Sanera asbest - arbetsgång och skyddsutrustning

Asbest började användas i byggmaterial på 1920-talet. Har du ett hus som är byggt före 1982 finns det viss risk att du har asbest i något material i huset. Asbest är en samlingsbeteckning för mineraler (silikater) som användes mycket i byggmaterial förr, men som idag är förbjudet.

Byggnadsmaterial som innehåller asbest förekommer i många äldre hus eftersom man före 1960-1970 inte visste hur farligt det kunde vara. Efter 1970-talet började det dyka upp förbud, och 1982 blev det helt förbjudet.

Byggmaterial som kan innehålla asbest

Asbest förekommer i diverse olika byggmaterial, alltifrån byggskivor, fönsterkitt, ventilationstrummor och rörisolering till eternittak och fogar i badrum. Fler exempel är fönsterbänkar, kakelfix, mattlim och kakelugnar.

Sanera asbest som privatperson

Har du ett hus du ska renovera där du misstänker att det finns asbest är det viktigt att du tar reda på mer. Du bör exempelvis ta prover på det material som du misstänker innehåller asbest, och skickar in dessa för analys. När du tar provet ska du följa samma riktlinjer som när du sedan river, således har skyddsutrustning, placera materialet i försluten påse märkt asbest och försegla området där provet har tagits.

Om du väljer att inte ta prover på det misstänkta materialet bör du behandla det som om det vore farligt och följa de riktlinjer som finns för att skydda dig själv och din omgivning före, under och efter hantering.

– Först och främst, kan du anlita ett professionellt företag är detta att föredra. Då har personalen gått en fyra dagar lång utbildning om materialet, säger Maryam Tayebi, asbestexpert på Arbetsmiljöverket.

Det de lär sig är hur det ska hanteras, hur man bygger en lämplig inneslutning med sluss, vilket undertryck inneslutningen ska ha och hur man kontrollerar så att förorenad luft inte hamnar i omgivningsluften, när man ska ta på och av kläder och liknande. 

– Förutom att företagen har rätt utbildning och tillstånd ska de dessutom inför varje projekt skicka en anmälan till oss på Arbetsmiljöverket så att våra inspektörer kan komma och kontrollera före start, säger Maryam.

Följ detta protokoll när du sanerar asbest

Vill du ändå genomföra saneringen själv finns det inget som hindrar dig. Och då menar Arbetsmiljöverket att du bör följa samma protokoll som företaget skulle ha gjort. Gör så här:

• Ta reda på var asbesthaltigt material kan förekomma (är du osäker ta ett prov och skicka på analys).
• Ha rätt skyddsutrustning, se nedan.
• Bygg en två- eller trestegssluss till utrymmet, en sluss med rätt tryck så att damm inte letar sig ut i resten av bostaden eller övrig omgivning.
• Använd engångsoverall och engångshandskar. Andningsskyddet kan däremot användas flera gånger om det underhålls och förvaras på rätt sätt.
• Ta av dig det du har använt i den separata delen i slussen och lägg i försluten påse.
• Gör asbestsaneringen så sent i rivningsprocessen som möjligt, så att du har rivit ut så mycket övrigt material som möjligt först.
• Vattenbegjut (fukta) materialet innan rivning så att det dammar så lite som möjligt.
• Riv så lite i byggmaterialet som möjligt. Det är att föredra att ta ut stora bitar framför små eftersom du då har borrat, sågat osv så lite i materialet som möjligt.
• Lägg byggmaterialet i förslutna påsar.
• Märk alla påsar med “asbest - farligt vid inandning” så att det framgår att det är farligt avfall.
• Deponera de förslutna påsarna på en avfallsanläggning som hanterar asbest - ibland kan de ta ut en extra avgift för den här typen av avfall, hör med kommunen vilka deponeringsstationer som tar emot asbesthaltigt avfall.
• Efter avslutat rivningsarbete är det viktigt att dammtorka och dammsuga platsen med speciella dammsugare. Utrymmen ska även efterventilleras i flera timmar innan man kan ta bort inneslutningen.
• Tänk på att eternittak kan vara spröda och lätt gå sönder, så det finns även en fallrisk om man går på eternittak i samband med rivningen.

