Det vi inte fick veta om Nika och Juhas suterränghus i Sollentuna

Husdrömmar är tv-programmet där vi får följa olika människor som bygger hus, både hur husbygget går till, men också hur det påverkar människorna och deras relationer. Vi brukar skriva ett par rader om intressanta avsnitt i programserien, och i Marléns blogginlägg om Nika och Juha Sarlins husbygge, var det många som hade frågor om bygget och ville veta mera. Vi fick kontakt med Nika Sarlin som kunde hjälpa oss att reda ut frågetecknen.

– Jag har läst en del av kommentarerna som följde inlägget. Det var tufft för man är ju väldigt personligt involverad i sitt husbygge, men jag tror vi kan bidra med svar på en hel del av frågorna som inte programmet besvarade, säger Nika Sarlin.

Många spännande lösningar
Nika och Juha Sarlin byggde ett 240 kvadratmeter stort arkitektritat suterränghus i fem nivåer. Huset är ritat av arkitekt Oskar Istam och utformat så att du, oavsett var på tomten du står, endast ser två plan. Det unika utseendet med flera utskjutande partier sätter personlig prägel på tomten, vilket gillades skarpt av Gert Wingårdh.

Men det är inte bara designen som är vågad. Konstruktionsmässigt har familjen Sarlin valt ett flertal nya ovanliga tekniska lösningar. Huset är till exempel byggt i foamglas, så kallade Koljernelement - både grund, väggar och tak.

Husets konstruktion:

• Grund: Koljern-element med radonduk och 50 millimeter armerad betong med golvvärmeslinga ovanför plattan, utom i alla våtrum där det är upp till 100 millimeter betong. För att minska köldbryggor lade de även 150 millimeter cellglas längs ytterväggarna för att minska kontakt mellan betong och stål.
• Väggar: Ventilerad fasad på utsidan med stålreglar och cementbaserade skivor. På insidan: 12 millimeter plywood och 12 millimeter gips. Innerväggar: stålreglar med plywood och gips; samt ljudisolering i väggarna i form av träfiberskivor.
• "Foamglas takfallssystem". Vattentätt skikt : papp med sedum ovanför (tillkommer under våren).

– Foamglas är återvunnet glas som man smälter ner och tillsätter kol till. Det blir en miljövänlig konstruktion, säger Nika Sarlin.

Väggarna monteras. 

De har dock valt en svensk variant på tekniken. Ett svenskt företag har nämligen patent på en metod där glasen binds ihop med stålbalkar och på så sätt bildar stora partier som sedan kan sätta ihop till ett hus.

Isolering i Sarlins hus
Grunden har 35 centimeter isolering, utom våtrummen som har 30 centimeter. Ytterväggarna har 30 centimeter isolering och taken från 35 centimeter upp till 55 centimeter isolering.

– Huset är absolut inget passivhus, men det uppfyller utan problem de svenska energikraven trots att vi har många, stora glaspartier, säger Nika Sarlin.

Glaspartierna har ett u-värde på 0,9.

– Vi hade gärna önskat att allt var så närproducerat som möjligt men det var svårt att hitta ett svenskt företag som kunde tillverka så stora fönster med 0,9 i u-värde och fick därför vända oss till Österrike, säger Nika Sarlin.

Miljövänligt fokus
En annan ovanlig lösning som de valde hittar vi i badrummen. Väggarna är så kallad Ecoboards från Wekla. Och tätskikten i våtutrymmena är av typen Kerakoll.

– Den här typen av tätskikt var faktiskt ett av de fem som klarade SP-testet i höstas när SP och Länsförsäkringar testade ett tjugotal tätskikt och nästan alla visade sig ha problem, säger Nika Sarlin.

Ett av badrummen.

Ovanpå tätskiktet hittar du ett putsat ytskikt som heter Tadelakt. Nika berättar att det från början kommer från Marocko. Hon fick själv testa på tekniken under en kurs, och förälskade sig då i den speciella ytan.

– Jag gillar det av flera anledningar. Dels innehåller det inga gifter så det är miljövänligt, dels slipper vi fogar som blir smutsiga. Men framför allt tycker jag om ytan, den är len och varm men samtidigt hård, säger Nika Sarlin.

Ytterligare en fördel hon räknar upp är att materialet andas vilket gör att de slipper igenimmade speglar och fönster.

– Prismässigt går tekniken att jämföra med ett kaklat och klinkat badrum där kakel och klinker befinner sig en liten bit över genomsnittspriset, säger Nika.

Övriga rum har målats med lerfärg som de blandat krossade snäckskal i, detta för att få liv i ytan. I flera rum har även taket målats med den här färgtypen.

På golven hittar du antingen offerdalsskiffer, ekparkett eller klinkers beroende på vilket rum du befinner sig i.

Skåpen som går att äta
Som du säkert märker är familjen Sarlin noggranna när det gäller att välja material. Även inredningen har valts ut omsorgsfullt.

I köket sitter det till exempel skåp och luckor från Puustellis Minusserie. I programmet berättar Nika att de är så naturliga att du skulle kunna äta dem. När vi pratar med henne bekräftar hon detta och säger även att hon uppskattar att de är så lätta.

