De var bara ett exempel Helge!13th Marine skrev:
Eller ja, tre stycken dårå... Fast elsanering kan nog ställa till det rätt rejält gissar jag. Men å andra sidan är det väl knappast något fysiskt handikapp heller....
Jag skall inte bygga ut så jag slipper det problemet, men jag vill ändå påpeka problematiken i det helaDemmpa skrev:
Finns ju många som bor i gamla hus, vissa av dessa har bottenvåningar på kanske 60 m2 liksom. Om de då bygger till med ytterligare en tredjedel av husets storlek, dvs 20 m2 för att kanske få ett extra rum eller två små, så kommer de ändå inte med lätthet få in en godkänd handikappanpassad toalett eller badrum. Finns nog många fall där det finns svårigheter.
Skall då kommunens krav pressa fastighetsägaren som vill bygga ut, till att utöka med ytterligare 4 kvadrat, något som oftast inte slutar med exakt 4 kvadrat bara, för man kanske inte kan avstå en i princip kvadratisk 4 m2 utrymme i utbyggnaden, utan kanske måste bygga ut hela 4 meter längre eller bredare, vilket i praktiken kanske innebär 10-12 kvadratmeter extra. Exempelvis. Enbart för att kommunen trilskas?
Jag är ganska övertygad om att många har haft dessa problem sedan man införde dessa "krav".
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 144 inlägg
Kom med ett handikapp som kräver så stora insatser då (jag kan inte komma på några) de exempel du kom med var ju som sagt "enkla"T ToRy skrev:De var bara ett exempel Helge!
Fast elsanering kan nog ställa till det rätt rejält gissar jag. Men å andra sidan är det väl knappast något fysiskt handikapp heller....
Elöverkänslighet är en psykisk åkomma, så där är vi nog överrens
@ToRy nej, rullstolsburna är inte viktigast, jag slog ihop alla kategorier som behöver utrymme tex rullstol, assistent, hemtjänst mm.
Eftersom det är störst ingrepp för att få utrymme så är det mest kostnadseffektivt att utrymme skapas samtidigt som utrymmet byggs om.
Eftersom det är flest som behöver utrymme så är den posten dyrast för kommunerna att ge bidrag för.
Eftersom det är störst ingrepp för att få utrymme så är det mest kostnadseffektivt att utrymme skapas samtidigt som utrymmet byggs om.
Eftersom det är flest som behöver utrymme så är den posten dyrast för kommunerna att ge bidrag för.
Administrator
· Skåne
· 7 850 inlägg
Pers första jobb var som banutredare på Banverket och då minns jag att han höll på med samhällsekonomiska beräkningar om huruvida man skulle sätta upp vägbommar vid en järnvägsövergång eller inte. Värdet på ett människoliv var satt till ca 3 miljoner kr (ca 1995) och så vägde man det värdet mot kostnaden för att sätta upp en vägbom vid järnvägsövergången.
Tror ni inte att det ligger en liknande samhällsekonomisk kalkyl bakom beslutet att man ska handikappanpassa när man ändå håller på och renoverar? Inte för att jag vet.
Tror ni inte att det ligger en liknande samhällsekonomisk kalkyl bakom beslutet att man ska handikappanpassa när man ändå håller på och renoverar? Inte för att jag vet.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 144 inlägg
Skillnaden här är väl att Banverket har ett egenintresse av att inte lägga pengar "i onödan".
Medans en kommun inte har några incitament till att göra denna avvägning då det ändå inte är de som bekostar anpassningen.
Medans en kommun inte har några incitament till att göra denna avvägning då det ändå inte är de som bekostar anpassningen.
Administrator
· Skåne
· 7 850 inlägg
Kommunerna ska bara se till att bygglagstiftningen efterföljs, det är inte de som stiftar lagarna.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 144 inlägg
Det är klart, men det är de som sätter krav vid bygglovsärendena, och de har inga incitament till att tolka lagarna så att kostnaderna minimeras. Utan deras enda incitament är att de ska betala så lite som möjligt vid en eventuell anpassning.
