Baksidan av passivhus

Strängare krav på energihushållning håller successivt på att förändra byggandet, både när det gäller husens konstruktion, val av material och uppvärmningsteknik. I Sverige reviderades Boverkets byggregler (BBR) 2009, vilket bland annat innebar en väsentlig åtstramning av den tillåtna energianvändningen i nybyggda småhus. Skärpningen av reglerna påverkar huvudsakligen elvärmda hus och berör till exempel alla hus som värms upp med värmepump.

Stefan Norrman, energiexpert på Boverket, påpekar att energikraven fortfarande ger utrymme för flexibilitet.

– Kraven förordar ingen specifik byggmetod eller uppvärmningsform. Som byggherre är man fri att välja vilka lösningar man vill prioritera, till exempel om man vill satsa på ett energieffektivt värmesystem eller investera mer i husets klimatskärm.

I framtiden lär kraven bli ännu tuffare. Enligt ett EU-direktiv ska alla byggnader från och med år 2020 vara närapå ”nollenergihus”. Men ännu återstår mycket utredningsarbete kring hur direktivet ska tolkas och genomföras i de olika EU-länderna, framhåller Stefan Norrman.

Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik på Lunds Tekniska Högskola, anser att själva begreppet ”passivhus” blivit problematiskt, då det styr och begränsar vilken teknik byggherren ska använda.

– Jag är till exempel tveksam till metoden att kombinera ventilation med uppvärmning, eftersom denna lösning gör det svårt att styra temperaturen inomhus. I så fall är det bättre att använda ett litet och lättstyrt elradiatorsystem. Men ska man följa passivhuskriterierna tillåts inte det, däremot tillåts elvärme i ventilationsanläggningen, absurt nog.

Arne Elmroth är positiv till principen att bygga energisnåla hus enligt ett livscykelperspektiv med ett lufttätt och välisolerat klimatskal som minimerar värmeförlusterna.

– Långsiktighet och hållbarhet är viktigt, men dessvärre svårt att marknadsföra. Som byggherre är det lätt att man väljer en billigare, mer kortsiktig lösning och satsar en extra slant på ett effektivt värmesystem, hellre än på fönster, tak och väggar.

Ett riktigt energisnålt hus kräver extrem noggrannhet, både i planering och utförande.

– Jag tror att enskilda kompetenta husbyggare och entreprenörer klarar av det, men jag är tveksam till om byggindustrin i allmänhet är förberedd på att bygga den här typen av hus i stor skala, säger Arne Elmroth.

– Jag tror att tekniken och produktionsprocessen behöver förbättras och att byggsektorn behöver bättre kunskap om byggnadsfysik och installationsteknik.

En av utmaningarna med att bygga täta passivhus är att undvika fukt i byggmaterialet och i konstruktionen.

– Passivhusen har i regel bra ventilation som ser till att driva bort fukten från inomhusluften och man får oftast bra luftkvalitet. Men om fukt råkat tränga in i de tjocka väggarna kan det vara svårt att åtgärda. Både tak- och grundkonstruktioner kräver särskild kunskap och omsorg vid utformningen för att fuktskador inte ska uppkomma.

Än så länge erbjuder ingen av de större husleverantörerna passivhus. Ett av de främsta skälen är produktionskostnaderna. Såväl Myresjöhus som LB-hus påpekar att fabrikstillverkningen inte är anpassad för byggstandarden hos passivhus.

– Man måste tillverka en ny typ av tjocka väggar, vilket skulle innebära en stor och kostsam omställningsprocess på vår fabrik, säger Björn Spångberg, VVS-ansvarig på LB-hus.

Men det finns ytterligare skäl till att man tvekar att införa passivhus i produktutbudet.

– Efterfrågan hos kunderna är inte tillräcklig i dagsläget. Många är inte heller beredda att betala merkostnaden för en sådan investering, vilket uppgår till 150 000-200 000 kronor, säger Stefan Eklund, projekteringschef på Myresjöhus.

– Dessutom krävs det att man anpassar passivhusen efter förhållandena på plats vilket blir svårt när man tillverkar typhus avsedda för hela landet.

De skärpta energikraven kan delvis hanteras med effektivare värmesystem. Både Myresjöhus och LB-hus har uppdaterat sitt värmepumpsutbud för att klara Boverkets nya regler.
– Vi använder en ny och effektivare frånluftsvärmepump, vilket blir billigare än att installera bergvärme som vissa husleverantörer övergått till, säger Stefan Eklund.

För småhusbranschens del lär framtiden troligtvis leda mot lågenergihusstandard, tror Eklund.

– Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra husens klimatskal, samtidigt som vi försöker driva på utvecklingen på materialsidan. Det är inte rimligt att bygga väggar som är en halv meter tjocka och som både stjäl boyta och kräver extra transporter. Vi räknar med att det kommer nya, smartare isolermaterial som löser det problemet.

I framtiden lär det också bli vanligare att husleverantörerna erbjuder lösningar för egenproducerad energi, vilket kan tillgodoräknas i BBR:s energikrav.

– Vi tror främst på solceller som bidrar med el till hushållet, förutsatt att prisnivån blir rimlig, säger Stefan Eklund.

Hittills har det bara byggts ett fåtal småhus i Sverige som uppfyller passivhusnormen. Det kan bero på flera saker:

· Tekniken är förhållandevis ny och erfarenheten begränsad
· Svårt att hitta lokala entreprenörer och fackfolk med rätt kompetens
· Höga merkostnader för byggmaterialet och utförandet

· Begränsningar i arkitekturen med hänsyn till värmeläckage, glasytor, väggtjocklek
· Ombyggnader och ingrepp riskerar att skada klimatskärmen
· Osäkerhet kring boendekomforten

Förespråkare för passivhusbyggande vill snarare lyfta fram fördelarna, med utgångspunkt för att huset byggs på ett korrekt sätt, enligt kravspecifikationen:

· Kvalitetskraven innebär en hållbar konstruktion med lång livslängd

· Låg energianvändning ger låga driftkostnader
· Mindre oro för framtida energipriser

· Låg miljö- och klimatpåverkan
· Välisolerat och välventilerat ger bra inomhusklimat
· Låg bullernivå

• Passivhus i gammal stil
• Passivhuscentrum