VVS-skolan del 1: Vattnets väg in i huset

Husets vatten kommer antingen från egen brunn eller från det kommunala vattennätet. Den som har egen brunn har i regel koll på var ledningarna går och har också hela ansvaret för att vatten och avlopp fungerar.

De villaägare som köper vatten och avlopp som en tjänst från kommunen har hela ansvaret för den egna anläggningen. Servisledning kallas den ledning som går från huvudledningen i gatan in i fastigheten. Förbindelsepunkten mellan fastighetens ledningssystem och kommunens ligger 0,5 m utanför tomtgränsen. Inne i huset finns också en vattenmätare. Trots att den sitter inne i fastigheten ägs den av kommunens vattenverk. 

Inga behörighetskrav

För rörarbete finns inga lagkrav på behörighet eller auktorisation så som gäller för elektriker. Boverkets byggregler säger att den som utför rörinstallationer ska känna till de branschregler som försäkringsbolagen lutar sig mot. Annars är det alltså fritt fram att skruva med sin röranläggning själv. 

Däremot är det kanske inte alltid så smart. Vatten- och fuktskador kan bli oerhört kostsamma och leda till omfattande reparationer. Därför kräver försäkringsbolagen att alla vatteninstallationer ska vara fackmässigt utförda.

Branschregler för rörarbeten

Ofta talar villaförsäkringens villkor också om att branschregler ska följas.

Den gör-det-självare som känner sig trygg i att kunna leva upp till försäkringsbolagets villkor kan alltså göra sina egna rörarbeten. Tänk i så fall på att dokumentera arbetet för att kunna visa försäkringsbolaget hur det är utfört. Kvitton på vilken material som använts och foton på arbetsprocessen kan vara avgörande i en tvist med bolaget. 
För de allra flesta villaägare är det dock säkrast att överlåta åtminstone de mer omfattande rörjobben åt professionella rörmontörer. Se gärna till att firman också är auktoriserad och har branschlegitimation för branschstandarden Säker Vatten. 

Vattnets väg

Vatten används i huset som kallt och varmt tappvatten. För den som har ett vattenburet värmesystem används vatten även för att fördela värme till radiatorerna. Radiatorvattnet är ett slutet system helt skiljt från tappvattensystemet, men har vid pannan eller vid ackumulatortanken i regel en ventil för påfyllning. 

Tappvatten

Det kalla tappvattnet kommer in i fastigheten från den egna brunnen eller från kommunens vattenledningsnät. Det kommunala ledningsnätet har pumpar som garanterar att vattnet har ett tryck som räcker för att vattnet ska nå alla tappställen i villan.

Vatten från egen brunn

Med egen brunn krävs en pumpanläggning som består av pump, tryckkärl (hydrofor eller hydropress) och tryckströmbrytare. Pumpen fyller tryckkärlet och skapar ett övertryck. Det är det trycket som får vattnet att rinna i kranarna. När vatten tappas någonstans i systemet sjunker trycket. När trycket sjunkit för mycket slår tryckströmbrytaren till och startar pumpen som fyller tanken till rätt tryck igen.

Varmvattenberedare 

En varmvattenberedare värmer en del av vattnet till tappvarmvatten. Förutom elektriska varmvattenberedare finns idag även energisnålare varmvattenberedare med inbyggd värmepump. 

Har fastigheten vattenburet värmesystem kan varmvattenberedaren vara integrerad i pannan eller i en ackumulatortank.

Vattenburet värmesystem

Vatten är en bra bärare av värme och vattenburna värmesystem är väl beprövade. Systemet består av ett ledningssystem som cirkulerar varmt vatten ut till radiatorer som avger sin värme till rummen. Det avsvalnade radiatorvattnet går sedan tillbaka till pannan eller ackumulatortanken där det åter värms upp innan det går tillbaka ut i ledningssystemet igen.

I värmesystem byggda tidigare än 1960 drevs vattnet runt med självtryck. Det innebar att det uppvärmda vattnet stiger själv i ledningen utan hjälp av en cirkulationspump. Detta fungerar förutsatt att ledningsrören är tillräckligt grova. Moderna radiatorsystem har klenare rör och kräver därför cirkulationspump.  

Golvvärme

System för vattenburen golvvärme fungerar i princip likadant som för radiatorvärme med den skillnaden att golvvärme inte behöver lika hög temperatur på vattnet som radiatorsystemen. Därför används shuntar för att hålla rätt temperatur på golvvärmevattnet.

Expansionskärl och tryckkärl

I de gamla värmesystemen satt ett expansionskärl uppe på vinden. Det var avsett att parera den volymökning som uppstår när vattnet värms upp så att inte rörsystemet går sönder om radiatorvattnet blir för varmt. Idag ersätter man expansionskärlet med ett tryckkärl i pannrummet.

Avloppssystemet

När vattnet är använt ska det ut ur huset genom avloppssystemet. I gamla hus är det inte ovanligt att vissa delar fortfarande består av gamla gjutjärnsrör som användes före 1960-talet. Gjutjärnsrören har lång livslängd, men man bör vara vaksam och om man ändå gör större renoveringar kring rören bör man passa på att byta ut dem.

Utanför huset användes inte gjutjärnsrör utan betongrör eller lerrör. Även dessa gamla rör kan det vara klokt att byta ut om man exempelvis dränerar om huset och har de gamla rören blottlagda.

Plastavloppsrör har använts sedan 1960-talet. Fram till mitten av 1970-talet hade plaströren sämre kvalitet än dagens rör. Idag används plastavloppsrör som är enkla att montera och håller bra. 

Den som har kommunalt avlopp ansvarar för avloppsröret till 0,5 m utanför tomtgränsen där kommunens ansvar tar vid. 

VVS-skolan

1. Vattnets väg in i huset
2. Enkla rörjobb du klarar själv i badrummet
3. Enkla rörjobb i köket du klarar själv