Byggde attefallshus med källare och gigantiska fönster

Sara och Henrik i Huddinge byggde ett annorlunda arkitektritat attefallshus med källare för att ha både som gäststuga och att hyra ut. Källaren är 1,3 meter under marknivå, vilket ger imponerande fönsterhöjd. Men de extra kvadratmetrarna blev dyra.

Arkitekten Erik Törnkvist och beställaren Henrik Skogsmark framför det färdiga attefallshuset.

Arkitekten Erik Törnkvist och beställaren Henrik Skogsmark framför det färdiga attefallshuset. Foto: Jonas Lindmark

Precis som många andra lockades Sara och Henrik Skogsmark i Huddinge av de nya möjligheterna som uppstod i mars 2020, när attefallshusens maximala byggnadsarea ökade från 25 till 30 kvadratmeter. De började planera ett nybygge som skulle kunna användas när släktingar och vänner kommer och hälsar på, men också ge extra inkomster via Airbnb.

Efter att ha gjort en lista med önskemål tog de kontakt med Erik Törnkvist på Etat Arkitekter i Stockholm. Han levererade en ritning som bjuder på avgörande skillnader jämfört med ett normalt attefallshus.

Attefallshuset fick en L-form

Huset är L-format, medan de flesta attefallshus är rektangulära. Nackdelen med L-formen är längre ytterväggar, som kostar mer att bygga och tar en större del av byggnadsarean.

Fördelar är dels att L-formen ramar in uteplatsen, dels skapar den fler hörn inomhus och därmed möjlighet till fler separata funktioner i möbleringen.

Del av huset har källare

Drygt halva attefallshuset har källare, vilket skapar den största skillnaden inomhus jämfört med de flesta andra attefallshus.

Källargolvet är 1,3 meter under markplan och det innebär att takhöjden inomhus i det luftiga vardagsrummet är hela 4,8 meter. Dagsljus släpps in från tre håll av höga fönster och ger känslan av en vinterträdgård.

attefallshus med källare trädäck
Foto: Jonas Lindmark

Vad kostar källare i attefallshus?

Den extra kostnaden för källaren var främst att spräcka berg och frakta bort stenmassorna, vilket kostade 112 000 kronor inklusive moms. Väggarna i källardelen är murade med Jackon Thermomur standardblock, som kostade 19 000 kronor. Dessutom behöves två separata gjutningar av bottenplatta, vilket ökade arbetskostnaden med ungefär 20 000 kronor. Sammanlagt var den extra kostnaden för att bygga 19 kvadratmeter källare cirka 160 000 kronor.

Ett problem blev att byggnadsnämnden i Huddinge krävde en separat nödutgång i källardelen. Det löste arkitekten med en glasdörr på baksidan av huset, som också kostade lite extra.

Ritningar - källaren ökar boytan

attefall källare
Ritning: Erik Törnkvist Etat Arkitekter
attelfall källare sidovy
Ritning: Erik Törnkvist Etat Arkitekter

Ovanför källaren finns ett loft på 6 kvadratmeter (grått på ritningen), som nu används till en matplats för 4 personer. Under loftet ligger sovrummet, som har plats för en enkelsäng som kan fällas upp mot väggen under trappan, plus en bäddsoffa som rymmer 2 personer.

Källaren gör alltså att bostadsytan ökar från 30 till 36 kvadratmeter, vilket kan verka som lite, men andra fördelar med källaren är att takhöjden uppe på loftet blir hela 2,6 meter och att planlösningen blir mer spännande.

– Vi valde att bygga vår attefallare med källare främst för att få ett annorlunda hus som vi tror kommer att locka hyresgäster via Airbnb (klicka på länken för att se interiörbilder). Målet var inte att maximera totalytan, då skulle vi ha byggt med källare under hela huset" säger Henrik Skogsmark.

Läs också: Attefallshus kan ge 40 000 kr per år

Underhållsfria material var viktigt

För att minska de framtida driftskostnaderna och därmed göra uthyrningen mer lönsam och mindre tidskrävande investerade Henrik och Sara i underhållsfria material, både inomhus och utomhus.

Ytterväggarna består av Swisspearl Patina Original (fd Cembrit) fibercementskivor, med sliplinjer som gör att den gröna färgen varierar och ger ett mjukare intryck. Dessa kostade 52 000 kronor, inkl moms.

Både innertaken och större delen av innerväggarna består av lackad björkplywood. Plywoodskivorna var dyra, 60.000 kronor, inkl moms, men å andra sidan behöver de inte spacklas och målas.

– Vi ville få en både ombonad och tålig innemiljö. Invasionen av Ukraina gav oss problem eftersom björkplywood främst tillverkas i Ryssland, men min byggfirma lyckades hitta en tillverkare i Krakow som dessutom sålde för halva priset jämfört med leverantören här i Stockholm, säger Henrik.

atttefallshus
Beställaren Henrik Skogsmark tillsammans med arkitekten Erik Törnkvist. Foto: Jonas Lindmark

Stora fönster ger känsla av vinterträdgård

Ovanligt stora fönster bidrar också till att göra detta attefallshus unikt. Källardelen har 3 meter höga fönster, främst mot nordost och nordväst, vilket tillsammans med takhöjden på nästan 5 meter ger imponerande ljusinsläpp.

Rummet är som en liten vinterträdgård och takhöjden drar ögonen uppåt och får huset att verka större. Samtidigt saknar huset fönster mot sydväst, vilket hindrar eftermiddagssolen att värma upp huset onödigt mycket på sommaren.

Både luftvärmepump, elektrisk golvvärme och braskamin

Ytterligare en kostnadshöjande skillnad är att attefallshuset har både värmepump, golvvärme och braskamin. Den huvudsakliga värmekällan är en liten luft/luft värmepump, med innerdelen monterad ovanför matplatsen. Men för att snabbt kunna få upp behaglig värme och hålla golven torra har entrén och duschrummet även elektrisk golvvärme. Dessutom finns en braskamin nere i källaren, som ger möjlighet att verkligen få det mysigt.

Med facit i hand var det ett misstag att lägga så mycket pengar på braskaminen, istället för att installera golvvärme även i källaren. Braskaminen används sällan, medan det nu är en ofrånkomlig nackdel att golvet i källaren är kallt" erkänner Henrik Skogsmark.

Själva braskaminen hittade han på extrapris, den kostade bara 10 000 kronor. Men för att passa in den i huset krävdes en specialskorsten som kostade 30 000 kronor. Dessutom går det inte att ställa möbler nära braskaminen och den gör att möbleringen i det största rummet blir mer låst.

Totalt sett har attefallshuset blivit betydligt dyrare än Sara och Henrik Skogsmark räknade med från början. Inflationen som steg brant på grund av Rysslands invasion i Ukraina påverkade särskilt priserna på betong och armeringsjärn. Bottenplattan till huset blev ungefär 50 procent dyrare än vad den hade kostat ett par år tidigare.