Det är därför vi ser vissa kommuner ställa i mitt tycke orimliga krav på att exempelvis ramper ska finnas från början (jag tycker det är rimligt att ställa krav på att det ska gå att montera en ramp, inte mer än så)
Det är därför vi ser vissa kommuner ställa i mitt tycke orimliga krav på att exempelvis ramper ska finnas från början (jag tycker det är rimligt att ställa krav på att det ska gå att montera en ramp, inte mer än så)
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 144 inlägg
Glömde skriva att lagstiftarna har inte heller något incitament till att minska kostnaderna, det är ju inte de som kommer betala.
Det borde de ha! För om ställer för snäva krav, krav som kostar den enskilde orimligt mycket i proportion till nyttan, så riskerar de ju enbart resultatet att det byggs mindre. Att människor kanske hoppar av vissa byggen/förbättringar/renoveringar redan vid planeringsstadiet.
De flesta som bygger planerar ju också (hoppas jag
), kontrollerar rimligheten i projektet (ekonomi kontra nytta), gör upp en budget och sedan går det säkert några vändor med olika sorters idéer till slutgiltigt beslut.Som bekant så är det inte ovanligt att kostnaden skenar utanför budget ändå, p.g.a oförutsedda omständigheter.
Eftersom människor inte har obegränsat med pengar, så är det inte alltid deras drömmar och planer går i uppfyllelse. Så i vissa fall kan jag tänka mig att man till slut kommer fram till att deras planer var hyfsat rimliga, men p.g.a all byråkrati och alla krav så blir samma planer orimliga kostnadsmässigt och/eller arbetsinsatsmässigt. Och då läggs projektet ner, eller på is.
Ett sådant scenario drabbar så klart kommunen i slutändan, för ju mindre det byggs, desto värre blir det för kommunerna i deras ände att punga ut för akutbostäder och allt vad det nu är till bättre behövande.
Man vill ju snarare tvärt om främja bostadsbyggandet, därav exempelvis Attefallshus med mera.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 144 inlägg
Jag håller i stora drag med, det svåra är gränsdragningen, när gör man en tillräckligt omfattande om/tillbyggnad för att man ska kunna kräva att exempelvis badrummen anpassas?
Nej, det är ju frågan. Det skiljer säkert kommuner emellan också, och handläggare emellan inom samma kommun.
Men det verkar ändå enligt vad man läser att en hel del har haft problem med det där. Och jag har själv hört av andra som har haft sådana problem med tidigare byggen.
Och egentligen blir det, i mitt tycke, ett problem nästan uteslutande i de fall det skall renoveras i befintliga äldre hus eller byggas till. Vid nybygge kan jag ju inte se några större svårigheter att följa kraven, eftersom man där sällan är begränsad till centimetern med byggarea osv. Oftast är det väl snarare ekonomin som sätter stopp för ett för stort/överdådigt hus, och inte bebyggbar area exempelvis.
Annat är det ju i gamla hus, och det kan jag ju bara intyga att de väggar som sitter där, sitter helt enkelt oftast där. Inte minst i hus med tegelstomme. Plankhus är lite lättare men inte roliga de heller. Alla dessa bärande väggar, murstockar, befintliga bärande ytterväggar med mera, gör ju att man inte med lätthet bara kan trolla fram så lite som 10 cm extra, exempelvis ....eller ens ännu mindre mått i värsta fall.
Men det verkar ändå enligt vad man läser att en hel del har haft problem med det där. Och jag har själv hört av andra som har haft sådana problem med tidigare byggen.
Och egentligen blir det, i mitt tycke, ett problem nästan uteslutande i de fall det skall renoveras i befintliga äldre hus eller byggas till. Vid nybygge kan jag ju inte se några större svårigheter att följa kraven, eftersom man där sällan är begränsad till centimetern med byggarea osv. Oftast är det väl snarare ekonomin som sätter stopp för ett för stort/överdådigt hus, och inte bebyggbar area exempelvis.
