Steninge naturhus - så byggde de huset i hampakalk och placerade det i växthus

När inredningsarkitekten och möbelformgivaren Patrik Bengtsson tillsammans med konstnären Caroline Mårtensson var klara med sitt hus i Steninge mellan Falkenberg och Halmstad, insåg de att de var klara med Lund, klart de skulle bo på landet.

- Det började som ett fritidshusprojekt, berättar Patrik Bengtsson, men blev sedan också en testsajt för våra kunskaper.

Den lokala byggnadstraditionen i Steninge kyrkby är sedan hundra år vitkalkade jordhus. Rejäla konstruktioner med tjocka väggar där jord, lera, sand och grus utan humus stampats ned med bara fötterna.

- Vi valde att vidareutveckla en tradition som bygger på att använda det som den omgivande naturen ger. Nu finns det visserligen inga hampaodlingar just här, men hampan är en bra mellangröda i jordbruket som efter fiber- och oljeframställning ger en restprodukt som är utmärkt för husbyggande.

Läs också om Trädgårdsmästarbostaden på Tjörn som är isolerad med hampakalk.

Steninge naturhus ligger på mark som tidigare ingick i Carlslunds frukt- och nejlikeodling. I slänten ner mot Skintaby fanns tidigare växthus som nu återuppstått i den nya byggnaden. En dagvattendamm har anlagts för att reglera vattenflöden samt ett separerande avlopp för att minska övergödning, men också som resurs för den egna odlingen.

- Växthusinbyggnaden skyddar mot väder, UV-ljus och avkylning. Vi får inte bara möjlighet att odla men också plats för vårt eget arbete och utåtriktad verksamhet som föreläsningar och workshops.

Läs också om Uppgrenna naturhus.

Patrik Bengtsson tog först ett drygt års tjänstledighet från arbetet som inredningsarkitekt vid Fojab arkitekter, men valde senare att istället arbeta som konsult för sin gamla arbetsgivare med uppdrag för Statens Fastighetsverk vid sidan av möbelformgivningsarbete.

- Vårt hus har blivit en test för vad vi kallar regenerativt byggande där vi låter konst och arkitektur mötas experimentellt med olika inbjudna deltagare. Vi utgår från Steninges eget ekosystem och hela det omgivande kulturlandskapet där vi kan bygga, bo oh leva i samklang med naturen.

Den gamla jordhustekniken är inte särskilt lätt att förena med moderna byggregler. Isolervärden är inte dåliga men svårberäknade. Hampakalken är lättare att få igenom då den har bättre u-värde och dessutom binder koldioxid och därmed är betydligt bättre än betong

- I vanliga fall blandar man hampakalk i blandare och bygger upp med hjälp av formar likt jordhustekniken. Vi fick däremot nys om en kille som hade en spruta och det verkade ju effektivt. Vi byggde en helt vanlig trästomme med 45x175-millimetersreglar, sedan satte vi en form och började spreja.

Paret Bengtsson Mårtensson fick däremot erfara att det blev rätt kladdigt att spruta hampakalk och inte heller så jämnt, vilket gjorde att de kalkputsade ytorna.

- Trots ett bra slutresultat så får vi nog mest se det som en prototyp, spruttekniken passar bäst till tilläggsisolering. Det är däremot på gång med prefabväggar av hampakalk som tillverkas av EVIA, ett företag i Varberg, samt Ekolution som utvecklar hampa i Skåne.

Huset är invändigt inte särskilt stort med en yta om 72 kvadratmeter. Lösningen med ett växthus runtomkring ger däremot ännu bättre energivärden och ytterligare 150 kvadratmeter. Uppvärmningen sker med en bergvärmepump.

- Vi kallar det ett väderskal. Trots att det bara är enkelglas bidrar det till att huset inte slits så hårt och behöver kalkas så ofta. När våren kommer flyttar vi ut utanför det inre skalet och inte minst upp på vår 85 kvadratmeter stora takterrass som blir ett stort vardagsrum.