Det miljövänliga köket.

– Vi har fanér på utsidan av luckorna men själva köksstommen är av en särskild träfibervariant, och luckorna utöver fanéret är av en särskild pappersmassa. Det gör att hela skåpet både är miljövänligt och att det väger väldigt lite. Det saknar också bakstycke. Vi hade kunnat köpa till det men valde istället att måla grafitti på väggen för att liva upp, säger Nika Sarlin.

Ventilation
Hon berättar också att de valt bort FTX-aggregat, även detta av miljö- och hälsomässiga skäl.

–Jag tycker inte om FTX. För att det ska fungera bra förutsätter det att du rengör alla filter. Missar du att göra det i tid kommer systemet att blåsa in smutsig luft. Dessutom fallerar hela systemet vid elavbrott, säger Nika Sarlin.

Istället har de FX-ventilation, dvs vanliga tilluftsventiler och en frånluftsvärmepump som hämtar luft via frånluftsventilerna och tar tillvara på värmen i luften. Systemet är också förberett för att byggas ut med solfångare och solceller.

– Idag är det ganska mycket träd runtomkring tomten så vi vill inte installera solceller och solfångare innan vi bott in oss ett tag och vet de bästa platserna för dessa. Vi tittar även på bergvärme, men först vill vi se hur vår energiförbrukning ser ut över tid, säger Nika Sarlin.

Hantverkarstrul
Precis som under nästan alla husbyggen upplevde Nika och Juha en del hantverkarstrul. Det framgår inte helt i programmet varför de byter hantverkare ett flertal gånger, men Nika förklarar:

- Det var inte så att våra hantverkare var dåliga på sitt jobb. Men vår konstruktion är tekniskt komplicerad och ovanlig, därför var det svårt för företagen att ta på sig en totalentreprenad till ett rimligt pris, de visste ju inte riktigt hur de skulle räkna på jobbet. 

Nika och Juha valde att avsluta totalentreprenaden och leda bygget själva.

Totalentreprenad visade sig slutligen bli alldeles för dyrt. Nika valde därför att ta på sig rollen som byggherre och ansvarade sedan för att ta in de hantverkare som krävdes till de olika momenten.

– En byggfirma var till exempel jätteduktig på konstruktioner. Men när det kom till finliret inomhus märkte vi att de inte alls var lika kunniga och duktiga, så då fick vi byta, säger Nika Sarlin.

Det blev en hel del hantverkare på bygget men i slutändan tycker Nika att det var värt alla byten. Tack vare att hon valde olika företag under olika moment kunde hon se till att varje moment blev så bra genomfört som möjligt.

Hennes man Juha modellerade dessutom alla ritningar i 3D. På så sätt kunde de tydligt se vad som stämde och inte, och justera sina val utifrån det.

Nika berättar att Juhas kunskap om datorer och el överlag kommit dem väl till hans under bygget. Juha var exempelvis den som drog all el i huset.

– Juha är utbildad elingenjör. Jag såg att några kommenterat blogginlägget angående elen, så jag vill förtydliga att han drog all el, men den är sedan undersökt och kvalitetssäkrad av en behörig elektriker, säger Nika Sarlin.

Nu har de tagit huset i bruk
Bygget tog lite längre tid än väntat. De hade hoppats kunna flytta in under hösten, men så blev inte fallet. Hantverkarstrulet och regnet försenade dem 

– Vi valde bort väderskydd runt huset ganska tidigt i projektet, kostnaden för det skulle överstiga 200 000 kronor eftersom tomten är så komplicerad och bygget skulle ta lång tid, säger Nika Sarlin.

Väggarna var inte fuktkänsliga.

Hon förklarar sedan att foamglaset tål fukten, och att de bärande delarna av trä var exponerade för fukt under relativt kort tid vilket gjorde att det räckte att ställa in en avfuktare när huset var tätt.

– Det tog oss cirka 10 dagar extra, säger Nika.

I december 2014 tog de första planet i bruk. Och kort därefter, någon månad senare, kunde de flytta in helt i huset.

Allt är dock inte klart ännu. Bastun är till exempel inte byggd. Men i det stora hela fungerar allt och det går att bo i huset utan att kompromissa.

Själva husbygget har tagit på krafterna.

- Det var väldigt stressigt eftersom det är många beslut som måste tas hela tiden. Man kan inte lägga saker åt sidan och ta dem senare, säger Nika Sarlin.

Så här i efterhand är de dock nöjda. 

– Jag är ett kontrollfreak så för mig var detta en prövningstid. Men vi har lärt oss jättemycket. Jag har till exempel lärt mig att ha tålamod. Och det blev ju bra i slutändan, även om allt kanske inte blev som det var tänkt från början, säger hon.

FOTNOT: I programmet nämns att konstruktionsritningarna är sena trots att man ser att de börjat bygget. Detta är fel. Det är inte konstruktionsritningarna som är sena, dessa finns på plats, istället är det tillverkarnas ritningar som försenats och som efterfrågas.

Läs mer
Blogg: Intressanta och frustrerande Husdrömmar igår
Tv-programmet om Nikas och Juhas husbygge