S STB skrev:
Det är ju konstaterat bortom rimligt tvivel att det är bättre att rycka bort parksliden så ofta som möjligt istället för att, som du hävdar, låta den komma upp en bit. Det kan hända att du missförstod informationen i din egen länk:
[länk]

[bild]
Här är ett diagram som visar bekämpning i olika intervaller. Den rosa grafen är tätast intervaller och den där tillgänglig energi sjunker snabbast. Den visar visserligen kvickrot och inte parkslide, men jag ser ingen större anledning till att det skulle vara någon principiell skillnad.

Jag ser egentligen inget fel i att du länge hävdat det, men det du borde varit noga med att skriva att det är din teori och ingen universell sanning.


Det har du på många sätt rätt i. Dock är förutsättningarna olika på olika ställen och det kan mycket väl vara 10 ggr så svårt på ett ställe som på ett annat. Jag har dock lyckats utrota ett väl etablerat bestånd på ca 10 m2 och i stort sätt blivit av med parksliden längs ca 10m häck utan att skada häckplantorna. De var nära döden eftersom parksliden höll på att kväva dem. Ett bra bevis på att man kan använda ekologiska och miljövänliga metoder mot parkslide. Dessutom har jag utrotat några nyetablerade plantor som spridits av oförsiktiga grävmaskinister.
Fortfarande har jag över 20m häck kvar samt ett område längre bort som är riktigt stort, men det har jag inte ens börjat på än.
Det skulle absolut vara intressant att ha en kurva specifikt för Parkslid. Men 1-2 blad på kvickrot motsvarar inte att tycka skott dagligen. Parkslid växer mycket kraftigt initialt. Så jag uppskattar att 1-2blad på kvickrot motsvarar åtminstone 1-2 veckor för Parkslid. 4 gånger per säsong är en vanlig rekommendation som jag gissar att ligger i nivå med tre blad på kvickrot.

Det är ju lite konstigt att det inte verkar finnas mer undersökningar på det när det gäller Parkslid.
 
Darling McFluff Darling McFluff skrev:
"Den visar visserligen kvickrot och inte parkslide, men jag ser ingen större anledning till att det skulle vara någon principiell skillnad."

Vilken vetenskaplig utbildning inom biologi har du för att göra denna bedömning? Samt hur drar du denna slutsats, skulle vara intressant att veta.
Du kan ju läsa informationen hos SLU det länkades till.
 
S STB skrev:
Det är ju konstaterat bortom rimligt tvivel att det är bättre att rycka bort parksliden så ofta som möjligt istället för att, som du hävdar, låta den komma upp en bit. Det kan hända att du missförstod informationen i din egen länk:
[länk]

[bild]
Här är ett diagram som visar bekämpning i olika intervaller. Den rosa grafen är tätast intervaller och den där tillgänglig energi sjunker snabbast. Den visar visserligen kvickrot och inte parkslide, men jag ser ingen större anledning till att det skulle vara någon principiell skillnad.

Jag ser egentligen inget fel i att du länge hävdat det, men det du borde varit noga med att skriva att det är din teori och ingen universell sanning.


Det har du på många sätt rätt i. Dock är förutsättningarna olika på olika ställen och det kan mycket väl vara 10 ggr så svårt på ett ställe som på ett annat. Jag har dock lyckats utrota ett väl etablerat bestånd på ca 10 m2 och i stort sätt blivit av med parksliden längs ca 10m häck utan att skada häckplantorna. De var nära döden eftersom parksliden höll på att kväva dem. Ett bra bevis på att man kan använda ekologiska och miljövänliga metoder mot parkslide. Dessutom har jag utrotat några nyetablerade plantor som spridits av oförsiktiga grävmaskinister.
Fortfarande har jag över 20m häck kvar samt ett område längre bort som är riktigt stort, men det har jag inte ens börjat på än.
En som kan med andra ord, så hur tycker du jag ska göra eller snarare hur gjorde du, var gärna så detaljerad du kan. alla verkar ha olika metoder men du är en av dom som lyckats, kanske dom andra har också men inte sagt det iallafall eller om de har parkslide hemma ens.
 
