De annorlunda byggmaterialen
Ständigt föds nya idéer om hur man bygger hus på nya sätt, med nya material. Men materialen som hittills använts är inte nya, det är tidigare prövade material som har fått andra användnings-områden. Hur bra är de? Duger det att bygga hela hus i material som från början var avsedda bara för vissa delar av byggnaden?
Det vanligaste sättet att bygga sin villa på i Sverige är fortfarande med träregelstomme och isolering, sten eller med murblock av olika slag. Men det finns pionjärer som gärna hittar nya system för ett villabygge. Cellplast, cellglas, cementbunden träull och massiva träblock är alla material som använts tidigare vid byggnation men som nu dyker upp som väggstomme, ensamma eller tillsammans med andra material. De som utvecklat systemen talar bland annat om lägre uppvärmnings-kostnader, enkelt att bygga själv, bättre inomhusklimat och obetydliga risker för mögel och andra fuktskador.
Cellplast är luft innesluten i små styrenceller. Det ger låg vikt och god isolerförmåga.
Tidigare erfarenhet. Cellplast har använts i 30 år som isolering. Systemet med betongfyllda element finns i närmare tusen svenska hus och flera av dem har funnits i över tio år. Ska man bygga bastu krävs speciella inklädningar då cellplast börjar förlora sin hållfasthet vid 80 grader C.
U-värde, yttervägg med träpanel. 0,21 W/m2K.
Fukt. Cellplast tål fukt mycket bra. Vid vattentryck kan dock vatten tränga in och bli kvar och därmed försämra isolerförmågan.
Tillvägagångssätt. Ihåliga block staplas på varandra för att därefter fyllas med betong. Armering krävs i vissa skift och väggen behöver stagas vid gjutning.
Infästningar/installationer. Innan betongen gjuts kan installationer dras i utrymmet. Spikreglar på in- och utsida gjuts in med spikar till betongen.
Miljö/Återvinning. Använt material är svårt att återanvända men cellplasten kan återvinnas som energi vid förbränning. Då bildas koldioxid och vatten.
Kostnad. Kostnaden för färdig vägg är samma som för en färdig vägg med träregelstomme.
Lars Olsson, SP, menar att cellplasten i sig inte möglar men eventuell smuts på materialet kan orsaka mögelpåväxt. Så det gäller att hålla rent och det gäller alla material. Han påpekar också att fukt aldrig får stängas in, inte vid användning av cellplast och inte med andra material heller. Brandegenskaperna som Björn Albinsson pratar om (längre ner) känner han till.
Cellglas består av 98% glas och 2% kol som i sin tur blandas med 98 % luft.
Tidigare erfarenhet. Har använts till terrasser och låglutande tak i flera decennier, även grundläggningar med cellglas har gjorts en tid. Det första huset med cellglas i väggar, golv och tak uppförs under våren 2007.
U-värde, yttervägg. 0,15 W/m2K.
Fukt. Tål fukt mycket bra, släpper inte igenom fukt eller ånga och inga fuktspärrar behövs.
Tillvägagångssätt. De våningshöga väggelementen levereras från fabrik med ursparingar för fönster och dörrar. De ingjutna plåtreglarna täckes efter montage med en ytterligare 5 cm skiva av cellplast på in och utsida. Då återstår inga köldbryggor. Skivorna monteras tillsammans med de spikreglar som behövs för montage av ytskikt. På så sätt används inget lim.
Infästningar/installationer. Infästningar sker i de spikreglar som krävs för ytskiktet alternativt i gipsskivorna. Inga ingrepp får göras i skivorna och därför måste en zon för installationer skapas med reglar innanför gipsskivorna.
Miljö/Återvinning. Elementen kan återanvändas alternativt krossas till ofarligt pulver.
Kostnad. Kostar ca 10–15 % mer än en vägg med regelstomme och 30 cm isolering.
Cementbunden träull där cementen gör att materialet står bra emot röta, mögel och brand.
Tidigare erfarenhet. Receptet på materialet har funnits sedan 1946. Materialet har använts mycket för sin goda ljudisolerande förmåga. Ett 60-tal hus är byggda med cementbunden träull som stomme sedan 2004.
U-värde, yttervägg. 0,19 W/m2K.
Fukt. Elementen är diffusionsöppna.