Annat är det ju i gamla hus, och det kan jag ju bara intyga att de väggar som sitter där, sitter helt enkelt oftast där. Inte minst i hus med tegelstomme. Plankhus är lite lättare men inte roliga de heller. Alla dessa bärande väggar, murstockar, befintliga bärande ytterväggar med mera, gör ju att man inte med lätthet bara kan trolla fram så lite som 10 cm extra, exempelvis
....eller ens ännu mindre mått i värsta fall.
Administrator
· Skåne
· 7 850 inlägg
Jag mailade till Boverket och frågade om hur det kommer sig att den som renoverar (och inte själv är i behov av handikappanpassning) ska bekosta en handikappanpassning och fick det här svaret. Stötte på det nu i min inkorg och kom på att jag glömt att berätta det här:
"Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är framför allt en rättighetsfråga. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs 2006 och har därefter implementerats i svensk lagstiftning. Många delar fanns då redan sedan tidigare i svenska regler. Regler som säkrar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i nya byggnader har funnits sedan 1960-talet. Det gällde först allmänna lokaler, som skulle vara tillgängliga för människor med nedsatt rörelseförmåga. Även bostäder innefattades av kraven i slutet på 70-talet, och reglerna har preciserats under åren. Någon övergripande ekonomisk konsekvensutredning för lagstiftningen kan vi inte hänvisa till. Men i samband med formulerandet av specifika krav i Boverkets byggregler BBR har Boverket beräknat kostnadskonsekvenserna före införandet.
För bostäder så gäller de generella tillgänglighetskraven en viss nivå, exempelvis när det handlar om storlek på rullstol, och det rör sig om sådant som medför större byggåtgärder att anpassa i efterhand. För några av kraven finns lättnader för småhus. Personer som behöver anpassning av sin bostad utöver den generella tillgängligheten kan få det med bostadsanpassningsbidrag, BAB. Den första lagen om BAB kom 1959 och den nu gällande är från 1993. De generella byggregelkraven och möjligheten till bostadsanpassning kompletterar alltså varandra för att uppnå tillgängligheten för en person med specifika behov.
Sist, ett utdrag ur den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ”Från patient till medborgare” (1999/2000:79): ”En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten.”
Den ordinarie verksamheten tolkar jag då som att det för småhus är kommunen som väljer att lägga det på den som renoverar för att inte behöva betala ut bidrag om det väl uppstår ett behov - som flera av er sa.
"Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är framför allt en rättighetsfråga. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs 2006 och har därefter implementerats i svensk lagstiftning. Många delar fanns då redan sedan tidigare i svenska regler. Regler som säkrar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i nya byggnader har funnits sedan 1960-talet. Det gällde först allmänna lokaler, som skulle vara tillgängliga för människor med nedsatt rörelseförmåga. Även bostäder innefattades av kraven i slutet på 70-talet, och reglerna har preciserats under åren. Någon övergripande ekonomisk konsekvensutredning för lagstiftningen kan vi inte hänvisa till. Men i samband med formulerandet av specifika krav i Boverkets byggregler BBR har Boverket beräknat kostnadskonsekvenserna före införandet.
För bostäder så gäller de generella tillgänglighetskraven en viss nivå, exempelvis när det handlar om storlek på rullstol, och det rör sig om sådant som medför större byggåtgärder att anpassa i efterhand. För några av kraven finns lättnader för småhus. Personer som behöver anpassning av sin bostad utöver den generella tillgängligheten kan få det med bostadsanpassningsbidrag, BAB. Den första lagen om BAB kom 1959 och den nu gällande är från 1993. De generella byggregelkraven och möjligheten till bostadsanpassning kompletterar alltså varandra för att uppnå tillgängligheten för en person med specifika behov.
Sist, ett utdrag ur den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ”Från patient till medborgare” (1999/2000:79): ”En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten.”
Den ordinarie verksamheten tolkar jag då som att det för småhus är kommunen som väljer att lägga det på den som renoverar för att inte behöva betala ut bidrag om det väl uppstår ett behov - som flera av er sa.