D Daniel 109 skrev:
Du kan ju läsa informationen hos SLU det länkades till.
Det var inte vad min fråga syftade på, det var ett tydligt ställningstagande av STB att denne personligen kunde avgöra att det inte var någon principiell skillnad på kvickrot och parkslide i det sammanhanget som diskuterades. Så därför undrar jag vad det baseras på och om jag ska finna det trovärdigt eller ej.
 
Redigerat:
S
Darling McFluff Darling McFluff skrev:
Det var inte vad min fråga syftade på, det var ett tydligt ställningstagande av STB att denne personligen kunde avgöra att det inte var någon principiell skillnad på kvickrot och parkslide i det sammanhanget som diskuterades. Så därför undrar jag vad det baseras på och om jag ska finna det trovärdigt eller ej.
Den bedömningen överlåter jag med varm hand till dig. Jag har angett en källa och beskrivit mitt resonemang för att komma till en slutsats. På det viset kan läsaren själv bilda sig en uppfattning. Jag är dock intresserad av din uppfattning om den skiljer sig från min. Det kan finnas faktorer jag missat som kan komplettera bilden, eller kanske till och med totalt omkullkasta det jag sagt.
 
Darling McFluff Darling McFluff skrev:
Det var inte vad min fråga syftade på, det var ett tydligt ställningstagande av STB att denne personligen kunde avgöra att det inte var någon principiell skillnad på kvickrot och parkslide i det sammanhanget som diskuterades. Så därför undrar jag vad det baseras på och om jag ska finna det trovärdigt eller ej.
I informationen hos SLU går kvickrot och parkslide under samma kategori. Det är samma principer, men sannolikt olika tider som gäller för dessa växter. Följ länken till att börja med.
 
Som trådstartare är jag sällan här inne då jag tycker tråden sedan lång tid tillbaka flippat ur. Stundvis rätt tråkigt tonläge och ibland mer än tävling om vem som kan argumentera ner vem, gärna i offtopic också. Allt mixat med högvis av spekulationer utan varken fälttester eller fakta bakom. Tumme upp för er som faktiskt provat/gjort något och delar med er av positiv/negativ effekt av vad ni har gjort.

Apropå påståendet för någon dag sedan att Parksliden inte klarar sig utan solljus speciellt bra; i år firar jag runt 20st nya skott igen. Detta är femte eller sjätte året på raken som den har varit helt utan solljus. Inte ett blad har fått utveckla klorofyll och börjat lapa sol till fotosyntesen. Den skjuter sonika fortfarande skott från lagrad energi och då är alla stamrötter redan bortgrävda, så det enda som finns kvar i min mark är på sin höjd tunna rotstumpar (storlek = sytråd). Fantastiskt fascinerande. Om man kapar ner ett Hasselträd t.ex. så skjuter den gärna mängder med rotskott från stubben, men då är det ju ett enormt nätverk av rötter under stubben som har lagrad energi och hjälper till att trycka upp de nya skotten.

Att den fortfarande lever oroar mig inte, jag har kontroll på var den befinner sig och håller beståndet i schack. Är mer fascinerad bara över att den under så många år helt utan solljus inte har gett upp. Kampen mot den är dock inte vunnen förrän den dag då det har gått flera år utan ett enda nytt skott.
 
  • Gilla
faf och 12 till
  • Laddar…
Har du grävt ner längs ett skott för att kolla källan till det. Jag skulle tro att det är något som är klart större än en sytråd.
Lycka till, med tiden kommer det att lyckas.
 
  • Gilla
shadowfire
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Har du grävt ner längs ett skott för att kolla källan till det. Jag skulle tro att det är något som är klart större än en sytråd.
Lycka till, med tiden kommer det att lyckas.
Japp, där Parksliden hade sitt stamnätverk är allt lugnt. Inte ett skott under många år. Detta är en bit in på gräsmättan dit marklöpare har letat sig in. Det ligger en kapsel med fiberduk osv där också och detta kommer ovanför fiberduken, så gissningsvis så är det rotstumpar som vi trampat med oss med skorna när kapseln lades och nya jorden krattades ut. När jag gräver upp ett spadtag så slutar skotten precis under marknivå och bara 2-3 cm ner. Sedan är det tomt. Det syns inget, eller jag kan i varje fall inte se något med blotta ögat, men tidigare erfarenheter av Parksliden har varit att jag hittat svarta marklöpare 2-3 mm tjocka (men sega som tusan att rycka av). Har man tur och hittar en sådan så är det rätt lätt att tag i den och dra upp hela tråden. Det är verkligen som att dra upp en seg sytråd.
 
