen när jag drog elen till min nya badtunna och samtidigt passade på att förstärkta upp till trefas till laddhybridens laddbox).
Iofs så har jag löst en del av problemet genom att skaffa en UPS som gör att jag har en timme på mig att hitta problemet - om jag är hemma. Men det är ju mer en lösning av symptomen än problemen.
När man bor så nära saltvatten som jag gör så kryper saltvatten in precis överallt och det är fascinerande att inse hur det lyckas. Min slutsats är att fuktsäkert uppifrån inte räcker, det måste vara vindsäkert från sidan också. På västkusten så blåser fukten uppåt också (det regnar ju även nedifrån ibland).
