Energiproffset Stefan byggde ladan med smarta energilösningar
Stefan Gustavsson flyttade en gammal lada till en vacker sjötomt. Där byggde han upp den igen och fyllde den med smarta energilösningar. Hans byggprojekt har vi kunnat följa i forumet där han har medlemsnamnet "Mossen stefan". I den här filmen (10:46) visar han oss slutresultatet och berättar om alla listiga detaljer och kluriga metoder han använt sig av.
Stefan Gustavsson är ett energiproffs som i hela sitt liv arbetat med energifrågor, huvudsakligen solenergi och annan förnybar energi. Han har också ett stort intresse av hus och hur de fungerar energimässigt. Sina kunskaper har han nu tillämpat på det egna husbygget.
– Bakom mig ser vi den lada som jag flyttade hit från sin ursprungliga plats ca 10 km härifrån. När jag flyttat hit den byggde jag upp den till ett fungerande hus med modern standard, samtidigt som jag nu har provat några av mina idéer med förnybar energi och smarta energilösningar, berättar Stefan.
Inför flytten av ladan mätte Stefan upp den för att få exakta mått av alla sektioner. Detta för att han skulle kunna gjuta den betongplatta som ladan skulle byggas upp på.
Huset består av ett fackverk av stockar som är hopsatta med träkilar. Varje stock måste hamna på exakt samma plats som den ursprungligen var i ladan, och ligga i exakt samma riktning. Stefan märkte upp alla stockar med ett nummersystem som gjorde att han efter flytten visste exakt vilken stock som skulle sitta var.
– Jag och en kompis flyttade själva hit ladan och byggde upp stommen på plats, det tog inte mer än två veckor, berättar Stefan.
Smart isolering
För att få en så bra energilösning som möjligt valde Stefan att spruta in cellulosaisolering i väggar och tak. Man satte upp två separata väggar, en yttervägg och en innervägg utan förbindelse för att minska köldbryggorna, sedan sprutade man in cellulosan mellan dem. Isoleringen i golvet är en Supergrund med 400 mm isolering. Supergrundens fördel är att den har en bättre isoleringsförmåga genom en smart konstruktion av kanterna/kantelementen som minimerar köldbryggor.
Kamin och solenergi
Värmesystemet består av golvvärme som värms upp av en vattenmantlad kamin via en 1000 liters ackumulatortank. På sommaren värms den upp med hjälp av termisk solenergi.
– Det finns olika typer av solenergi, det finns solceller som tillverkar el och termiska solfångare som värmer upp vatten, förklarar Stefan. Vi kommer att montera upp både termiska solfångare för uppvärmning av vatten på huset, och solceller för att producera egen el.
Förvärmer tilluften med hjälp av kollektor
Stefan testar även en annan energiteknisk lösning i huset: en förvärmning av luften som går in i FTX-aggregatet. Detta sker med hjälp av en kollektorslang på 300 m som ligger nergrävd i marken.
Vi går vidare till teknikrummet där ackumulatortanken står. Ingången är placerad i växthusdelen av huset. Därifrån är en kulvert grävd där man lagt slang bort till brunnen, där slangen går ner i ett 100 m djupt borrhål och sedan upp igen. Den totala längden på markkollektorn är 300 m.
– Marken på 1-2 m djup håller alltid 8-9 grader, vilket är den medeltemperatur som finns på orten. Marken värmer upp det vatten som cirkulerar i markkollektorn till den nivån. Sedan pumpas vattnet in ett värmebatteri som står framför inkommande luft i FTX-aggregatet. Så den kalla vinterluften utifrån värms upp till 8-9 grader innan det går in i huset och omvänt kyls den varma luften på sommaren ner till samma temperatur, berättar Stefan.
En värmekulvert av det här slaget kostar ca 15 000 kr uppskattar Stefan. Till det kommer kostnad för ett styrsystem, men det behöver man även till en solvärmeanläggningen och en kamin.
Växthuset en del av värmelösningen
Växthuset är byggt för att användas både att odla i, men också för att fungera som en luftsluss. Den värmer upp luften och förhindrar kallras när man går in i huset.
Från entrén kan man se rakt igenom huset, bort till glasgaveln på andra sidan.
– Eftersom det är en helt öppen yta och vi ville placera köket i den ytan, valde vi att enbart ha underskåp, för öppenhetens och luftflödets skull. Köket är platsbyggt, men det består av vanliga köksstommar som sedan fått en ram som följer väggarnas räta vinklar.
Fönstren kommer från Ekstrands och är måttbeställda eftersom huset redan hade befintliga hål i väggarna att utgå från. Fönstren har bra U-värden, det ligger på ca 0,8.
– Har man den här sjöutsikten vill man ju gärna se den inifrån också, menar Stefan. Därför bestämde vi oss för att ha så mycket glas som möjligt i den här väggen. I och med att det är en gammal lada, var vi tvungna att förstärka upp gaveln med en konstruktion, så att den inte skulle ramla omkull. Därför sitter det i gaveln en del stålbalkar som bär upp den, och däremellan sitter det så mycket fönsterpartier som var möjligt.
Alla synliga bjälkar och takstolar är en del av den bärande konstruktionen, liksom de stockar som sitter mellan de två långväggarna, som har till uppgift att förhindra att väggarna skjuts ihop eller ifrån varandra.
– Placeringen av dörrar och fönster känner man igen från den gamla ladan, där man hade en öppning ovanför dörren till skullen, berättar Stefan.
Stefan återgår till att berätta om den vattenmantlade kaminen på ca 300 liter. Den är den huvudsakliga värmekällan under vintern. Den värmer upp vattnet i ackumulatortanken som sedan distribuerar ut det i golvvärmesystemet. Ca 70% av energin överförs till varmvatten, resterande 30% är strålningsenergi in i huset.
Vinkällare även den med listig konstruktion
– I och med att vi har kyla gratis i marklagret kan vi använda det för att kyla till exempel skafferi och den här vinkällaren, säger Stefan. Just den här delen av betongplattan är avisolerad från den övriga plattan, så den värme golvet har här ute har den inte inne i vinkällaren, det ligger en isolering emellan. Rummet kyls även av kylbafflar i taket där det kalla vattnet från marklagret cirkulerar.
Elförbrukning och budget vs utfall
Stefan räknar med en elförbrukning på ca 8 000 kW/år, det mesta av det är hushållsel, eftersom uppvärmningen kommer från ved och solenergi. Solfångarna är dock inte uppmonterade än och systemet är bara kört under ett år, så det finns ingen egentlig statistik på hur mycket det drar.
– Vi har även laddhybridbilar som drar en del el, säger Stefan, men det ser vi som positivt.
Budget för bygget låg på 3 milj. I dagsläget har man spenderat 3,5 milj, men då har poolen tillkommit, samt iordningställande av trädgården.
– Jag tycker vi ligger bra till, man ska ju jämföra det med ett nybyggt hus. Vi har ju även kostat på oss en högre isoleringsstandard, något jag tycker är viktigt, menar Stefan.
Stefan har en projekttråd i forumet där du kan följa hans fortsatta arbete med huset: Flytta en lada och bygga om till bostad
Kommentarer
179