  • Gilla
Modig
  • Laddar…
A AntonAnimalen skrev:
Någon som kan svara på min fråga ?
Stockholm verkar vara växtzon 3. Jag bor i växtzon 4, och här har det de senaste åren dykt upp skott först i juni, så jag gissar på att det dyker upp tidigare hos dig. Dock så upplever jag att det kom upp tidigare förut. Jag har bekämpat medelst ryckning sedan 2015. Inget gift. Förra året blev det ca 10 skott totalt. I år ska jag räkna mer noggrant. Kollar någon gång i veckan nu, men hittills har inget kommit upp.
 
  • Gilla
AntonAnimalen
  • Laddar…
S shadowfire skrev:
Som trådstartare är jag sällan här inne då jag tycker tråden sedan lång tid tillbaka flippat ur. Stundvis rätt tråkigt tonläge och ibland mer än tävling om vem som kan argumentera ner vem, gärna i offtopic också. Allt mixat med högvis av spekulationer utan varken fälttester eller fakta bakom. Tumme upp för er som faktiskt provat/gjort något och delar med er av positiv/negativ effekt av vad ni har gjort.

Apropå påståendet för någon dag sedan att Parksliden inte klarar sig utan solljus speciellt bra; i år firar jag runt 20st nya skott igen. Detta är femte eller sjätte året på raken som den har varit helt utan solljus. Inte ett blad har fått utveckla klorofyll och börjat lapa sol till fotosyntesen. Den skjuter sonika fortfarande skott från lagrad energi och då är alla stamrötter redan bortgrävda, så det enda som finns kvar i min mark är på sin höjd tunna rotstumpar (storlek = sytråd). Fantastiskt fascinerande. Om man kapar ner ett Hasselträd t.ex. så skjuter den gärna mängder med rotskott från stubben, men då är det ju ett enormt nätverk av rötter under stubben som har lagrad energi och hjälper till att trycka upp de nya skotten.

Att den fortfarande lever oroar mig inte, jag har kontroll på var den befinner sig och håller beståndet i schack. Är mer fascinerad bara över att den under så många år helt utan solljus inte har gett upp. Kampen mot den är dock inte vunnen förrän den dag då det har gått flera år utan ett enda nytt skott.
va bra att du har lyckats, verkar som det är svårt att bli av med parkslide helt och hållet när den väl fått fäste. ska själv börja bekämpa mitt bestånd i år då mitt garage kommer stå på det.
blir nog kapning var 3-4 veckor och hålla på så fram till sista kapningen på hösten då jag även fyller roundup i "rören".
Jag är inte ute efter att den ska dö helt mer att jag har kontroll över den vilket jag inte har nu då området den lever på är för stort. alla tips från en veteran som dig är varmt välkomna.
vill helst inte förstöra omgivande natur eller buskar som befinner sig mitt i krigzonen(dom som överlevt).
är medveten om att det inte finns en quick fix utan det kommer bli att man flera gånger i veckan/månaden beroende på metod får lägga xx antal timmar på detta och det måste jag för mitt nya garages skull.
tråden verkar ha spårat lite då det inte handlar om att utbyta erfarenheter och info om vad som funkar bra/mindre bra utan mer om vem som har rätt.
 
Varför postar du samma inlägg på två ställen?
Det där är inte ens ett ogräsmedel, snarare gödning.
 
  • Gilla
Prodigys
  • Laddar…
Ger medhåll till trådstartaren om att den här tråden kanske spårat ur, eller snarare går i samma spår. Ändock tycker jag kanske att den fyller en funktion för de som just upptäckt parkslide på tomten och behöver ställa frågor. Är man en av dem som hållit på bekämpat växten i flera år, så kanske tråden inte ger så mycket tillbaka.

