Välj plåtdetaljer med omsorg

Plåtslageri är ett av de yrken där det finns mest hantverk kvar. Det går ut på att mäta och räkna ut avstånd och diametrar innan man utgår ifrån en slät plåt.
Plåtslagerier skiljer sig från andra detaljer på huset så till vida att det generellt sett inte är något för ”gör-det-självaren”.
– Möjligtvis kan du byta ut ett stuprör eller ett fönsterbleck själv, men det blir aldrig riktigt rätt, säger Bror Mårtensson som har varit plåtslagare i Lomma sedan början på 60-talet.

Man skiljer på när plåten används som tätskikt på ett plåttak och när plåten utgör garnering när man har ett annat tätskikt såsom papp, tegel eller betongpannor. Garnering är ett annat ord för plåtdetaljerna vilket är det vi ska inrikta oss på här. Till och med ett halmtak behöver plåt vid skorstenen, förr använde man blyplåt. Idag har man ersatt blyplåten med mjukzink av hänsyn till miljön.

Det första du ska göra inför beställningen av plåtdetaljer är att bestämma vilket material du vill att de ska utföras i. Du kan välja mellan:

• Galvaniserad stålplåt, som kan vara färdigmålad i fabrik med Plastisol, polyester, metallack, eller PVF2, men även obehandlad som man platsmålar.
• Titanzinkplåt (Rheinzink eller VM Zink), som kan fås med olika patineringar, förbehandlad på fabrik.
• Koppar.
• Aluminiumplåt, som också kan fås ytbelagd.

Här ska man tänka på att om det är ett besvärligt hus som det är svårt att komma upp och underhålla – välj ett material som kräver lite underhåll, t ex titanzinkplåt.

Galvad eller förzinkad plåt är det traditionella plåtmaterialet som användes på 1800-talet och framåt. Den galvade plåten kan målas först efter ett par år med t ex linoljefärg. Numera finns det också aluzinkbelagd plåt som är väldigt lik den galvade, men som har fördelen att den inte behöver målas för att uppnå fullgott rostskydd. Det kanske allra vanligaste materialet när man väljer plåtdetaljer till taket idag är färdiglackad polyesterbelagd stålplåt.
– När du ska välja material gäller det att ha referensobjekt, säger Bror Mårtensson.
– Åk runt och titta på hus och deras plåtdetaljer, du som köpare måste själv bestämma hur du vill att det ska se ut, fortsätter Bror.

Utförandet av plåtdetaljerna är nästa sak du måste bestämma och här gäller det också att titta på olika lösningar.
– Många ser inte detaljerna men för helhetsintryckets skull är plåten viktig, säger Bror Mårtensson.

Det gäller att ta ställning till saker såsom:
– Ska rännorna och rören vara fabriks- eller hantverkstillverkade?
– Hur ska takfotsplåten se ut?
– Ståndskivan mellan vägg och tak?
– Ventilationshuvar vid t ex köksfläkt?
– Hela lister eller inskott vid takkupor?

Bror Mårtensson själv tycker att det är snyggast om plåtarbetena syns så lite som möjligt. Hur de ska utföras är också en kostnadssak, det är nästan dubbelt så dyrt att ha handtillverkad plåt som att ha fabrikstillverkad. Vilken kostnad plåtdetaljerna hamnar på beror förutom materialvalet också på taklutningen och hur mycket hinder det finns i form utav kupor och vinklar.
– Det går inte att uttala sig om priser generellt, säger Bror Mårtensson, man får räkna på varje objekt.

När du har bestämt hur plåtdetaljerna ska se ut, gör ett program som du sedan baserar dina offertförfrågningar på.

Välj rätt plåtslagare, är nästa steg i processen.
– Det finns många lycksökare inom branschen, säger Bror Mårtensson.
Ta in rekommendationer på olika plåtslagare på orten där du bor. Tänk på att hänvisa till utförande enligt HusAMA när du begär in offerter, så är utförandet garanterat att bli korrekt.
– Om inte kan du ha otur och få någon som slänger upp ventilationshuven med popnitar och kitt istället för att göra arbetet ordentligt, säger Bror Mårtensson.

Ta in offerter från mer än ett företag och använd samma offertunderlag så att alla räknar på samma sak. Bror Mårtensson rekommenderar att man använder någon som är medlem i Plåtslageriernas Riksförbund.
– Det är en säkerhet för dig som kund, förbundet ställer krav på kompetens för att bli medlem och om det blir en tvist har du lättare att få hjälp, säger Bror.

Bror Mårtensson började sin bana som plåtslagare som lärlig hos en plåtslagarmästare 1963. Där fick han jobba i fem år innan det var dags att ta gesällprov. På 70-talet ville han starta en egen firma med egen verkstad. Om en plåtslagare ska vara med i Plåtslageriernas Riksförbund är egen verkstad ett krav. Bror tyckte att det var många krav och bestämde sig för att också utbilda sig till byggnadsingenjör innan han vågade starta eget.