Sara och Magnus bygger ekologiskt

Likt många unga barnfamiljer har Sara Andersson och Magnus Falk drömt om ett rofyllt liv på landet. För några år sedan gjorde de slag i saken och investerade i en stor torpfastighet på tre hektar utanför det idylliska samhället Frillesås, söder om Kungsbacka. Förutom ett eget boende insåg de att området med lövskog och hagmarker kunde ge rum för fler invånare. Insikten väckte planer på en ekologisk by med ritningar som de sammanställt i samråd med landskapsarkitekten Sven Rydheden.

– Vi tänker oss en framtida liten ”Bullerby” bestående av fem tomter med trähus i traditionell stil och med miljön i fokus, berättar Magnus Falk.

Ekologiskt byggande kräver omsorg om varje detalj. Ett faktum som medfört att familjens eget husprojekt fått ta sin tid och långtifrån är fullbordat. Den allra första utmaningen var att hitta en husleverantör som kunde erbjuda miljövänliga material för en rimlig kostnad.

– Det tog närmare ett halvår att hitta en leverantör som kunde uppfylla de krav vi specificerat. Mitt intryck är att de flesta hustillverkare är bundna vid färdiga koncept som de ogärna vill ändra på och mest använder miljöargumenten som fagra ord i sin marknadsföring, säger Magnus.

Ekohusets framsida.

Sara och Magnus har själva ritat sitt hus, med utgångspunkt från byggnadstraditionen i svensk lantmiljö runt förra sekelskiftet. Husleverantören konstruerade huset utifrån ritningarna, levererade det i form av storblock.

– Vår tanke med huset är att återskapa en salsbyggnad såsom den kunde se ut kring åren 1880 till 1910. Som inspirationskälla använde vi ett trettiotal böcker om gamla trähus och tog även hjälp av rådgivare på Byggnadsvård Nääs (nuvarande Slöjd & Byggnadsvård).

Invändigt återspeglas det förflutna i form av lantromantiska tapeter på bottenvåningen, vedspis i köket och bröstpaneler på väggarna. Innerdörrarna består av begagnade nära hundra år gamla spegeldörrar. På norrgaveln ska familjen bygga en kallfarstu och på södergaveln har man nyligen färdigställt en stor glasveranda, prydd med spröjsade fönster från tidigt 1900-tal.

– Vi hittade fönstren i Alingsås, hos ett företag som säljer återbruk.

Farstun, verandan och ett inbyggt garage ska tjäna som ett slags sluss mellan in- och utsida, förklarar Magnus.

Magnus visar väggens konstruktion.

– Det var så man byggde förr i tiden för att minska värmeförluster och samtidigt ordna praktiskt förvaringsutrymme för sådant som inte kräver 20 grader.

Husprojektet har präglats av en vilja att förena traditionella byggmetoder med moderna, ekologiska material och ny energiteknik, framhåller Magnus. Exempelvis har husets klimatskal utformats enligt liknande principer som inom passivhusteknik. Det innebär bland annat ventilation med värmeåtervinning, lågenergifönster och rikligt med isolering i väggar, golv och takbjälklag.     

Vinden är isolerad med lösull.

– Men vårt hus är inte lika tätt som ett passivhus. Istället för att isolera med plast och glasull har vi valt en så kallad diffusionströg väv med träullsisolering. Det innebär att väggarna kan andas och släppa ifrån sig fukt, till skillnad plastbeklädnad där det dessutom finns risk för fuktfällor om plasten råkar punkteras.

Uppvärmningssystemet består av en vattenmantlad pelletskamin inomhus, kombinerat med tio kvadratmeter solfångare på södertaket. Vedspisen i köket och en kakelugn i vardagsrummet bidrar med extra ”mysvärme”.

– Det kändes självklart att satsa på miljövänlig uppvärmning via solenergi och biobränsle. Vi strävar också efter att ha en så låg elförbrukning som möjligt.
 
Sara och Magnus har valt material som hushåller med naturens resurser så långt det är möjligt. De har till exempel valt bort frigolit som markisolering och istället fyllt grunden med Hasopor, ett material bestående av återvunnet returglas. Som taktäckning har man valt svensktillverkat enkupigt lertegel, som till skillnad från betongpannor är förnyelsebart. Andra material som de undvikit är pvc, betong och tryckimpregnerat virke.

En hel del produkter har specialbeställts, till exempel ytterdörrarna som har biologiskt isolermaterial istället för frigolit. Även VVS-installationerna har bedömts utifrån miljöpåverkan, liksom val av ytskikt och färger. Inför fasadmålningen valde man till exempel en vattenbaserad lasyr som rekommenderats i miljötester.

– Miljömedvetna val kräver naturligtvis tid och engagemang. Det kostar ibland lite mer, men vi ser det som en hållbar strategi som lönar sig på sikt. Vårt mål är att alla merkostnader ska ha tjänats in inom tio år och sedan har vi ett hus som är billigare i drift men även mindre miljöbelastande.

I grunden isolerar man med Hasopor.

När det gäller materialvalet har familjen tagit hjälp av Folksams byggmiljöguide, där man kan jämföra byggprodukter i förhållande till hur och var de är producerade.

– Det är ett utmärkt hjälpmedel när man söker efter bra val av moderna material. Guiden finns både på nätet och i en pappersversion, tipsar Magnus.

 

Huset har egen dricksvattenbrunnoch enskilt avlopp. Avloppssystemet är kretsloppsanpassat och består av en vattentoalett och avloppsbrunn där utsläppen separeras: fekalierna multnar i en låda, urinen hamnar i en tank och tvättvattnet renas i en infiltrationsbädd. Dyngan blir till gödning, liksom urinen som omhändertas av en lokal bonde.

– Tanken är att vi inom området ska kunna bilda en samfällighet kring vatten, väg och avlopp. Vi har även planer på ett källsorteringshus, berättar Magnus.

Men ännu återstår mycket arbete. Sara, Magnus och barnen har numera vant sig vid att bo trångt i väntan på att huset ska färdigställas. Kostnaden för projektet uppgår idag till omkring 3,5 miljoner kronor, ”men lär passera fyra när huset är klart”.

– Vi disponerar fortfarande bara en liten yta av huset och låter bygget ta den tid som ekonomin tillåter, säger Magnus.

Samtidigt som husbygget pågår fortsätter familjen att söka efter intressenter till sin framtida ekoby.

– Vi får regelbundet besökare som vill kolla in olika lösningar och det är roligt om vi kan inspirera andra att bygga efter liknande principer. Huset är öppet för alla som vill komma på ”ekologisk visit”, hälsar han.