Byta tak och bygga takkupor

Per Eskilsson och undertecknad bytte tak och byggde takkupor på familjens 20-talshus. Betongpannor och underliggande eternit skulle bort och ersättas med papp och tegel. Förberedelserna pågick under mer än ett år innan arbetet kunde påbörjas.

Det fanns egentligen ingen praktisk anledning till att byta taket, som hade två olika takbeläggningar och var torrt som snus. Underst låg det eternit och ovanpå det betongpannor som man lagt någon gång under 70-talet. Så här 30 år senare var dock de bruna takpannorna inte bara mossbelagda, utan kändes också omoderna och fula. Huset var renoverat invändigt och nu var det dags att göra det fint på utsidan också. Familjen ville återställa huset i sitt ursprungliga skick. Asfaltspapp som hade legat på huset när det byggdes 1926 var dock inte aktuellt.

– Vi började med att höja blicken och titta på alla tak runt omkring oss, något som vi inte hade gjort tidigare. Taken från samma tidsperiod vi tyckte var finast här i omgivningen hade enkupiga röda tegelpannor, så det bestämde vi oss också för att lägga, berättar Per.
– En annan detalj vi önskade oss var att ta bort vindskivan och mura yttersta pannan istället, på traditionellt skånskt vis.
– Vi kom samtidigt fram till att vi gillar nätta plåtarbeten som är så osynliga som möjligt. De skulle kännas ursprungliga och därför valde vi galvaniserad stålplåt som sedan ska platsmålas i bakgrundens kulör när den suttit uppe ett par år, säger Per.

Takkupor hade familjen bestämtsig för att bygga i samband med takbytet, för att göra barnens rum trevligare, med mer ljusinsläpp och kontakt med trädgården. För att kunna bestämma hur takkuporna skulle se ut började de med att åka runt och titta på otaliga takkupor av alla de slag.
– Vi kom fram till att vi ville ha tidstypiska takkupor och att det skulle se ut som att de alltid hade suttit på huset, berättar Per.
– Vi bestämde oss dock till slut för att anlita en arkitekt som fick rita på det. Han ritade en kupa som vi gillade direkt.
Efter det lät man en konstruktör ta fram en ritning på kupans uppbyggnad, ner på minsta spik- och skruvnivå.

Nästa steg var att specificera vad som skulle ingå i själva bytet av taktäckning.

– Jag läste pannleverantörens läggningsanvisning och skrev in väl valda delar i punktform i offertunderlaget, berättar Per.
– Sedan lärde jag mig mycket och ändrade offertunderlaget efter hand som vi pratade med olika takläggare. Exempel på det var att vi skulle inkludera hyra och uppställning av byggnadsställning i anbudsförfrågan, liksom containrar och bortforsling av överblivet byggmaterial, däribland eterniten som ska hanteras på särskilt sätt.

– Det blev också tydligt att alla hantverkare inte var införstådda med vilken papp som man använder till tegelpannor, trots att det står både i HusAMA och i leverantörens anvisningar, säger Per. Många firmor verkar köra med den gamla och sämre YAM2000, medan det krävs minst YAP2200 under en tegelpanna som ju är fuktgenomsläpplig. Dessutom är YAM2000 så tunn att snickarna med lätthet kan trasa sönder den bara genom att kliva på den när de jobbar.
– En annan sak jag kom på var att man ska vara försiktig med är de som vill häftklamra fast pappen, något som ofelbart kommer att ge ett läckande tak. Papp ska spikas, säger Per.

Eftersom arkitekten hade tryckt så mycket på vikten av bra plåtslageri och familjen tyckte att det var viktigt med tidsenliga plåtarbeten, bestämdes på ett tidigt stadium att BM Plåt som är medlem i Byggnadsvård i Skåne (BEVIS) skulle anlitas, varför det också skulle bli fråga om en delad entreprenad.

När det var dags att ta in offerter på snickeriarbetet vände man sig till fyra olika entreprenörer.

– En av dem hittade vi på Gula Sidorna, en hade gjort jobb åt oss tidigare och två stycken kontaktade oss när vi hade la in en förfrågan på Byggahus tjänst ”Hitta hantverkare”, berättar Per. En av dem som kontaktade oss var Skånes bygg- och renoveringstjänst, som vi valde att anlita, fortsätter Per.

– Det som gjorde oss osäkra här var om vi skulle våga anlita ett företag som använder utländsk arbetskraft, säger Per. Men vi hade fått förtroende för företagets ägare Mariusz och han hade väldigt bra referenser.
– Vi vände oss till byggkonsulten Charlotte Andersson, som menade att det inte skulle vara några problem om det rörde sig om ett svenskregistrerat företag, vi specificerade exakt vad som skulle göras, tog referenser och skrev ordentliga avtal, säger Per.
Charlotte Andersson vid Ingenia Byggkonsult fick därför i uppdrag att ta fram avtal om fast pris från plåtslagaren, takläggaren och sig själv samt att hålla i uppstartsmöte, göra del- och slutbesiktning.

– Det var bra att ha hjälp av Charlotte. I avtalen hade vi själva säkert missat både att skriva in tider för när arbetet skulle vara slutfört, vite vid försening och uppgifter om arbetsmiljöansvar, säger Per. Även om vi var hemma under hela bygget och övervakade allt, kändes det tryggt att kunna ringa en sakkunnig när vi kände oss osäkra, och att hon gjorde besiktningar då och då.

Bygget påbörjades i tid och gick smärtfritt fram tills att kuporna skulle byggas upp. Då upptäcktes missen att inte låta arkitekten och konstruktören ha kontakt med varandra.
– Vi hade behövt sätta dem i förbindelse med varandra för att diskutera kupans utformning, för konstruktionsritningen stämde inte med hur vi tolkade arkitektens ritning. Det här upptäckte vi inte förrän takkupan nästan var färdigbyggd, men som tur var hade vi en flexibel och påhittig snickare som rättade till den allt för tjocka väggen i kupan genom att isolera med frigolit istället för en tjockare isolering, berättar Per.

Även om plåtarbetet drog ut på tiden blev även det bra till slut. Per övervakade plåtarbetet noga och bad om några ändringar under arbetets gång. Några av hållarna till hängrännorna satt med olika avstånd, något som fick perfektionisten Per att reagera. Det blev inga kommentarer på plåten vid slutbesiktningen. För takarbetet blev det tre saker som Charlotte menade att takläggaren skulle rätta till, en nockpanna som stack upp, puts som inte var slät på sidan och den invändiga finishen på takkupan som var undermålig.
– Men de här sakerna var det inga problem att göra upp om i efterhand, säger Per.

Pers viktigaste tips till dig som ska byta tak är:

– Bestäm hur takbytet ska utföras i detalj och ta in offerter baserat på det underlaget.
– Skriv avtal med alla entreprenörer som hänvisar till din detaljspecifikation.
– Välj papp av god kvalitet.
– Låt inte snickarna häftklamra pappen, den ska spikas.
– Pappen ska läggas nerifrån och upp med överlappning i skarvarna som limmas, så att fukt absolut inte kan tränga igenom.
– Glöm inte att montera ventilationsbeslag i taket.
– Ta ställning till om byggnadsställning, container och bortforsling av material ska ingå i takläggarens arbete.
– Vänta med slutbetalning tills alla fel är tillrättade.