Mycket handlar om att säkerställa att du utsätter dig för dammet så lite som möjligt, att du skyddar dig själv och din omgivning för att inte sprida ut några fibrer.

Slussens funktion är att hålla dammet i saneringszonen. Du har sedan flera steg/slussområden, där olika delar av på- och avklädning sker. 

Har du exempelvis byggt en trestegssluss har du först ett område där du klär på dig arbetskläderna som du ska ha under overallen, i nästa steg ska du ta på dig andningsskydd och i sista steget ska skyddsoverallen tas på. 

I mindre utrymmen är det vanligt med tvåstegssluss. I det fallet är nästa område ett där du kan tvätta dig och ta på andningsskyddet, och därefter har du ett annat ett där du klär av eller på engångskläderna. Först därefter kommer saneringszonen. Det är viktigt att följa samma princip när man ska ta sig ut från saneringszonen, det vill säga att man i första steget dammsuger skyddsoverallen och tar av sig den, i nästa steg tvättar händerna och ansiktet och i sista steg tar av sig andningsskyddet.

Skyddsutrustning när du sanerar asbest

Det är viktigt att du har rätt sorts skyddsutrustning när du river asbest. Det handlar om att dammet inte ska fastna på din hud eller andas in.

Skyddsutrustning vid sanering utomhus

1. Heltäckande engångsoverall utan fickor 
2. Halvmask med P3-filter 
3. Handskar 
4. Skoskydd

Skyddsutrustning vid sanering inomhus

1. Heltäckande engångsoverall utan fickor 
2. Helmask med extern luftförsörjning eller P3-filter (andningsapparat),
3. Handskar 
4. Skoskydd

Engångsoverallen, handskar och liknande ska användas på ett sådant vis att du inte visar hud. Overallen ska exempelvis ha en huvudbonad, och handskarna ska dras upp över overallens ärmar. 

När det kommer till handskar brukar man i vissa fall tala om genomtränglighet, men det är inte aktuellt i det här fallet. Här handlar det bara om att dammet inte ska komma åt huden och fastna. 

– Genomtränglighet spelar ingen roll. Det viktiga är att du inte får damm på huden. Så du använder lämpliga engångshandskar, säger Maryam Tayebi.

När du är klar för dagen ska allt material kastas i försluten påse.

– Man brukar ha en sluss innan man går in i rivningsområdet, och när man är klar för dagen ska man i första steget efter slussen ta av sig skyddsutrustningen så inte dammet följer med ut. Utrustningen ska slängas på samma vis som avfallet, säger Maryam.

Även om Arbetsmiljöverket inte har några krav på skyddsglasögon när företag arbetar med sanering utomhus kan det ändå vara en lämplig säkerhetsåtgärd för dig som privatperson. 

Tänk också på att andra i din närhet inte bör beträda saneringsområdet. Man arbetar utifrån devisen att så få personer som möjligt ska befinna sig i området.

När är asbest farligt?

Så länge materialet är i bunden form, till exempel ett helt eternittak eller en orörd rörisolering, så är det inte farligt. Men så fort du börjar bearbeta det eller riva i det och det dammar upp asbestfibrer, så ger ämnet hälsovådliga effekter. Det stannar i luften ganska länge, och har du då inte skyddsutrustning och därmed andas in det kan du bli väldigt sjuk.

– Asbest var vanligt förr. Men så märkte man att folk som jobbade med det, exempelvis personer som jobbade på asbestcementfabriker, utvecklade lungsjukdomar. Även andra yrkesgrupper som exponerades för asbest började utveckla lungsjukdomar efter många år. Så då har man forskat och sett att asbest är orsaken, säger Maryam Tayebi, handläggare vid Arbetsmiljöverket och ansvarig för bland annat den verksamhet som rör asbest.

Hon berättar att man kan utveckla mesoteliom (lungsäckscancer) - men även andra lungsjukdomar. Dock tar det lång tid innan sjukdomarna märks, allt mellan 10-30 år. Därför tog det också lång tid innan man insåg att ämnet var farligt.