Tillvägagångssätt. Systemet finns som våningshöga helväggselement (även gavlar) med ursparingar för fönster och dörrar och en maxlängd på 6m. Det krävs kran för montage och elementen ska fixeras till varandra och underlaget, elementen måste stagas och ovankant ska armeras och gjutas och här krävs yrkeskunnigt folk. Systemet lämpar sig bra för putsning på både in och utsida.
Infästningar/installationer. Infästning i väggar sker med skruv och plugg där hålet borras en storlek mindre än brukligt och tätas med lim innan pluggen sätts i. För installationer i yttervägg krävs fräsning.
Miljö/Återvinning. Skivorna kan återanvändas och även malas ner för att användas till andra ändamål och skadar inte naturen.
Kostnad. En villa monteras och eftergjuts på en dag men då krävs hjälp. Systemet lämpar sig bra för grupphusbebyggelse. Priset på monterad vägg ligger ca 5-10 % högre än en färdig vägg med träregelstomme.
Lars Olsson, SP, vill påpeka att träull är fuktkänsligt, cement är fuktigt under tillverkning och även kan suga fukt kapillärt. Han menar att det är viktigt att konstruktionen skyddas så att mögel inte uppstår.
Massiva träblock av kärnvirke i A-kvalitet
Tidigare erfarenhet. Massiv plankvägg är vanligt som stomme i gamla hus, oftast utan diffusionsspärr och luftspalt. I det nya systemet, som marknadsförs nu, finns än så länge ett hus med gästhus i södra Sverige, byggt 2006.
U-värde, yttervägg. 0,22 W/m2K.
Fuktkänslig. Trä tar upp fukt bra men måste torka mellan varven annars uppstår röta och mögel.
Tillvägagångssätt. Marknadsförs som ett ”gör-det-själv-hus” som monteras utan hammare och spik. I stället staplas de spårade byggblocken på varandra med en plywoodremsa som en spontfog. Blocken har olika längd, 300, 450 och 600 mm och är 150 mm tjocka och 200 mm höga. Allt hålls samman med dragstag mellan syll och bärlina och till detta krävs inga andra verktyg. Invändigt monteras diffusionsspärr och 1 lager gips och utsidan putsas på en 100 mm stenullsskiva klädd med nät.
Infästningar/installationer. Mycket lätt att göra infästningar av olika slag. För installationer i yttervägg krävs fräsning.
Miljö/Återvinning. Blocken kan naturligtvis återanvändas om man vill demontera och/eller bygga om.
Kostnad. Säljs i byggsats och finns i tre varianter där man kan lägga till 2st gästhus om man vill. I byggsatsen ingår massivblock till ytterväggar, balkar för fönster- och dörröppningar, takstolar, limträbalk, dragstag, fönster och dörrar. En byggsats till ett 1,5 plans hus på 111kvm med 33 kvm loft kostar ca 500 000 SEK.
En ekonomisk vinst ligger i att i stort sett vem som helst kan montera blocken och att man relativt snabbt får ett tätt hus
Carl Johan Johansson, SP, påpekar att det även börjar byggas flervåningshus med massiv trästomme. Det är en enkel konstruktion och även om träblocken är dyrare än en regelstomme så ger de massiva blocken en tyngre konstruktion som är trögare, det vill säga att värmen stannar kvar längre.
Brandingenjör Björn Albinsson, Räddningsverket, sammanfattar de olika materialen med att inga lagar hindrar att småhus byggs med något av systemen. Däremot vill han påpeka att cellplast är mycket lättantändligt, något att tänka på under byggtiden då en gnista från exempelvis någon maskin kan antända väggarna. Och även då huset är klart och väggarna är inklädda så påverkas cellplasten vid brand. Gips skyddar ett tag men värmen kan göra att cellplasten kan börja brinna.
Cellglas är obrännbart och tål hög värme. Hur länge det behåller sin bärkraft har Björn Albinsson inga uppgifter om.
Husen med cementbaserad träull och hus med massiva träblock är jämförbara, enligt Björn Albinsson. Konstruktionerna är inte så lätta att sätta i brand och de brinner inte heller särskilt fort.
Sammanfattning
Vill man bygga energisnålt räcker det inte att bara titta på väggkonstruktionens u-värde. Hela huset ska energiberäknas/simuleras för att få den mest optimala lösningen. Lars Olsson på SP menar också att det är vågat att vara bland de första som bygger i ett nytt, oprövat system. Han vill helst se hus som stått ett tag för att kunna utvärdera. Om det inte finns måste man kunna begära dokumenterade provningsresultat.
Kommentarer
2