Småskalig vindkraft – en vansklig investering
Ett eget vindkraftverk som levererar el till hushållet. Visst låter det som en lockande investering när elpriserna skjuter i höjden? Nja, i praktiken är småskalig vindkraft ofta en krånglig och osäker affär.
Bra vindläge och tillförlitlig teknik. Det är flera krav som måste uppfyllas om du vill installera ett vindkraftverk på din tomt.
– För de allra flesta husägare är egen vindkraft en praktisk omöjlighet. Men om du bor på rätt ställe, till exempel längs kusten, ute på slätten eller uppe på fjället och har ett ”säkert” avstånd till grannarna så kan det fungera bra, säger Sven Ruin, expert på småskalig vindkraft på konsultföretaget Teroc.
Läs också: Investera i egen vindkraft? Tänk på det här!
Att hitta det rätta vindläget är betydligt knepigare än att bedöma en installation av solpaneler.
– En grov tumregel är att vindkraftverkets turbin ska befinna sig åtminstone 10 meter ovanför närliggande hinder och att medelvindhastigheten bör vara ungefär 5 m/s eller mer i navhöjd. De flesta vindkraftverk behöver en ”startvind” uppåt 3 m/s för att överhuvudtaget börja producera el.
För att få en exakt bedömning kan man beställa en vindmätning. Men denna tjänst kostar en rejäl slant och är knappast lönt för en småskalig installation, menar Sven Ruin och föreslår att man i stället kan ta hjälp av vindkartor.
– En användbar karttjänst är Global Wind Atlas där man kan få fram specifika vinddata över sitt område. Det är dock viktigt att ställa in kartan på den nivå som det tilltänkta vindkraftverket ska ha, eftersom vindstyrkan skiljer sig mycket mellan olika höjder. Tänk också på att kartan inte tar hänsyn till bebyggelse eller andra lokala hinder som kan påverka vindförhållandena.
Även om vindläget visar sig gynnsamt återstår flera praktiska och ekonomiska frågor att ta ställning till.
- Vilken typ av vindkraftverk fungerar bra?
- Krävs det bygglov?
- Vilken leverantör bör jag anlita?
- Och vad kostar kalaset?
Småskalig vindkraft är ett samlingsbegrepp för alla vindkraftverk upp till 100 kW märkeffekt.
– De höga elpriserna har ett väckt ett rejält ökat intresse för småskalig vindkraft, något som branschen tyvärr hittills inte förmår möta. Det är snarare så att tillverkning och utbud krympt i Sverige, främst beroende på att elpriserna varit låga men också för att solcellsmarknaden blivit helt dominerande. Det är betydligt säkrare att investera i en solcellsanläggning, som delvis också kan finansieras med statligt stöd.
Ett vindkraftverk kan fungera som ett komplement till solceller, särskilt under vinterhalvåret. Men tekniken är varken billig eller lättåtkomlig, konstaterar Sven Ruin.
– Flera tillverkare och leverantörer har lagt ned sin verksamhet och de produkter som importeras har blivit dyrare, på grund av problem i leverenskedjorna och en svag krona. I nuläget finns uppskattningsvis ett tiotal företag kvar i Skandinavien som erbjuder produkter inom småskalig vindkraft.
Priset för att installera ett vindkraftverk kan variera mycket, beroende på fabrikat, storlek och höjd. En väsentlig kostnadspost är förankringen, som i vissa fall kan utgöra mer än halva summan.
– Ett alternativ är att använda mast med staglinor, som gärna förankras i berg, vilket brukar bli billigare än att använda ett torn på gjutet fundament. Men för lite större vindkraftverk, över 5 kW, är det ofta vanligare med torn och fundament.
Sven Ruin har låtit installera ett eget litet vindkraftverk utanför sitt kontor i Köping. Kraftverket, som är bygglovsfritt med en navhöjd på 18 meter och en märkeffekt på 1 kW, levererar ungefär 500–1000 kWh/år. Prislappen för vindturbinen var cirka 20 000 kronor, men totalt kostade hela installationen närmare 200 000 kronor, berättar han.
– Jag valde en lite mer avancerad konstruktion med hydrauliskt höjbart torn och gjutet fundament som drev upp priset, så det blir ju rätt dyra kilowattimmar. Medelvindhastigheten är inte heller optimal, cirka 4 m/s, men jag ser det som en bra krisberedskap.
Den höga prisnivån gör det svårt att motivera ett så litet vindkraftverk för att minska elräkningarna. Däremot kan det vara en lämplig investering i glesbygdsområden som inte har tillgång till elnätet, speciellt om kostnaden för en nätanslutning är alltför hög.
– Under sådana omständigheter kan det vara värt att satsa på ett hybridsystem med solceller, vindkraft och batteribank som möjliggör ett året-runt-boende. Det är numera ingen helt ovanlig lösning, till exempel på skärgårdsöar. Om man däremot har nätanslutning brukar ett lite större vindkraftverk vara mer lönsamt, säger Sven Ruin.
Kommentarer
65