Väderskalet gör det möjligt att arbeta med materiallösningar som inte är helt lämpade för det nordiska klimatet.

- Vi har haft som mål att bygga helt giftfritt och har därför försökt undvika plastfärg och andra emitterande material. Våra ytskikt är kalk- och lerputs, silikatfärg, vattenglas och linoljevax. Det är material som fungerar bra med trä och framförallt hampakalken som kräver diffusionsöppna ytskikt.

Hampakalk är ju ett rätt nytt material i Sverige men har använts länge i framförallt Frankrike och England här i Europa. Jordhustekniken har använts sedan många årtusenden före vår tideräknings början.

- Hampakalken är lokalproducerat och en restprodukt som ger bra isolering mot både värme och kyla och den binder mer koldioxid än den avger trots att kalk ingår.

Hampakalken är ett homogent självbärande material som blir ett med sin trästomme. Densiteten är 350 kilo per kubikmeter och u-värdet ligger med drygt 30 centimeter tjocka vägar på 0,19. Det är kalkputsat utvändigt, lerklinat med lera från slätten på insidan som därefter målats med silikatfärg.

- Väggarna binder 150 till 160 kilo koldioxid per kvadratmeter, och då även med hänsyn till den inblandade kalken. Jämfört med betong känns väggarna som slät pimpsten efter att lerklining och målning.

Även invändigt finns annorlunda lösningar som går på tvärs med traditionell byggnadsteknik. Exempelvis badrummet saknar traditionella tätskikt.

- I vårt mål att bygga giftfritt i exempelvis badrummet så har vi utgått från Boverkets byggregler BBR och samtidigt sökt andra lösningar. Det är ett utrymme som ständigt ger problem och där konventionella material är rätt otrevliga ur miljöperspektiv. Vi valde därför att vända på reglerna och bygga med material som tål fukt: perlit, betong och vattenglas.

Grunden är inte byggt på sedvanlig cellplast, som riskerar att absorbera vatten och utsättas för gnagare och myror. Istället har Patrik och Caroline valt perlit, en silikatbehandlad vulkansten som är icke-brännbar och fuktavvisande. Golvet är gjuten betong.

- Till taket har vi använt lösull och Steico-skivor och en diffusionsöppen underlagspapp. Terrassen består av trätrall i furu.

Vad är jordhus?

Jordhus är en traditionell byggnadsteknik med anor som sträcker sig bakåt i tiden till tusentals år före vår tideräknings början. I den engelsktalande delen av världen kallas tillvägagångssättet rammed earth, i Frankrike pisé de terre. Byggnadsmetoden introducerades i Sverige av Rutger Macklean på hans gods Svaneholm under 1780-talet. Hakon Ahlberg, grundare av Sveriges Arkitekters riksförbund, byggde med jordhusteknik i Steningen på 1920-talet. Hans kollega Hans Rendahl tog senare vid. Alla hus har uppförts inom samma familj som fört arvet vidare i flera generationer.

Vad är hampakalk?

Metoden är en vidareutveckling av jordhustekniken. Väggarna i naturmaterial är massiva utan tätskikt och emissionsutsöndrande material. Den finhackade industrihampa blandas med vatten och kalk till ett hårt och välisolerande material som under dagen lagrar och under natten avger värme. Eftersom hampakalken inte är bärande så krävs en fackverksliknande trästomme som gjuts in i hampakalken med hjälp av gjutformar. Konstruktionen är homogen och isolerar bra mot både värme och kyla, samtidigt som den är temperatur- och fuktutjämnande. Industrihampa är en ettårig snabbväxande ört som effektivt binder koldioxid. Efter att ha avskilt fibrer och fröer till olja är det restprodukten ”skärvor” som används till att bygga. Trots att kalk ingår i produkten, så binder hampakalk mer koldioxid– än vad den avger i produktionen.