Innan jag slutar följa så tänkte jag dela med mig av information som jag samlat på mig inom åren. Först och främst har jag talat med utländska specialiserade experter, då kunskapsnivån i Sverige är allt för låg. Även bland våra myndigheter så är kunskapen på sin höjd anekdotiska.
  • Ja, olika sätt för att mekaniskt (alltså rycka) eller med duk göra sig av med växten är lönlöst som studier från bl a University of Swansea har visat. Resten av punkterna utgår från att du har läst den studien.
  • Användning av glyfosat är kanske närmast oundvikligt. Efter att även empiriskt testat i borra i rötter, hälla i klippta stjälk, pensla, så säger min erfarenhet att endast Injektion ger synliga resultat inom ett år. Man behöver få ned cirka 0.7-0.8 gram glyfosat per stjälk (ca 2 ml av 390g/L koncentrat för yrkesfolk). Mer gift än så sägs ej ge bättre effekt enligt experter som har yrkeslicens, som annars bara leder bara till att giftet inte hinner sprida sig runt hela roten.
  • Det är dock omständigt och inte helt enkel procedur med stora risk för skador och spill. När det gäller injektorer så får man vad man betalar för. De billigaste varianterna på eBay håller ej tätt, har delar som lossnar under användning.
  • Tillverkare och kemikalieinspektörer verkar vara relativt överens: Det bryts ner relativt fort på jord, men far desto värre i vatten. Cancer-risken är omdiskuterad. Hur man bedömer bevisunderlaget är kanske indikation på hur mycket av försiktighetsprincipen man subjektivt tycker bör råda.
  • Kom också ihåg att det räcker med några droppar koncentrat (som kondens på locket) för att skada djurlivet runt en hel sjö. Säkerhetsavståndet till vattentäkt är 11 meter på mark. Injektion betyder ju att plantans rötter agerar "behållare" och därmed bryts ned innan det kommer i marken. Fundera huruvida rötterna (som vanligtvis inte når mer än 1,0 - 1,5 meter ner) når ner till grundvattnet. Kanadensiska och amerikanska delstatsmyndigheter arbetar därför utifrån denna metod nära floder i nationalparker. Hur mycket närmare man vågar gå brunn eller sjö kan ingen säga. Tyvärr älskar den att kränga sig fast vid rör, ledningar eller brunnar i alla dess former.
  • Brittiska konsulter avråder från att klippa ner under vår och sommarsäsongen. Syftet är att istället maximera mängden lövverk eller stjälkar som kan besprutas eller injiceras under sensommaren när näringen dras ned till rötterna. Beroende på omfattning så är kanske orealistiskt att svälta ut rötterna inom en tidsrymd för de flesta fastighetsägare.
  • Även efter injektion så lever rötter och rhizomerna vidare. Nu på våren har jag sett att översta ytan är död men ca två decimeter in så är rhizomerna fortfarande färska. Oklart huruvida giftet behöver flera år att ta död på hela rotsystemet, eller om andra hörn av roten helt enkelt måste skjuta nya skott som behandlas.
  • Jag har undvikit svenska forum som är bra för social gemenskap eller osämja, men ger egentligen väldigt lite kunskap eftersom det saknas experter i landet som har parkslide eller andra fallopia-växter som sitt huvudsakliga yrke. Vad som behövs göras är egentligen enkelt: antigen kliniskt frakta bort all jord och rötter i ett svep; eller få ned rätt mängd bekämpningsmedel i rötterna. Det är dumt att slösa tid på tips från folk som gissar sig till lösningar när man egentligen bara har ett par veckor per år att behandla växten effektivt.
 
  • Gilla
  • Älska
ichigo och 14 till
  • Laddar…
Det stämmer nog om man snabbt vill få effekt med enstaka insatser. Ska man gå på den mekaniskt måste det göras minst 4gånger per år. Men det är inte en metod som är lönsam att göra kommersiellt. Det tar mer än ett par år och kräver minst fyra tillfällen per år. För en enskild fastighetsägare är situationen en annan.

Jag kan däremot hålla med om nivån på många svenska experter. Senast var den en av dem som sa att man inte skulle kompostera vattenpest efter som den är invasiv.....
 
  • Gilla
nihongo
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.